Norrbrobasaren

Norrbrobasaren var en länga med butikslokaler längs Norrbros västra sida i Stockholm. Längan, som kallades "basar", uppfördes 1838-39^[1] och revs 1904 i samband med bygget för nya Riksdagshuset.

Norrbrobasaren vid Norrbro med sitt läge på Helgeandsholmen mellan Stockholms slott och Gustav Adolfs torg hade en mycket central plats i Stockholm, på vars tidigare broar det idkats bodhandel sedan 1500-talet. De stenlagda trottoarerna på Norrbro var de första som anlades i Stockholm. På Norrbro lyste 1853 Stockholms första gaslyktor och på Norrbro provades även den första elektriska belysningen (se Gas i Stockholm och Elektricitet i Stockholm). Basarlängan och trakten kring Norrbro lockade till sig så kallat "fint folk" som promenerade och möttes där.^[2]

Historik

Inför uppförandet hade ett aktiebolag bildats där de 25 andelarna kunde tecknas à 3 500 riksdaler. Bland aktietecknarna i Bolaget för Boutique Byggnaden å Helgeandsholmen återfanns bland annat kronprins Oskar, kronprinsessan Josephina och riksantikvarien Bror Emil Hildebrand.^[3] För ritningarna svarade hovarkitekt Per Axel Nyström. I de ursprungliga planerna fanns bodlängor längs båda Norrbros båda sidor, men endast den västra längan blev uppförd.^[4] Basarlängans fasad mot Norrbro bestod av putsat tegel medan bakre delen med försäljningslokalerna var en enkel träkonstruktion. Detta då Helgeandsholmens slutliga planering fortfarande diskuterades. De putsade delarnas ornamenterings utfördes av ornamentbildhuggaren och stuckatören Domenico Notini. Notini hade invandrat till Stockholm 1826 via Köpenhamn från Italien och inledde ett samarbete med Johan Niclas Byström. Basarens båda ändor smyckades med järnstatyer av Byström föreställande gudarna Apollo, Minerva, Venus och Mercurius.^[3]

Vid invigningen 1839 fanns 25 butiker som disponerades av 14 näringsidkare. Några av dem hade flera lokaler, de flesta dock bara en. Här fanns flera boklådor (bokaffärer), som blev mötesplatser för konstnärer, vetenskapsmän, författare och skådespelare.

Den bekantaste var Adolf Bonniers boklåda längst i söder närmast slottet. Bonniers boklåda fanns här i 30 år^{[källa behövs]} och tillhandahöll öppningsåret 1839 utöver nyutkommen litteratur, även den nya uppfinningen daguerrotypi och Daguerres egen beskrivning på svenska av den nya fotografiska metoden samt tillhörande kameror.

I andra änden av Norrbrobasaren låg Ferdinand de la Croixs schweizeri Pavillon du Bazar. Sundströms klädeshandel fanns här under basarens hela livstid.

August Blanche skrev om basaren: "Om man kommer in i Bazaren utan det minsta fikonlöv, skulle man efter en knapp timme kunna utträda riggad från topp till tå av skräddare, modehandlare, guldsmeder etc."

Näringsidkare

Några av Norrbrobasarens näringsidkare och butiker var (från söder till norr):^[5]

Bokhandlaren Adolf Bonnier
Cigarrhandlaren Del Monte
Klädeshandlaren P. A. Harling
Tapetseraren A. W. Müller
Lundqvist färdiga kläder
Hattmakaren C. Lorentz
Kram- och sidenhandlaren J. A. Molin
Galanterihandlaren Benjamin Leja
Bokhandlaren L. G. Rylander (1851 övertagen av P. A. Huldberg)
Sidenkramhandlaren N. E. Personne
Galanterihandlaren M. Jakobsson
Hattstofferaren C. E. Schubert
Klädeshandlaren C. G. Sundström
Konditor Ferdinand de la Croix

Referenser

Noter

^ Kiøbenhavnsposten, 12 november 1839: "Kosmopolitiske Nyheder" (s. 1251)
^ Epstein, Lars (8 januari 2010). ”Norrbro nyrenoverad, överlevde rivningshot”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/blogg/epstein/2010/01/08/norrbro-nyrenoverad-overlevde-rivningshot-5749.
^ [a b] Klas Lundkvist: Norrbro och Strömparterren
^ Kerstin Riessen: Helgeandsholmen
^ Om Norrbrobasaren på loostrom.com/

Tryckta källor

Kerstin Riessen: Helgeandsholmen - Från 1600-talets stall och kvarnar till sekelskiftets Riksbyggen
Lundkvist, Klas (2006). Norrbro och Strömparterren. Stockholm: Trafikkontoret, Stockholms stad : Stockholms stadsmuseum. Libris 10221944. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6849

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Norrbrobasaren.
Bilder & media

[1] Kiøbenhavnsposten, 12 november 1839: "Kosmopolitiske Nyheder" (s. 1251)

[2] Epstein, Lars (8 januari 2010). ”Norrbro nyrenoverad, överlevde rivningshot”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/blogg/epstein/2010/01/08/norrbro-nyrenoverad-overlevde-rivningshot-5749.

[ReferenceB-3] [a b] Klas Lundkvist: Norrbro och Strömparterren

[ReferenceA-4] Kerstin Riessen: Helgeandsholmen

[5] Om Norrbrobasaren på loostrom.com/

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

Navigation

Navigering

Temaportaler