Norrbottens läns valkrets

Norrbottens läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen tio fasta mandat, ett antal som var oförändrat åtminstone fram till 1998 då antalet sjönk till 9. 2014 sjönk antalet mandat till 8 mandat. Även i riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var två i valet 1970, ett i valet 1973, två i valet 1976, ett i valet 1979, noll i valet 1982, ett i valet 1985, noll i valen 1988 och 1991 samt ett i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen ett utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018[1]
197019731976197919821985198819911994199820022006201020142018[2]
101010101010101010999988

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Riksdagsledamöter i första kammaren

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Norrbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1882, till fyra vid lagtima riksmötet 1905 och till fem vid urtima riksmötet 1919. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets.

1867–1911 (successivt förnyade mandat)

1912–1914

1915–lagtima riksdagen 1919

Urtima riksdagen 1919–1920

1921

Valresultat

1898 (första)

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Lars Berg3697,3
 Närmaste kandidat12,7
Antal giltiga röster37
Kasserade röster0
Totalt37
Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Fredrik Almgren31N/A
 OkäntOkänt
Antal giltiga rösterOkänt
Kasserade rösterOkänt
TotaltOkänt

Valet hölls den 20 september 1898 för Lars Bergs och Fredrik Almgrens mandat. Valkretsen hade 37 valmän och i Lars Bergs val deltog samtliga i valet. För valet för Almgrens mandat saknas statistik.[10]

Fredrik Almgren, som omvaldes för sitt mandat, valdes samma dag att representera Älvsborgs läns valkrets i första kammaren och avsade sig därefter sitt Norrbottensmandat.[10]

1898 (andra)

Förstakammarvalet i Sverige 1898: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Carl Taube2980,6
 Gustaf Gilljam[11]719,4
Antal giltiga röster36
Kasserade röster0
Totalt36

Valet hölls den 21 september 1898 för Fredrik Almgrens mandat. Almgren hade blivit vald av två valkretsar den 20 september 1898 och avsade sig sitt Norrbottensmandat. Valkretsen hade 37 valmän och 36 deltog i valet.[10]

1899

Förstakammarvalet i Sverige 1899: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Knut Gillis Bildt3286,5
 Närmaste kandidat513,5
Antal giltiga röster37
Kasserade röster0
Totalt37

Valet hölls den 19 september 1899 för att utse en efterträdare till Lars Berg som hade avsagt sig sitt mandat. Valkretsen hade 37 valmän och samtliga deltog i valet.[10]

1901

Förstakammarvalet i Sverige 1901: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Lars Berg3384,6
 Närmaste kandidat410,3
 Övriga kandidater25,1—
Antal giltiga röster39
Kasserade röster0
Totalt39

Valet hölls den 18 september 1901 för att utse en efterträdare till Carl Otto Bergman som avlidit den 21 juni 1901. Valkretsen hade 39 valmän och samtliga deltog i valet.[12]

1904

Förstakammarvalet i Sverige 1904: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Karl Husberg2765,9
 Närmaste kandidat1126,8
 Övriga kandidater37,3—
Antal giltiga röster41
Kasserade röster0
Totalt41

Valet hölls den 21 september 1904 för att utse en ny ledamot efter valkretsens mandat höjts från tre till fyra. Valkretsen hade 41 valmän och samtliga deltog i valet.[13]

1906

Förstakammarvalet i Sverige 1906: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Emil Berggren4095,2
 Lars Tingsten[14]12,4
 Axel Fagerlin[14]12,4—
Antal giltiga röster42
Kasserade röster1
Totalt43

Valet hölls den 18 september 1906 för att utse en efterträdare till Karl Husberg som avsagt sig sitt mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.[15]

1907

Förstakammarvalet i Sverige 1907: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Carl Taube2865,1▼15,5
 Lantmäterifiskal J. Hamrin[16]1023,3
 Hjalmar Lundbohm[16]511,6—
Antal giltiga röster43
Kasserade röster0
Totalt43

Valet hölls den 18 september 1907 efter utgången av Carl Taubes nioåriga mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.[15]

1908

Förstakammarvalet i Sverige 1908: Norrbottens läns valkrets
KandidatRöster
Antal% +− %
 Nils Bosæus2661,9
 Lars Tingsten[17]1638,1
Antal giltiga röster42
Kasserade röster1
Totalt43

Valet hölls den 23 september 1908 efter utgången av Knut Gillis Bildts nioåriga mandat. Valkretsen hade 43 valmän och samtliga deltog i valet.[15]

Riksdagsledamöter i andra kammaren

Norrbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalen 1866–1869 var landsbygden uppdelad på två valkretsar, Norrbottens norra domsagas valkrets och Norrbottens södra domsagas valkrets. Vid 1872 års val delades den södra valkretsen upp i Norrbottens södra domsagas södra valkrets (omfattande Piteå och Råneå tingslag) och Norrbottens södra domsagas norra valkrets (omfattande Överluleå och Nederluleå tingslag samt Jokkmokks och Gällivare lappmarker). I valet 1878 gjordes en total valkretsreform där de äldre valkretsarna ersattes av fyra nya: Piteå domsagas valkrets, Luleå domsagas valkrets, Kalix domsagas valkrets och Torneå domsagas valkrets. I valet 1908 bröts vissa områden ut ur Kalix- och Torneåkretsarna och bildade en femte valkrets, Gällivare domsagas valkrets.

