Norrbottens pansarbataljon

Norrbottens pansarbataljon
(Pbat/I 19)
Vapen för Norrbottens pansarbataljon tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnNorrbottens pansarbataljon
Datum1957–1994, 2000–
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypPansartrupperna
RollUtbildningsförband
Del avNorrbottens regemente [a]
Ingående delar191. mekaniserade bataljonen
192. mekaniserade bataljonen
StorlekBataljon
HögkvarterBodens garnison
FörläggningsortBoden
ÖvningsplatsTåme skjutfält
Valspråk"Alltid främst"
Marsch"I flaggskrud" (Rydberg) [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1963
Förbandstecken m/1960
Tilläggstecken

Norrbottens pansarbataljon (Pbat/I 19) är ett pansarförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1957–1994 och återigen från 2000. Förbandsledningen är förlagd i Bodens garnison i Boden.[2][3][4]

Historia

Bildandet

Norrbottens pansarbataljon bildades den 1 april 1957 och förlades till Boden då försvarsledningen ansåg att det av beredskapsskäl var nödvändigt att moderna stridsvagnsförband redan i fredstid förlades till Norrland. Inledningsvis bestod bataljonen av två kompanier och den 1 april 1961 tillkom ett tredje kompani.

Bakgrunden till bataljonens tillkomst kommer från ett av överbefälhavaren ställt direktiv till försvarsgrenscheferna, där chefen för armén beordrades att utreda möjligheterna till att utbilda och mobilisera pansarförband för användning i Övre Norrland. I regeringens proposition nr 110 år 1956 föreslog arméchefen att en pansarutbildningsenhet om 200—250 man borde förläggas till VI. militärområdet och i administrativt hänseende anslutas till Norrbottens regemente. Vidare föreslogs att utbildningsenheten borde organiseras som en bataljon, under benämningen Bodens pansarbataljon, med en årlig utbildning av omkring 200 värnpliktiga. Bataljonen föreslogs samlokaliseras med Norrbottens regemente. Personal till den nya bataljonen ansåg arméchefen kunna omplacera från Södermanlands pansarregemente, då Södermanlands pansarregemente skulle omorganiseras till ett infanteriregemente.[5] Namnet på bataljonen kom dock att justeras till Norrbottens pansarbataljon då bataljonen skulle utgöra försvar av hela Norrbotten och enbart förband med anknytning till Bodens fästning fick namnges efter staden.[6]

OLLI-reformen

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som fick ansvar för ett försvarsområde och betecknades försvarsområdesregemente och tillfördes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet. Detta medförde att de arméförband som ingick i ett försvarsområde kom att bli ett B-förband, det vill säga utbildningsregementen. I Norrbotten, Skåne och på Västkusten gjordes vissa avsteg från den principiella organisation, det vill säga att ett försvarsområdesregemente tilldelades det samlade mobiliseringsansvaret inom försvarsområdet. I Norrbotten gjordes avsteget inom Bodens försvarsområde (Fo 63), förutom försvarsområdesförbandet Bodens artilleriregemente (A 8/Fo 63) gavs även Norrbottens regemente (I 19) mobiliseringsansvar. Med denna omorganisation kom Norrbottens pansarbataljon att uppgå som en utbildningsbataljon inom Norrbottens regemente, då den redan lydde under chefen Norrbottens regemente beträffande inre tjänst och ordning samt förvaltningsärenden. Rent utbildningsmässigt lydde bataljonen under militärområdesbefälhavaren för Övre Norrlands militärområde.[7]

1974 års regeringsform

I samband med att 1974 års regeringsform trädde i kraft den 1 januari 1975, ändrades namnet från Kungliga Norrbottens pansarbataljon till enbart Norrbottens pansarbataljon. Samtidigt fråntogs Konungen den formella rollen som högste befälhavare för krigsmakten, vilket även kom att gälla rollen som förbandschef över gardesförbanden.

Försvarsbesluten

Den 30 juni 1975 upplöstes bataljonen som ett självständigt förband och uppgick den 1 juli 1975 som en utbildningsbataljon i Norrbottens regemente. Namnet på regementet ändrades med det till Norrbottens regemente med Norrbottens pansarbataljon (I 19/P 5).[4]

Under perioden 1994–2000 var regementet organiserat med den i krigstid organiserade Norrbottensbrigaden under namnet Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden (MekB 19).[8]

I samband med försvarsbeslutet 2000 avvecklades brigaden den 30 juni 2000 och regementet återupprättades under sitt gamla namn, Norrbottens regemente (I 19). Norrbottens pansarbataljon upprättades även vid samma tid och blev en av fem utbildningsbataljoner inom Norrbottens regemente.[2] Bataljonen har sedan dess svarat för utbildning av Norrbottens regementets krigsförband.

