Norra flygkommandot

Norra flygkommandot
(FK N)
Norra flygkommandot vapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Vapen för Norra flygkommandot tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnNorra flygkommandot
Datum1994–2000
LandSverige
FörsvarsgrenFlygvapnet
TypKommando
RollStridsledning och luftbevakning
Del avNorra militärområdet [a]
FöregångareLuftförsvarssektor Nedre Norrland,
Luftförsvarssektor Övre Norrland
EfterföljareFlygvapnets taktiska kommando
StorlekLedningsstab
HögkvarterLuleå garnison
FörläggningsortLuleå, Söderhamn, Östersund
Marsch"Vingar över Norrland" (Granath) [b]
Befälhavare
FlygkommandochefGöte Pudas [c]
Tjänstetecken
SköldemärkenRoundel of Sweden – Low Visibility.svg Roundel of Sweden.svg
Flygplan
JaktflygplanJA 37
EnhetsflygplanAJSF 37, AJSH 37
SpaningsflygplanSF 37, SH 37
SkolflygplanSk 37

Norra flygkommandot (FK N) var ett flygkommando inom svenska flygvapnet som verkade åren 1994–2000. Förbandsledningen var förlagd i Luleå garnison i Luleå.[2][3]

Historik

Norra flygkommandot var ett flygkommando inom Flygvapnet med ett ansvarsområde för luftbevakningen inom Norra militärområdet (Milo N). Norra flygkommandots historik sträcker sig tillbaka till 1957, då de så kallade luftförsvarssektorna som tillkom, genom att tio flottiljer tilldelades ansvar över elva luftförsvarssektorer. År 1981 reducerades antalet sektorer till fyra där Jämtlands flygflottilj (F 4) och Norrbottens flygflottilj (F 21) blev storsektorer, med benämning F 4/Se NN (Sektor Nedre Norrland) respektive F 21/Se ÖN (Sektor Övre Norrland. Tillsammans ansvarade de för luftövervakningen över norra Sverige. I samband med försvarsbeslutet 1992 beslutades att de fyra luftförsvarssektorförbanden skulle avvecklas och omorganiseras till vanliga flygflottiljer. Ansvaret för luftförsvarssektorerna skulle istället tilldelas tre nyinrättade flygkommandon.[4]

Den 1 juli 1993 bildades tre regionala ledningsorganisationer. Med det avvecklades luftförsvarssektorsstaben vid F 4, medan staben vid F 21 bildade embryot till Norra flygkommandot. Till en början var staben integrerad i F 21 Luleå, som benämndes F 21/FK N. Den 1 juli 1994 avskildes staben från flottiljen, och blev samtidigt ett kaderorganiserat krigsförband inom Norra militärområdet (Milo N).

Åren 1993–1995 överfördes även uppgifter från Första flygeskadern (E 1) till de tre flygkommandona. Detta på grund av att försvarsbeslutet från 1992 även omfattade att Första flygeskadern skulle upplösas och avvecklas.[4]

Norra flygkommandot kom genom försvarsbeslutet 2000 att avvecklas tillsammans med det två andra flygkommandona den 30 juni 2000. Dessa ersattes den 1 juli 2000 av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) ingående i Operativa insatsledningen (OPIL).

Ingående enheter

Mellan den 1 juli 1994 och 30 juni 2000 ingick följande stridsflygförband i Norra flygkommandot. Hälsinge flygflottilj utgick dock den 30 juni 1998.

Heraldik och traditioner

Norra flygkommandot antog den 27 september 1994 "Vingar över Norrland" (Granath) som förbandsmarsch, vilken senare fastställdes den 13 juni 1996. Marschen har inte övertagits av något annat förband efter att flygkommandot upplöstes.[1]

Materiel vid förbandet

De flygplan som ingick i flygkommandot tillhörde formellt de ingående flygflottiljerna.

Attackflygplan

  • 1994–1995: AJ 37
  • 1995–1997: AJS 37

Jaktflygplan

Skolflygplan

  • 1994–1997: Sk 37
  • 1997–2000: Sk 37E

Spaningsflygplan

  • 1994–1995: SF 37
  • 1994–1995: SH 37
  • 1995–2000: AJSF 37
  • 1995–2000: AJSH 37

Förbandschefer

Kommandochefer

Förbandschefen titulerades kommandochef och hade åren 1994–1999 tjänstegraden överste av första graden.

Stabschefer

  • 1994–2000: ???

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Norra flygkommandot1994-07-01–2000-06-30
Avvecklingsorganisation2000-07-01–2001-01-01
Beteckningar
FK N1994-07-01–2000-06-30
Förläggningsorter och baser
Luleå garnison (F)1994-07-01–2001-01-01

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1994–2000 var flygkommandot underställt chefen för Norra militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs den 27 september 1994, fastställdes den 13 juni 1996.[1]
  3. ^ Göte Pudas blev sista chefen för flygkommandot.

Noter

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 33
  2. ^ Braunstein (2005), s. 15,18,19
  3. ^ Kjellander (2013), s. 25
  4. ^ [a b] Riksdagen.se Regeringens proposition 1991/92:102 Läst 29 september 2010

Tryckta källor

  • Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. ISBN 91-971584-8-8 
  • Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. ISBN 978-91-637-1183-1 
Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 • F 2 • F 3 • F 4 • F 5 • F 6 • F 7 • F 8 • F 9 • F 10 • F 11 • F 12 • F 13 • F 14 • F 15 • F 16 • F 17 • F 18 • F 19 • F 20 • F 21 • F 22 • F 30 • HKP F • Hkpflj • HAW
Flygvapnet vapen bra.svg
Flygeskadrar
E 1 • E 2 • E 3 • E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet • Basbefälsskolan • Flygbefälsskolan • Flygkrigshögskolan • Flygmedicincentrum • Flygtekniska skolan • Flygvapnets centrala skolor • Flygvapnets Halmstadsskolor • Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen • Flygvapnets flygskola • Flygvapnets markteletekniska skola • Flygvapnets officershögskola • Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola • Flygvapnets Södertörnsskolor • Flygvapnets teletekniska skola • Flygvapnets Uppsalaskolor • Flygförvaltningens verkstadsskola • Flygvapnets väderskola • Flygvapnets underofficersskola • Flygvapnets underrättelseskola • Flygvapnets uttagningscentrum • Försvarsmaktens Halmstadsskolor • Försökscentralen • Gripencentrum • Hallands flygkår • Informationsteknologiskolan • Krigsflygskolan • Luftstridsskolan • Roslagens flygkår • R3-skolan • Stridslednings- och luftbevakningsskolan • Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
Se även: Lista över svenska flygdivisioner

Media som används på denna webbplats

Roundel of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: slady, Licens: CC BY-SA 3.0
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Norra flygkommandot vapen.svg
(c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5
Denna vapenbild är möjligen inte samma som kommunen/myndigheten/organisationen själv använder.

Ett heraldiskt vapen avbildas utifrån en textbeskrivning, en så kallad blasonering, och varje avbildning som motsvarar blasoneringen är att betrakta som ett korrekt vapen. Det kan med andra ord finnas flera olika avbildningar av samma vapen. Den vapenbild som kommunen/myndigheten/organisationen använder är troligen skyddad av upphovsrätt och kan i det fallet inte användas här.

Ytterligare information: Commons:Coats of arms och Template:Coa blazon
Roundel of Sweden – Low Visibility.svg
Svenska flygvapnets nationalitetsrundel (även kallat sköldemärke), med symbolen Tre Kronor.