Norrköpings kommun
| Norrköpings kommun Kommun | |
 Norrköpings rådhus (kommunhus) | |
| Slogan | Upplev Norrköping[1] |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Norrköpings stadsvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Centralort | Norrköping |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 145 418 ()[3] |
| Areal | 2 047,65 kvadratkilometer ()[4] |
| - därav land | 1 494,71 kvadratkilometer[4] |
| - därav vatten | 552,94 kvadratkilometer[4] |
| Bef.täthet | 97,29 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 58°35′31″N 16°11′08″Ö / 58.591944444444°N 16.185555555556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Norrköpings domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0456[5] |
| Anställda | 10 975 ()[6] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0581[7] |
| GeoNames | 2688367 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Norrköpings kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Norrköping.
Utmed Bråvikens och sjön Glans norra stränder delas kommunen av en stor förkastningszon med ett odlat slättområde i söder och ett barrskogsområde i norr. Motala ström med sina fall i Norrköping användes tidigt av industrier och under 1800-talet och fram till 1970-talet var kommunen en textilstad som vissa perioder stod för 80 procent av rikets textilproduktion. Senare ersattes dessa med andra typer av industrier.
Sedan mitten av 1980-talet har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har genomgående varit det största partiet. Efter valen 2014 och 2018 har dock kommunen styrts av regnbågskoalitioner.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Borg, Dagsberg, Furingstad, Häradshammar, Jonsberg, Kimstad, Konungsund, Krokek, Kuddby, Kullerstad, Kvarsebo, Kvillinge, Rönö, Sankt Johannes, Simonstorp, Skärkind, Styrstad, Tingstad, Tåby, Vånga, Å, Östra Eneby, Östra Husby, Östra Ny och Östra Stenby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.
Norrköpings norra förstäders municipalsamhälle inrättades 20 februari 1885 och upplöstes 1917 när Östra Eneby landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. 1918 inkorporerades Sankt Johannes landskommun i Norrköpings stad. Borgs villastads municipalsamhälle inrättades 16 mars 1900 och upplöstes 1936 när Borgs landskommun inkorporerades i Norrköpings stad. Kolmårdens municipalsamhälle inrättades 14 februari 1936 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Kolmården (av de tidigare kommunerna Krokek och Kvarsebo), Kvillinge (av Kvillinge och Simonstorp), Norsholm (av Kimstad och Skärkind), Skärblacka (av Kullerstad och Vånga), Västra Vikbolandet (av Dagsberg, Furingstad, Konungsund, Kuddby, Tåby, Å och Östra Stenby) samt Östra Vikbolandet (av Häradshammar, Jonsberg, Rönö, Östra Husby och Östra Ny). Samtidigt uppgick landskommunerna Styrstad och Tingstad i Norrköpings stad.
1963 uppgick Norsholms landskommun i Skärblacka landskommun.
Vikbolandets landskommun bildades 1967 av Östra och Västra Vikbolandets landskommuner. Norrköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrköpings stad och landskommunerna Kolmården, Kvillinge och Skärblacka. 1974 införlivades Vikbolandets kommun.[8]
Kommunen ingår sedan bildandet i Norrköpings domsaga.[9]
Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska. [10]
Geografi
Kommunen, som med sina drygt 1600 kvadratkilometer är länets största, ligger i landskapet Östergötlands nordöstra del, med en mindre del av Kvarsebo socken som räknas till Södermanland, och har Bråviken och Östersjön i öster. I söder gränsar Norrköpings kommun till Söderköpings kommun, i sydväst till Linköpings kommun och i nordväst Finspångs kommun, alla i Östergötlands län. I norr gränsar kommunen till Katrineholms kommun och i nordöst till Nyköpings kommun i Södermanlands län.