Ingående enheter

Norrbottens pansarbataljon är den förbandsdel av Norrbottens regemente som svarar för utbildning och utveckling av regementets krigsförband. Förutom de två mekaniserade bataljonerna ingår även 3. brigadspaningskompaniet och Livkompaniet i bataljonen. Brigadspaningskompaniet består till huvuddelen av deltidstjänstgörande soldater. Livkompaniet svarar för grundutbildning av rekryter.[9]

191. mekaniserade bataljonen

191. mekaniserade bataljonen är ett krigsförband som består av heltids- och deltidstjänstgörande soldater, vilka bemannar olika befattningar till ett stabs- och understödskompani, två pansarskyttekompanier, två stridsvagnskompanier samt ett trosskompani.[9]

192. mekaniserade bataljonen

192. mekaniserade bataljonen är ett krigsförband som består av deltidstjänstgörande soldater, vilka bemannar olika befattningar till ett stabs- och understödskompani, två pansarskyttekompanier, två stridsvagnskompanier samt ett trosskompani.[9]

Förläggningar och övningsplatser

Förläggning

I samband med att bataljonen bildades den 1 april 1957 kom den att förläggas till Kasern 2 inom samma kasernområde som Norrbottens regemente vid Norrbottensvägen.[3]

Detachement

Inför försvarsbeslutet 1963 planerades det att förlägga ett utbildningscentrum till Östersunds garnison för stormkanonförband. Centrumet var tänkt att sättas upp som ett detachement till Norrbottens pansarbataljon med benämningen P 5 Ö. Dock så kom centrumet aldrig att organiseras.[3]

Övningsplatser

Bataljonen fick Tåme skjutfält som skjut- och övningsfält, där den första skjutningen ägde rum den 9 september 1957. Mellan den 27 januari och 3 februari 1958 övade bataljonen för första gången på skjutfältet tillsammans med förband ur Norrbottens regemente (I 19) och Västerbottens regemente (I 20).[4]

Heraldik och traditioner

Den 10 juli 1958 fastställde Arméchefen Thord C:son Bonde "I flaggskrud" som bataljonens marsch.[4] Den 28 juli 1961 överlämnade kung Gustaf VI Adolf bataljonens standar. Efter att bataljonen uppgick i Norrbottens regemente, kom standaret föras tillsammans med regementets fana. Från den 1 juli 1994 fördes fanan av Norrbottens regemente och Norrbottensbrigaden (MekB 19).[2] Den 15 juni 1994 övertog Norra underhållsregementet förbandsmarschen, "I flaggskrud".[1] Från den 1 juli 2000 förs standaret åter av Norrbottens pansarbataljon, och från 2001 togs även förbandsmarschen tillbaka.[1]

Namn och benämning på de förband och staber som finns och funnits i Bodens garnison har reglerats efter anknytning till Bodens fästning. Bodens artilleriregemente, Bodens försvarsområde och Bodens ingenjörkår är de tre förband som hade anknytning till fästningen och fick därmed uppkallas efter staden. Övriga förband var ämnade att försvara länet eller landsdelen, det vill säga Norrbottens län respektive Norrland, vilka då uppkallats efter länet eller landsdelen, till exempel Norrbottens pansarbataljon eller Norrlands signalbataljon.[10]

Kamratförening

Vid Norrbottens pansarbataljon bildades 1994 kamratföreningen Föreningen P5, vilken är en ideell förening och är öppen för alla för att vidmakthålla och utveckla samhörigheten mellan människor med anknytning till att stödja och bevara pansarhistoria.

Materiel vid förbandet

Inför att bataljonen skulle bildas föreslog arméchefen att stridsvagn 81 eller stridsvagn 74 skulle tillföras bataljonen. Det då de ansågs lämpliga för övre Norrland.[11] Under 1960-talet ersattes dock stridsvagn 81 med stridsvagn 101. Från 1968 ersattes stridsvagn 74 med stridsvagn 103.[12] Stridsvagn 101 och stridsvagn 103 var sedan de två aktiva stridsvagnssystemen fram till mitten av 1990-talet, då de ersattes av stridsvagn 122.

