Norra stambanan

Norra stambanan
Norra stambanan utanför Ljusdal i juni 2010.
Allmänt
Plats	Sverige
Sträcka	Ånge - Storvik/Gävle
Anslutande linjer	Mittbanan Järnvägslinjen Bollnäs-Orsa Järnvägslinjen Kilafors-Söderhamn Ostkustbanan Bergslagsbanan Godsstråket genom Bergslagen Historisk Dellenbanan
Organisation
Ägare	Staten
Infrastruktur­förvaltare	Trafikverket
Trafikoperatör	SJ Snälltåget X-Tåget Green Cargo Hector Rail m.fl.
Tekniska fakta
Längd	Ockelbo-Ånge 229 kilometer Gävle-Ockelbo 38 kilometer Storvik-Ockelbo 38 kilometer
Antal spår	Enkelspår med mötesspår Dubbelspår[1] följande sträckor ; Mo grindar-Holmsveden, Kilafors-Bollnäs, Ramsjö-Ovansjö.
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	25 ton Storvik - Ånge, 22,5 ton Ockelbo - Gävle. ton
Största tillåtna vikt per meter	6,4[1] ton/m
Största lutning	13[1] ‰
ATC	ATC-2[1]
Fjärrblockering	System H[1]
Högsta hastighet	200[1] km/h
Elektrifierad	Gävle–Ockelbo 1942-06-10 Ockelbo–Bollnäs 1935-11-28 Bollnäs–Ånge 1936-04-02[2]
Matning	15 kV 1 fas 16 ⅔ Hz (kontaktledning)
Linjekarta    Mittbanan▲Sundsvall 268 Ånge 266 Mittbanan◄Bräcke och Östersund C 262 Ovansjö 210 Ramsjö 202 Örabäcken 196 Hälsingenybo 189 Hennan 179 Loster 169 Tallåsen 162 Ljusdal Dellenbanan►Hudiksvall 154 Ljusnan 151 Skästra 147 Järvsö 140 Lörstrand 134 Karsjö 125 Simeå 119 Vallsta 113 Arbrå 107 Lottefors 99 Bollnäs Järnvägen Bollnäs-Orsa Järnvägen Kilafors-Söderhamn 82 Kilafors 73 Röstbo 66 Holmsveden 56 Lingbo 45 Mo grindar 38 Ockelbo 28 KolforsenKfn 17 OslättforsOsl 27 Medskogsheden 16 Järbo 8 Åshammar 3 Ostkustbanan►Sundsvall Bergslagsbanan 0 Gävle C Ostkustbanan▼Stockholm 0 Storvik Bergslagsbanan◄Borlänge Godsstråket genom Bergslagen▼Mjölby Teckenförklaring

Norra stambanan är en elektrifierad järnväg som går mellan Gävle/Storvik och Ånge.

Järnvägen från Stockholm mot Norrland byggdes under senare delen av 1800-talet. Den första delen var Stockholm-Uppsala som var klar 1866. Järnvägen byggdes sedan bit för bit via Krylbo (bansträckan invigd 1873), Storvik (1875), Ockelbo (1876), Holmsveden (1877), Bollnäs (1878), Järvsö (1879), Ljusdal (1880) och Ånge (1881).^[3]

Allt som allt tog det ungefär 15 år att bygga klart järnvägen.

Redan 1879 hade sträckan Torpshammar–Ånge-Bräcke–Östersund på Norrländska tvärbanan blivit invigd, så när stambanan nådde Ånge kunde hela sträckan Stockholm–Östersund öppnas för trafik (och i förlängningen Storlien, norska gränsen och Trondheim).

Stambanans fortsättning norrut kallas Stambanan genom övre Norrland och går via Bräcke, en bit söderut på Norrländska tvärbanan. Där drogs järnvägen vidare norrut till Håsjö 1883, Ragunda 1884, Långsele 1886, Anundsjö 1889, Vännäs 1891, Hällnäs 1892, Jörn 1893 och Boden 1894 ^[3] där SJ på Malmbanan då trafikerade sträckan Luleå-Boden-Gällivare.

Norra stambanans elektrifiering från Stockholm till Ånge genomfördes 1933–36.^[3]

Trots att de flesta städer och därmed transporter rimligen bör ske längs kusten så löper banan ofta många mil inne i landet, enligt antikustprincipen. Detta var i huvudsak av försvarspolitiska skäl, om en fientlig landstigning skedde någonstans längs norrlandskusten skulle fortfarande styrkeuppbyggnad genom personal från söder kunna ske vid Bodens fästning med omnejd. Stambanan är i norr både kurvig och har större lutningar än som tillåts för moderna järnvägar. Medelhastigheten är endast 95 kilometer per timme trots att en mängd förbättringar har utförts sedan banan byggdes.

SJ 3000-tågen och InterCity-tågen mellan Östersund och Stockholm går Norra stambanan till Gävle och därifrån Ostkustbanan via Uppsala till Stockholm. Nattågen från Jämtland till Stockholm, Göteborg och Malmö går antingen via Sundsvall eller via Norra stambanan.

Norra stambanans sträckning är Gävle/Storvik–Ockelbo–Ljusdal–Ånge. Numera förekommer synen att Norra Stambanan också går Ånge–Bräcke gemensamt med Mittbanan.^[4] De flesta godstågen går via Storvik–Ockelbo, som är stambanans ursprungliga sträckning. Tidigare räknades också fortsättningen söderut via Krylbo och Uppsala till Stockholm till Norra stambanan, men dessa banor ingår nu i Godsstråket genom Bergslagen, Dalabanan och Ostkustbanan. Efter 1942 när Gävle–Ockelbo Järnväg både förstatligats och elektrifierats har den sträckan mer och mer räknats som stambana i och med att persontågen Stockholm–Norrland börjat gå där. Samtliga persontåg på banan går numera via Gävle.

• Stambanan genom övre Norrland (som ofta betraktas som en del av Norra stambanan)
• Norrlandståget

• Hardin, Bertil (1981). Ett sekel järnväg i Ånge. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 29. Stockholm: Sv. järnvägsklubben. Libris 7745492. ISBN 91-85098-29-9 
• Nilsson, Runo; Arvidsson, Bo (2004). Ånge : ett stationssamhälles utveckling. [Sverige: s.n.]. Libris 9768160 
• Samzelius, Hugo (1905). Stockholm-Narvik : världens nordligaste järnväg  : vägledning för turister. Svenska turistföreningens vägvisare, 99-2212823-3 ; 22. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 2459294 
• ”Stambanan genom Norrland. Storvik—Ånge”. Statens järnvägar : 1856-1906. Del 2, Bana och byggnader. 1906. sid. 77-80. Libris 614583. https://runeberg.org/sj50/2/0105.html 

• Wikimedia Commons har media som rör Norra stambanan.
• Norra stambanan hos jarnvag.net
• ”Norra Stambanan”. Trafikverket. 24 januari 2014. Arkiverad från originalet den 30 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140730223730/https://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sveriges-jarnvagsnat/Norra-stambanan/. Läst 27 augusti 2022.