Topografi och hydrografi
Utmed Bråvikens och sjön Glans norra stränder delas av en stor förkastningszon i berggrunden. Förkastningen delar i kommunen i ett odlat slättområde i söder och ett barrskogsområde i norr. Den norra delen, som inkluderar Kolmården, består av moränklädd urbergsterräng som är kuperad och rik på sjöar. Vid exempelvis Åby och mellan Svärtinge och Ringstad finns de mellansvenska ändmoränerna representerade med stora isälvsavlagringar. Den södra delen består istället av en bördig lerslätt. På Vikbolandet finns rikligt med delvis moränklädda bergknallar och i östra delen av Vikbolandet finns ett område där åkermark varieras med betesmark och skog. Norrköpings skärgårds innersta öar består av ett äldre odlingslandskap medan den yttre delen av skärgården består av kala skär.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
| Norrköpings kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
År 2022 fanns 55 naturreservat i kommunen,[13] varav 13 var kommunala.[14] Resterande förvaltades av Länsstyrelsen i Östergötlands län. Totalt var 24 av reservaten även klassade som Natura 2000-områden.[13]
Flera av reservaten är förlagda till skärgården, däribland det kommunala reservaten Kopparholmarna[15] och Esterön.[16] Vid Slätbakens förkastning finns Korpbergets naturreservat med 400 år gamla tallar vilka är hem för flera hotade arter, exempelvis tallticka och svart praktbagge.[17] Även Bråvikenbrantens naturreservat är förlagt vid en förkastningsbrant. I reservatet finns "enormt grova tallar, knotiga, skulpturliknande torrträd, frodiga bäckdalar och kryddoftande klippängar".[18]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Jonsberg, Kolmården, Norrköpings Borg, Norrköpings S:t Johannes, Norrköpings S:t Olof, Västra Vikbolandet och Östra Husby.
Från 2016 indelas kommunen istället i 30 distrikt.[19]
De 30 distrikten i Norrköpings kommun
Tätorter
Tätorter i Norrköpings kommun 2015.[20]
| Nr | Tätort | Befolkning |
|---|---|---|
| 1 | Norrköping | 93 765 |
| 2 | Åby | 6 917 |
| 3 | Krokek | 5 053 |
| 4 | Lindö | 4 763 |
| 5 | Skärblacka | 4 023 |
| 6 | Svärtinge | 3 326 |
| 7 | Kimstad | 1 469 |
| 8 | Östra Husby | 868 |
| 9 | Ljunga | 751 |
| 10 | Öbonäs | 646 |
| 11 | Norsholm | 566 |
| 12 | Graversfors | 560 |
| 13 | Eksund | 500 |
| 14 | Berga | 275 |
| 15 | Marbystrand | 255 |
| 16 | Simonstorp | 242 |
| 17 | Herstadberg | 236 |
| 18 | Djurön | 235 |
| 19 | Kvarsebo | 203 |
Styre och politik
Styre
Under mandatperioderna 2014–2018 och 2018–2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[21] Koalitionen, som fick namnet Kvartetten, var först en majoritetskoalition och därefter en minoritetskoalition med stöd av Miljöpartiet i budgetfrågor.
Efter valet 2022 bildade Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna en ny minoritetskoalition under namnet Borgerlig samverkan. Med stöd av Sverigedemokraterna har Borgerlig samverkan en majoritet i kommunfullmäktige, med 45 av 85 ledamöter, inför budgetomröstningar.[22][23][24]
| Politiskt styre i Norrköping (ofullständig) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| År | Partier | |||||
| 1994-1998[25] | S | V | ||||
| 2010–2014[26] | S | MP | V | |||
| 2014–2018[27] | S | FP | C | KD | ||
| 2018–2022[21] | S | C | L | KD | ||
| 2022–(2026)[22] | M | KD | L | |||
Kommunfullmäktige
Presidium
| Kommunfullmäktiges presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Anna Sotkasiira Wik |
| Förste vice ordförande | M | Simon Johansson |
| Andre vice ordförande | S | Irma Görtz |
Mandatfördelning 1970–2022
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga kommunval. Partiet hade även egen majoritet från och med valet 1970 till och med valet 1973 samt från och med valet 1982 till och med valet 1985. Näst största parti var Folkpartiet i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 till 1976 och Moderaterna i valen 1979 och framåt.