Förbandschefer

Verksamma bataljonchefer åren 1957–1975.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Kungl Norrbottens pansarbataljon1957-04-01–1974-12-31
Norrbottens pansarbataljon1975-01-01–1975-06-30
Norrbottens regemente med
Norrbottens pansarbataljon		1975-07-01–1994-06-30
Norrbottens pansarbataljon2001-07-01–
Beteckningar
P 51957-04-01–1975-06-30
I 19/P 51975-07-01–1994-06-30
Pbat/I 192000-07-01–
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Bodens garnison (F)1957-04-01–1994-06-30
Bodens garnison (F)2000-07-01–
Östersunds garnison (D)X–X
Tåme skjutfält (Ö)1957-09-09–1994-06-30
Tåme skjutfält (Ö)2000-07-01–

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1957–1966 var bataljonen underställd chefen för VI. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Övre Norrlands militärområde, åren 1975–1994 chefen för Norrbottens regemente, och sedan 2000 återigen Norrbottens regemente.
  2. ^ Förbandsmarschen fastställdes 1958 genom arméorder 424/1958. Marschen användes av Norra underhållsregementet åren 1994–2001, och återigen av Norrbottens pansarbataljon sedan 2001.[1]

Noter

  1. ^ [a b c] Sandberg (2007), s. 63
  2. ^ [a b c] Braunstein (2003), s. 161-162
  3. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 25
  4. ^ [a b c d] Kjellander (1992), s. 405-411
  5. ^ ”Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1956”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-110-ar-1956_EH30110. Läst 27 mars 2020. 
  6. ^ ”Bodens Pansarbataljon”. foreningenp5.com. http://www.foreningenp5.com/1995%20nr%202.pdf. Läst 27 mars 2020. 
  7. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 19 augusti 2016. 
  8. ^ ”Försvarsmuseum i Boden”. Försvarsmuseum Boden. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924014744/http://www.forsvarsmuseum.se/norrreg_p5.html. Läst 16 mars 2009. 
  9. ^ [a b c] ”Norrbottens pansarbataljon”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/norrbottens-regemente-i-19/i-19s-insatsforband/norrbottens-pansarbataljon/. Läst 19 augusti 2016. 
  10. ^ ”Bodens Pansarbataljon”. foreningenp5.com. http://www.foreningenp5.com/1995%20nr%202.pdf. Läst 2 oktober 2020. 
  11. ^ ”Stridsvagn 74”. foreningenp5.com. http://www.foreningenp5.com/page40.html. Läst 27 mars 2020. 
  12. ^ ”Stridsvagn 101/103”. foreningenp5.com. http://www.foreningenp5.com/page17.html. Läst 27 mars 2020. 

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
  • Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. https://runeberg.org/rikskal/1908/ 
  • Kjellander, Bo, red (1992). Pansartrupperna 1942–1992. Skövde: Arméns pansarcentrum. Libris 7449092. ISBN 91-630-1253-7 (inb.) 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning

  • Berglund, Leif, red (1992). Norrbottens pansarbataljon 35 år: 1957-1992. [Boden]: [Norrbottens regemente med Norrbottens pansarbataljon]. Libris 1619737 
  • Dahlquist, Gunnar (1991). I 19/P 5: som det var. [Boden]. Libris 9928697 
  • Hällkvist, Uno, red (1982). Norrbottens pansarbataljon 25 år: 1957-1982. [Boden]: [Norrbottens pansarbataljon]. Libris 399385 

Externa länkar

Svenska arméförband (från 2000-talet)

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
MILI.011282.jpg
Författare/Upphovsman: Miliseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Tilläggstecken för Norrbottens regemente (I 19).
AM.005037.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Truppslagstecken m/1963 för pansartrupperna.

Tillverkat av metall och i metallfärg m/1960 guld. För P 1 dock i silverfärg. Utföres spegelvänt och i en storlek. Guld, vänster. År 1963 sammanfördes de dittillsvarande pansarförbanden samt I 6, I 7, I 10 och I 18 till ett truppslag benämnt pansartrupperna.

I samband härmed tillkom ett nytt emblem utformat av ädelsmeden Sigurd Persson. Utgöres av en pansarklädd arm med svärd och skall emblemet anbringas så att svärdet hugger utåt. Det förra emblemet, stridsvagnen, den s k pansargrodan utgick efter hand.
Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
AM.090978aa.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY-SA 4.0
Förbandstecken m/60 Norrbottens regemente (I 19)