Av länets städer ingick residensstaden Luleå samt Piteå i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets i valen 1866–1872, medan Haparanda ingick i landsbygdsvalkretsarna (se ovan). Vid valet 1875 överfördes dock Haparanda till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 bildade de tre norrbottniska städerna en gemensam valkrets, Luleå, Piteå och Haparanda valkrets. Inför valet 1896 överfördes Piteå till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets medan de båda andra bildade Luleå och Haparanda valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Norrbottens läns södra valkrets (med tre mandat i valen 1911–1917, fyra i valet 1920) och Norrbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 1921–1932 och därefter åtta i valen 1936–1968.

1922–1924

1925-1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–vårsessionen 1958

Höstsessionen 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Valresultat

1952

PartiRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti55 14850,0+1,440
 Sveriges kommunistiska parti19 02517,3-4,110
 Högerpartiet13 35412,1+1,610
 Folkpartiet13 05211,9+1,210
 Landsbygdspartiet Bondeförbundet9 6288,7-0,110
 Övriga partier70,0——
Antal giltiga röster109 213100,0 8
Ogiltiga röster373 
Totalt109 586
(77,0 %)

Inför valet upptogs 145 607 personer i röstlängden, och av dessa var 143 416 personer (98,5 %) röstberättigade och 2 191 personer (1,5 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 77,0 %.[18]

1956

PartiRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti53 91449,3▼0,74▬
 Sveriges kommunistiska parti18 83217,2▼0,11▬
 Högerpartiet14 80913,5▲1,41▬
 Folkpartiet12 06511,0▼0,91▬
 Landsbygdspartiet Bondeförbundet9 8719,0▲0,31▬
 Övriga partier20,0▼0▬
Antal giltiga röster109 493100,0 8
Ogiltiga röster459 
Totalt109 952
(73,8 %)

Inför valet upptogs 151 939 personer i röstlängden, och av dessa var 148 957 personer (98,0 %) röstberättigade och 2 982 personer (2,0 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 73,8 %.[19]

1958

PartiRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti63 07953,1▲3,85▲1
 Sveriges kommunistiska parti19 06517,2▼1,11▬
 Högerpartiet15 48413,0▼0,51▬
 Centerpartiet11 4979,7▲0,71▬
 Folkpartiet9 6028,1▼2,90▼1
 Övriga partier10,0▼0▬
Antal giltiga röster118 728100,0 8
Ogiltiga röster265 
Totalt118 993
(77,1 %)

Inför valet upptogs 157 639 personer i röstlängden, och av dessa var 154 259 personer (98,0 %) röstberättigade och 3 380 personer (2,1 %) icke röstberättigade. Valdeltagandet var 73,8 %.[20]

1968

PartiRösterMandatfördelning
Antal%+− %Antal+−
 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti85 24757,85+1
 Centerpartiet18 28512,410
 Vänsterpartiet Kommunisterna14 92410,810
 Högerpartiet13 1198,910
 Folkpartiet12 0218,10-1
 Kristen Demokratisk Samling2 8892,000
 Övriga partier370,0——
Antal giltiga röster147 532100,0 8
Ogiltiga röster611 
Totalt148 143
(87,3 %)

Inför valet var 169 684 personer röstberättigade. Antalet poströster utgjorde 10 481 eller 7,1 % av hela antalet röster.[21]

Källor

Noter

  1. ^ Valmyndigheten: Valkretsindelning och valkretsmandat i riksdagsval sedan 1988, läst 3 maj 2010
  2. ^ Fördelning av fasta mandat till riksdagen 1988-2018 från valmyndigheten, Läst 10 maj 2018
  3. ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 1998. Detta framgår av riksdagens protokoll 1998/99:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 22 juli 2022.
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2002. Detta framgår av riksdagens protokoll 2002/03:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 20 juni 2022.
  5. ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2006. Detta framgår av riksdagens protokoll 2006/07:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 1 juni 2022.
  6. ^ [a b c d e f g h i] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2010. Detta framgår av riksdagens protokoll 2010/11:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 25 maj 2022.
  7. ^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2014. Detta framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 12 maj 2022.
  8. ^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2018. Detta framgår av riksdagens protokoll 2018/19:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 9 maj 2022.
  9. ^ [a b c d e f g h] Invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag i valet 2022. Detta framgår av riksdagens protokoll 2022/23:1 (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 23 oktober 2022.
  10. ^ [a b c d] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1897–1899 , sidan 23. (Läst 26 mars 2016)
  11. ^ ”Tidningen Kalmar den 23 september 1898”. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407001151/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:143990. Läst 25 mars 2016. 
  12. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1900–1902 , sidan 23. (Läst 26 mars 2016)
  13. ^ Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1903–1905 , sidan 21. (Läst 2 april 2016)
  14. ^ [a b] Östgötaposten den 21 september 1906
  15. ^ [a b c] Statistiska centralbyrån Riksdagsmannavalen 1906–1908, sidorna 22-23. (Läst 2 april 2016)
  16. ^ [a b] ”Östgötaposten den 20 september 1907”. Arkiverad från originalet den 15 april 2016. https://web.archive.org/web/20160415033129/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:199194. Läst 2 april 2016. 
  17. ^ ”Östgötaposten den 25 september 1908”. Arkiverad från originalet den 2 april 2016. https://archive.is/20160402152317/http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/page.jsp?issue_id=kb:147599&sequence_number=3&recordNumber=&totalRecordNumber=. Läst 2 april 2016. 
  18. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1949–1952 Läst 27 maj 2015
  19. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1953–1956 Läst 2 april 2016
  20. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1957–1958 I Läst 2 april 2016
  21. ^ SCB: Riksdagsmannavalen 1965–1968 I Läst 27 maj 2015

Litteratur

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 387–389
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 466