Nedanstående tabell presenterar mandatfördelning i kommunfullmäktige till följd av allmänna val 1970–2022. Under mandatperioden kan dock mandatfördelningen ha varierat till följd av partibyten, avhopp och så kallade politiska vildar.
| Valår | V | S | MP | FI | SPI | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 3 | 43 | 11 | 11 | 11 |
| 79 | 87,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 3 | 43 | 19 | 6 | 14 |
| 85 | 89,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 3 | 42 | 17 | 8 | 15 |
| 85 | 89,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 5 | 42 | 11 | 8 | 19 |
| 85 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 5 | 45 | 9 | 4 | 22 |
| 85 | 88,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 43 | 6 | 10 | 22 |
| 85 | 87,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 39 | 5 | 8 | 9 | 1 | 19 |
| 85 | 82,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 34 | 1 | 4 | 5 | 8 | 7 | 22 |
| 85 | 83,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 42 | 4 | 5 | 4 | 2 | 24 |
| 85 | 83,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 9 | 34 | 4 | 2 | 2 | 3 | 8 | 23 |
| 85 | 76,74 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 7 | 35 | 4 | 2 | 4 | 8 | 7 | 18 |
| 85 | 76,41 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 5 | 32 | 5 | 2 | 2 | 5 | 5 | 6 | 23 |
| 85 | 78,96 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 5 | 31 | 7 | 4 | 4 | 6 | 4 | 24 |
| 85 | 81,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 5 | 29 | 5 | 1 | 10 | 4 | 6 | 4 | 21 |
| 85 | 82,97 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 7 | 26 | 3 | 14 | 5 | 5 | 5 | 20 |
| 85 | 83,68 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 8 | 25 | 3 | 15 | 4 | 4 | 5 | 21 |
| 85 | 79,28 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Kommunstyrelse
Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter, varav en ordförande och två vice ordförande, samt tretton ersättare. Under mandatperioden 2022–2026 har den styrande koalitionen med samverkansparti sju av de tretton ledamotsplatserna. I den styrande koalitionen har Moderaterna tre ledamöter och Kristdemokraterna och Liberalerna har en ledamot vardera. Samarbetspartner Sverigedemokraterna har två ledamöter medan Socialdemokraterna har tre ledamöter och Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har en ledamot vardera.[28]
| Kommunstyrelsens presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Sophia Jarl |
| Förste vice ordförande | KD | Eva-Britt Sjöberg |
| Andre vice ordförande | S | Olle Vikmång |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| S | Manne Jarméus [a] | 1970 | 1976 |
| S | Karl Erik Wernersson | 1976 | 31 december 1988 |
| S | Kaj Krantz | 1 januari 1989 | 31 oktober 1991 |
| M | Stefan Hagfeldt | 1 november 1991 | 31 oktober 1994 |
| S | Kjell Norberg | 1 november 1994 | 25 februari 2000 |
| S | Gunnel Gennebäck [b] | 27 april 2000 | 26 april 2001 |
| S | Mattias Ottosson | 15 juni 2001 | 31 oktober 2010 |
| S | Lars Stjernkvist | 1 november 2010 | 30 november 2020 |
| S | Olle Vikmång | 1 december 2020 | 17 oktober 2022 |
| M | Sophia Jarl [c] [30] | 17oktober 2022 | |
Övriga nämnder
Med undantag av kommunstyrelsen och revisionen löper nämndernas mandatperioder fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum.[31] Nedan presenteras nämndernas presidium perioden 1 januari 2019–31 december 2022.
| Nämnd | Ordförande | Förste vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden | KD | Eva-Britt Sjöberg | S | Senad Mutic | M | Sten Alstander |
| Byggnads- och miljöskyddsnämnden | S | Lars Karlsson | KD | Tomas Tekmen | M | Lina Alm |
| Kultur- och fritidsnämnden | S | Olle Johansson | C | Lars-Olof Johansson | M | Sylvia Nilsson |
| Socialnämnden | S | Maria Sayeler | L | Monica Holtstad | M | Patrik Palm |
| Samhällsplaneringsnämnden | L | Reidar Svedahl | S | Claes Nöid | M | Christer Frey |
| Tekniska nämnden | C | Karin Jonsson | S | Åsa Sköldestig | M | Anna Sotkasiira Wik |
