Norrköping–Söderköping–Vikbolandets Järnväg
| Norra Östergötlands Järnvägar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg, NSVJ, VB, populärt kallad Vikbolandsbanan eller något nedsättande Gurklisten[1] var en svensk smalspårig järnväg som ursprungligen ägdes och trafikerades av Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnvägsaktiebolag.
Järnvägen hade en spårvidd om 891 mm med en längd av 101,3 km, varav 101 km inom Östergötlands och 0,3 km inom Kalmar län (dåtidens länsgränsdragning). Den trafikerades 1893-1966.
Järnvägen utgick från Norrköpings östra station åt sydöst till Kummelby, 6 km. från Norrköping, där den delade sig i två linjer. Den ena gick i sydöstlig riktning över Göta kanal till Söderköping och därifrån förbi sjön Strolången till Gusums bruk i närheten av den s. k. Åkertorpsviken av sjön Yxningen, till vilken ett kortare hamnspår gick fram, samt vidare till ändpunkten strax söder om Valdemarsvik. Den andra sträckte sig österut norr om Kuddby och söder om Häradshammars kyrka till Östersjön vid Arkösund.
När linjen Söderköping – Valdemarsvik anlades, flyttades stationen i Söderköping, varigenom den ursprungliga sträckningen av linjen Norrköping – Söderköping förlängdes med 1 km. Vid Norrköpings östra station fanns en anslutning till Kimstad-Norrköpings järnväg och genom denna förbindelse med hela det smalspåriga järnvägssystemet mellan Örebro och Hultsfred med anslutande smalspåriga banor.
Trafikstart
För trafik öppnades linjen
- Norrköpings östra – Kummelby – Söderköping, 16,3 km, 20 december 1893
- Kummelby – Östra Husby, 20,7 km, 8 september 1894
- Östra Husby – Arkösund, 25,5 km, 15 juni 1895
- Söderköping – Gusum, 27,9 km, 15 maj 1906
- Gusum – Valdemarsvik, 10,9 km, 1 oktober 1906
Trafiken
Vid 1912 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden 3 768 247 kr., varav för rullande materiel 587 329 kr, aktiekapitalet 1 389 600 kr. och reservfonden 32 835 kr. Järnvägens postadress och styrelsens säte var Norrköping.
Trafiken var stundtals mycket intensiv, framförallt på somrarna då långa tåg med badsugna Norrköpingsbor gick till Arkösund och sommarnöjena där. Godstrafiken var måttlig även om det fanns vissa storkunder som t.ex. Gusums bruk som nyttjade järnvägen fram till dess nedläggning. För att skapa bättre trafiksamarbete mellan de smalspåriga järnvägarna i Östergötland bildades Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga Järnvägar (TÖJ) under 1930. Ökad samtrafik och merutnyttjande av de olika bolagens resurser var huvudsyftet med förvaltningen, något som ska ha fungerat varierande bra. För NSVJ:s del ändrades förvaltningsformen 1950 då järnvägen förstatligades och hamnade under SJ.
Nedgång och nedläggning
Vikbolandsbanan hade svårt att konkurrera då privatbilismen och lastbilstrafiken ökade efter andra världskriget. Övergång till rälsbussar gjorde att man kunde öka hastigheterna något samtidigt som kostnaderna minskade väsentligt. Det hjälpte dock bara några år och därför lades den trafiksvagare linjen till Arkösund ner 1960. Valdemarsvikslinjen följde samma öde 25 september 1966.
Järnvägen idag
Omgående efter nedläggningen revs spåren upp och delar av banvallarna återtogs som åkermark. På större delen är dock banvallen kvar. Vissa delar används i dag som väg och sträckan Gusum - Valdemarsvik är grusbelagd cykelbana.[2] Även stationshusen finns kvar på flera platser. I Gusum finns bropelare och det södra brofundament kvar efter bron över Gusumsån. I Söderköping finns fyra brofästen kvar av vilka två används till en gång- och cykelbro över Söderköpingsån.
Kartor 1926
Översiktskarta
Sträckan Norrköping-Arkösund
Sträckan Norrköping-Valdemarsvik
Vidare läsning
- Harrysson, Harry; Forsström, Willy (2006). Järnvägsminnen. 3. TNF bok ; 37. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 10153390. ISBN 9789185305230
- Ringborg, Edward (1919). Norrköping-Söderköping-Vikbolandets järnvägsaktiebolag 1893-1918. Stockholm: K. boktr. Libris 1657667
Externa länkar
Referenser
- ^ ”Förslaget: öppna den gamla järnvägen igen – Norrköpings Tidningar”. www.nt.se. https://www.nt.se/artikel/9lyzmx9j. Läst 14 juli 2020.
- ^ ”Drömmen om en cykelled lever än – Norrköpings Tidningar”. nt.se. 1 april 2019. Arkiverad från originalet den 14 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200714074455/https://nt.se/nyheter/valdemarsvik/drommen-om-en-cykelled-lever-an-om5947865.aspx. Läst 14 juli 2020.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Norrköping--Söderköping--Vikbolandets järnväg, 1904–1926.
Media som används på denna webbplats
head station, track starting
This is the "empty element" of the Icons for railway descriptions (see there for further informations). The original syntax of Wikipedia:Route diagram templates filled all empty spaces in a diagram with this file (all BSicons were 20x20px). For those cells where an icon ID was provided, some "File:BSicon_ID.svg" were used, and where there was no ID, "File:BSicon_.svg" was substituted. Many major Wikipedias has since upgraded the syntax so that just an empty table cell is used (incl. En.WP).
flag stop track straight in use
station straight track
head station, track ending
-Str%c3%a4ckan-Norrk%c3%b6ping-Valdemarsvik.jpg)
Författare/Upphovsman: Kartografiska institutet, Stockholm, Licens: CC0
Norrköping–Söderköping–Vikbolandets Järnväg (VB) sträckan Norrköping-Valdemarsvik. Karta
-----.jpg)
Författare/Upphovsman: Kartografiska institutet, Stockholm, Licens: CC0
Norrköping–Söderköping–Vikbolandets Järnväg (VB). Karta
Författare/Upphovsman: Einarspetz, Licens: CC BY-SA 3.0
Former train station building, Arkösund, Östergötland county, Sweden
_Str%c3%a4ckan_Norrk%c3%b6ping-Ark%c3%b6sund.jpg)
Författare/Upphovsman: Kartografiska institutet, Stockholm, Licens: CC0
Norrköping–Söderköping–Vikbolandets Järnväg (VB) Sträckan Norrköping-Arkösund. Karta
bridge over water straight (big)
track to left against driving direction (with exact circles)
junction straight to the left and right (with exact circles)
Författare/Upphovsman: Leffe00, Licens: CC BY-SA 3.0
Modell av Hamburgs hållplats i mellan Valdemarsvik och Söderköping. Bilden är hämtad från tågmodulmötet på Tekniska muséet i februari 2009.
Författare/Upphovsman: Sinikka Halme, Licens: CC BY-SA 4.0
The former railway station in Valdemarsvik in Östergötland County in Sweden. It was designed in 1904 by the Swedish architect Teodor Folcke (1858-1920) and built in 1905, prior to the inauguration of the station in 1906. Valdemarsvik was the final station of the Norrköping–Söderköping–Vikbolandets railway that ceased it´s operations in 1966. The building is located right by the bay called Valdemarsviken, which connects to the Baltic Sea.