| Utbildningsnämnden | S | Kikki Liljeblad | L | Håkan Wetell | M | Ingrid Cassel |
| Valnämnden | S | Inger Petersson | S | Jerry Wiklund | M | Christina Brusén |
| Vård- och omsorgsnämnden | S | Andreas Bohlin | KD | Erik Tingberg | M | Mia Vargö |
| Överförmyndarnämnden | S | Lena Wass | M | Christina Blomqvist | ||
Internationella relationer
Norrköpings kommun var i början på 2020-talet medlemmar i fyra internationella nätverk – Unescos nätverk för kreativa städer, EUniverCities Network, Sweden Emilia Romagna Network och Nordic City Network.[32]
På 1940-talet inledde kommunen samarbete med de nordiska vänorterna Tammerfors i Finland, Odense i Danmark och Trondheim i Norge. Senare har även orterna Kopavógur på Island och Klaksvik på Färöarna inkluderats i samarbetet. Orterna har ett tätt samarbete. Exempelvis bedrivs erfarenhets- och kunskapsutbyte och man skapar möten mellan elever och lärare. Lokala projekt kan också med hjälp av vänortskontakten enklare expandera till vänorterna, så som Stadium Sportscamp till Tammerfors. Kommunen kan ge föreningsbidrag för utbyte med vän- och samverkansorter. Förutom de nordiska vänorterna har kommunen haft vänortssamarbete med tyska Esslingen am Neckar sedan 1960-talet. Det finns också samverkansavtal med Riga i Lettland och Linz i Österrike.[33]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
År 1674 startar verksamheten vid Kolmårdens marmorbruk. En av de första beställningarna är marmorkrubbor till det kungliga stallet på Helgeandsholmen i Stockholm. År 1677 anlades ett segelduks- och buldansväveri vid Rodga säteri i Simonstorps socken. Som mest försörjdes 500 hushåll av verksamheten, som pågick ända fram till 1852. Fram till 1845 gick svenska folket mest klädda i yllekläder, men från och med nu så blev bomullskläder vanligare. Bomull var billigare än ull, och kläderna blev lättare och ansågs mer hygieniska. Det var då som fabrikör Hjalmar Leopold startade Torshags Bomullsspinneri i Åby vid Torshag.[källa behövs]
Industrin, i synnerhet textilindustrin, slog igenom i kommunen under 1800-talet och vissa perioder stod kommunens industrier för 80 procent av rikets textilproduktion. Efter andra världskriget ledde hård konkurrens från andra länder till att textilindustrin i princip avvecklades under åren fram till 1970-talet. Senare ersattes dessa med andra typer av industrier, så som pappers- och förpackningsindustri, elektronik, geoinformatik, logistik, informationsteknologi och ytbehandlingsprocesser. Bland dessa märks företag som pappersbruken Holmen Paper AB och BillerudKorsnäs AB. Kunskapsintensiva företag hittas vid Norrköping Science Park som är beläget vid Campus Norrköping. Kommunens näringsliv relaterar också starkt till samfärdselsektorn med en av landets största oljehamnar och statliga verk som Sjöfartsverket och Luftfartsverket. Andra myndigheter i kommunen är Kriminalvården, Migrationsverket och SMHI.[11]
Turism
År 1965 invigdes Kolmårdens djurpark under ledning av Ulf Svensson. Parken blev senare Nordens största djurpark och lockade i början av 2020-talet omkring 700 000 besökare per år.[34]
Infrastruktur
Transporter
Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4 och från Norrköping utgår E22 i sydöstlig riktning, riksväg 51 i nordvästlig riktning samt riksväg 55 och riksväg 56 norrut. Från Norrköping och österut sträcker sig länsväg 209 österut och i kommunens södra del avtar länsväg 215 åt nordväst från europavägen.
3 juli 1866 invigdes järnvägen till Katrineholm och Stockholm, förutom i Norrköping stannade tågen även i Kimstad, Eksund, Fiskeby, Åby, Graversfors och Näkna. År 1915 invigdes SJ:s bana mot Nyköping och Järna. Nya stationer byggdes längs banan, bland annat vid Getå och Krokek.
Från nordöst till sydväst sträcker sig också Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Östgötapendelns regiontåg mot Linköping och Tranås respektive Motala samt regiontåget Uven-tåget mot Västerås och Sala via anslutningen järnvägslinjen Sala–Oxelösund norrut. Genom södra delen av kommunen sträcker sig Göta kanal i väst-östlig riktning.
Utbildning
År 2022 fanns ett 50-tal kommunala grundskolor varav 12 hade högstadie.[35] Därtill fanns 11 fristående grundskolor, varav alla utom en hade högstadie.[36] Det fanns samtidigt åtta kommunala gymnasium, däribland De Geergymnasiet och Ebersteinska gymnasiet,[37] och 10 fristående gymnasier. Himmelstalundsgymnasiet drivs av Region Östergötland.[38]
Campus Norrköping är en del av Linköpings universitet, och där studerade omkring 5000 studenter år 2022.[39] Sedan 2019 utbildas läkarstudenter vid Vrinnevisjukhuset.[40] År 2021 var andelen personer i åldersgruppen 25-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning 25,3 procent, vilket var lägre än genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var 29,6 procent.[41]
Sjukvård
År 1988 invigdes Vrinnevisjukhuset i Norrköping, som i början av 2020-talet hade omkring 2400 anställda. På sjukhuset bedrevs "barnakut, förlossningsvård och specialistkliniker inom ett stort antal medicinska områden".[40]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 145 418 invånare (30 juni 2023), vilket placerar den på 10:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Norrköpings kommun 1970–2020[42] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 120 959 | |||
| 1975 | 119 169 | |||
| 1980 | 119 238 | |||
| 1985 | 118 567 | |||
| 1990 | 120 522 | |||
| 1995 | 123 795 | |||
| 2000 | 122 199 | |||
| 2005 | 124 642 | |||
| 2010 | 130 050 | |||
| 2015 | 137 035 | |||
| 2020 | 143 478 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 229, eller 23,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 135 283 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 403, eller 16,55 % av befolkningen (hela befolkningen: 123 303 den 31 december 2002).[43]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Norrköpings kommun 135 283 personer. Av dessa var 23 135 personer (17,1 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[44]
| Födelseland[44] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 112 148 |
| 2 |  Syrien | 3 121 |
| 3 |  Irak | 2 406 |
| 4 |  Bosnien och Hercegovina | 2 136 |
| 5 |  Finland | 2 101 |
| 6 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 1 748 |
| 7 | Asien: Övriga länder | 1 582 |
| 8 |  Somalia | 1 327 |
| 9 | Sydamerika | 1 301 |
| 10 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 1 243 |
| 11 | Afrika: Övriga länder | 990 |
| 12 | Europa utom EU: Övriga länder | 840 |
| 13 |  Turkiet | 838 |
| 14 |  Polen | 640 |
| 15 |  Thailand | 521 |
| 16 |  Iran | 485 |
| 17 |  Tyskland | 478 |
| 18 |  Norge | 295 |
| 19 | Nordamerika | 283 |
| 20 |  Afghanistan | 229 |
| 21 |  Danmark | 222 |
| 22 |  Kina | 221 |
| 23 |  Sovjetunionen | 53 |
| 24 | Oceanien | 35 |
| 25 |  Island | 31 |
| 26 | Okänt födelseland | 9 |
Kultur
Kulturarv
År 2022 fanns 5183 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[45]
Det område där Norrköpings kommun nu breder ut sig var täckt av is under istiden, ungefär 50 000–11 000 f.Kr. Den plats där Norrköping ligger var då täckt av vatten. Så småningom sökte sig människor till trakten, och det finns fynd av enkla yxor från Smedby, Borgsmon och Hultsbruk.
Från bronsåldern finns ett stort antal hällristningar. Exempelvis finns ett av Sveriges förnämsta hällristningsområde mellan centralorten och sjön Glan, med mer än 7000 ristningar. Andra fynd från bronsåldern inkluderar bronsyxor, svärd, halsringar och andra smycken. Vid Motala ström har även en lämning efter en boplats som inkluderade 30 byggnader hittats.[46] Människorna som skapade hällristningarna antas ha haft en högtstående kultur som bland annat var duktiga på konsthantverk. En av de arkeologer som utforskade dessa 1903 var den dåvarande prinsen, Gustaf Adolf, detta blev hans första självständiga arkeologiska arbete. Alla hällristningar är ännu inte kartlagda. Motiven togs från människornas omgivning, många föreställer skepp, djur, människor, vapen, fyrekriga hjul, solsymboler, fiskeredskap samt djur av olika slag. På den tiden stod havsytan 15 meter högre än idag så hällristningarna låg nästan direkt vid kanten av Strömmen.
Det finns många fornlämningar från järnåldern, till exempel gravfält, stensättningar och fornborgar. Vid Fiskeby har man hittat ett gravfält med mer än 500 gravar i lager på varandra. Troligtvis har platsen använts som begravningsplats från bronsåldern ända fram till vikingatid.
Historieskrivaren Saxo Grammaticus skrev i boken Gesta Danorum om Bråvalla slag, som påstås ha utspelats under 700-talet. Det finns dock inget som tyder på att slaget ägt rum.[47]
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple.
S:t Olof återfinns redan på stadens sigill från 1367. Denna bild fastställdes som stadsvapen av Kungl. Maj:t år 1936. Vapnet övertogs av Norrköpings kommun år 1971 och registrerades för denna i PRV år 1974.
Logotyp
Kommunen använder numera vanligen en logotyp bestående av ett stiliserat "N" i olika färger, framtaget 1984 i samband med en tävling inför att staden Norrköping firade 600-årsjubileum. Logotypen designades av konstnären Curt Dahlén, som vann tävlingen. Då logotypen för firandet fick stort genomslag antog kommunfullmäktige symbolen som logotyp och kommunsymbol 1985. Typografin i N-logotypen har ändrats två gånger, 1997 och 2007.[48]
Ovanligt nog används denna logotyp även på kommungränsskyltarna i stället för vapnet. "Guld-Olle", som kommunvapnet ofta kallas, används dock alltjämt på spårvagnarna.
Kommunfågel
År 2014 valde Östergötlands ornitologiska förening (Ögof) ut en fågel per kommun i länet. Där Norrköpings kommun direkt nappade. Inledningsvis tilldelades kommunen ängshök, något som refuserades av kommunen som istället tilldelades kungsfiskare.[49]
Se även
- Personer med anknytning till Norrköpings kommun
Referenser
Anmärkningar
- ^ Jarméus var drätselkammarens ordförande från 1955, innan kammaren bytte namn till kommunstyrelsen.
- ^ Gennebäck tillträdde mitt under mandatperioden, efter att Norberg avlidit, och blev då den första kvinnan på posten som kommunstyrelsens ordförande.[29]
- ^ Jarl blev därmed första kvinna att väljas till uppdraget efter allmänna val.[29]
Noter
- ^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2023 och befolkningsförändringar 1 april - 30 juni 2023, Statistiska centralbyrån, 18 augusti 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ [a b] ”Norrköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norrk%C3%B6ping. Läst 9 juli 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
- ^ [a b] ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/sok.html. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Naturreservat”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/se-och-gora/friluftsomraden/naturreservat. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Kopparholmarna naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/kopparholmarna-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Esteröns naturreservat”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/se-och-gora/friluftsomraden/naturreservat/esterons-naturreservat. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Korpberget naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/korpberget-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Bråvikenbranten naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/besoksmal/naturreservat/bravikenbranten-naturreservat.html. Läst 10 juli 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ [a b] Sveriges Radio, 18 september 2018: Kvartetten fortsätter styra i Norrköping Läst 17 oktober 2020
- ^ [a b] Tersmeden, Carl Bruno (23 september 2029). ”Historisk dag när Norrköping fick maktskifte”. SVT Östnytt. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/historisk-dag-nar-norrkoping-fick-maktskifte. Läst 17 oktober 2022.
- ^ Jensen, Eva (26 september 2022). ”Så blir SD:s roll i det nya styret i Norrköping”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/sa-stort-blir-sds-inflytande-i-nya-politiska-styret-jarl-m-vi-ar-arliga-med-en-gang-till-skillnad-fran-kvartetten/jppdgv6j. Läst 17 oktober 2022.
- ^ ”Norrköping får ett nytt styre”. Norrköpings kommun. 17 oktober 2022. https://norrkoping.se/nyhetsarkiv/nyheter/2022-10-17-norrkoping-far-ett-nytt-styre. Läst 17 oktober 2022.
- ^ Andersson, Sten. 2000. Politik och demokrati. I Nilsson, Hans (red.). Norrköpings historia, 1900-talet. Linköping: Centrum för lokalhistoria, sid 345f och 353.
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 17 januari 2016
- ^ Sveriges Radio, 13 oktober 2014: Valfrihet med nytt politiskt styre Läst 17 januari 2016
- ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Norrköpings kommun”. norrkoping.tromanpublik.se. https://norrkoping.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=788f144f-580a-4e8e-948a-2462ae437349. Läst 23 oktober 2022.
- ^ [a b] Jensen, Eva (11 oktober 2022). ”Efter åtta år i opposition – nu tar Jarl över makten”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/sophia-jarl-om-samarbetet-med-sd-jag-star-trygg-i-mina-varderingar-jag-ar-inte-ett-dugg-radd-for-att-jag-ska-hamna-snett/jo9d1vqj. Läst 17 oktober 2022.
- ^ Jensen, Eva; Pihlblad, Mikael (17 oktober 2022). ”Första fullmäktige med Borgerlig samverkan vid makten”. Norrköpings tidningar. https://nt.se/nyheter/norrkoping/artikel/klart-jarl-m-vald-till-ny-ks-ordforande-en-stor-dag-for-norrkoping-moderaterna-och-mig-personligen/r3yeog2l. Läst 17 oktober 2022.
- ^ ”Reglemente för Norrköpings kommuns nämnder : Allmänna nämndreglementet (ANR) KS 2021/0378”. Norrköpings kommun. 31 maj 2021. Arkiverad från originalet den 17 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221017151806/https://norrkoping.se/download/18.604017f11797e624a1333ab/1625141703500/ANR-2021-05-31.pdf. Läst 17 oktober 2022.
- ^ ”Internationella nätverk”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/organisation/internationell-samverkan/internationella-natverk. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Vänorter”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/organisation/internationell-samverkan/vanorter. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Om Kolmården”. www.kolmarden.com. https://www.kolmarden.com/parken/om-kolmarden. Läst 9 juli 2022.
- ^ ”Kommunala grundskolor”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/kommunala-grundskolor. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Fristående grundskolor”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/fristaende-grundskolor. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Kommunala gymnasieskolor i Norrköping”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/kommunala-gymnasieskolor-i-norrkoping. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Fristående gymnasieskolor i Norrköping”. Norrköpings kommun. http://www.norrkoping.se/skola-och-forskola/gymnasieskola/fristaende-gymnasieskolor-i-norrkoping. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Campus Norrköping”. liu.se. https://liu.se/artikel/campus-norrkoping. Läst 10 juli 2022.
- ^ [a b] ”Vrinnevisjukhuset i Norrköping”. www.regionostergotland.se. Arkiverad från originalet den 10 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220710183900/https://www.regionostergotland.se/Halsa-och-vard/Vara-sjukhus/Vrinnevisjukhuset-i-Norrkoping/. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 10 juli 2022.
- ^ Hertz, Ann-Charlotte (1999). Hällristningar i Norrköping– En vägvisare. Informationskontoret, Norrköpings kommun, på uppdrag av Norrköpings stadsmuseum.
- ^ Harrison, Dick (29 juni 2019). ”Har slaget vid Bråvalla verkligen ägt rum?”. Popularhistoria.se. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/vikingatiden/har-slaget-vid-bravalla-verkligen-agt-rum. Läst 10 juli 2022.
- ^ ”Logotyp”. Norrköpings kommun. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221007092426/https://norrkoping.se/organisation/mal-for-norrkopings-kommun/varumarke/grafisk-profilmanual/vara-profilelement/var-logotyp/logotyp. Läst 9 juli 2022.
- ^ Pettersson, Birgitta (27 oktober 2014). ”Tretton kommunfåglar i länet för bättre miljö – Corren”. corren.se. Arkiverad från originalet den 9 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220709211025/https://corren.se/nyheter/tretton-kommunfaglar-i-lanet-for-battre-miljo-7461557.aspx. Läst 9 juli 2022.
Externa länkar
- Norrköpings kommuns officiella webbplats
Wikimedia Commons har media som rör Norrköpings kommun.
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
.svg){kind=link}
Författare/Upphovsman: User OlofE on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Montage av ristningar från Himmelstalund. Foto Olof Ekström 2004.
Överst till vänster vildsvinsjakt. Överst till höger björnspår, ett av en rad spår som löper över en av hällarna. Mitten till vänster möjligen ett s.k. votivskepp, en offergåva. Mittenraden till höger "svinhällen", så kallad efter den stora mängden svinbilder. Nedersta raden till vänster en av hällarna, till höger ett skepp.Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Norrköping Municipality in Östergötland County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
Norrköpings rådhus
(c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5
Distriktsindelningen i Norrköpings kommun
World file:
100.05403068575567715 0 0 -100.05403068575567715 1728916.89780188770964742
8152098.92822960950434208