Norra Lidingöbanan

Norra Lidingöbanan
Norra Lidingöbanans tåg mellan Dallängen och Kälbonäs.jpg
En av Norra Lidingöbanans vagnar.
Allmänt
PlatsUppland Sverige
SträckaIslingeKyrkviken
Anslutande linjerSödra Lidingöbanan
Stockholms Nya Spårvägs AB
Värtan-Lidingö Järnväg
Organisation
Invigd16 oktober 1907
Nedlagd12 juni 1971
ÄgareLidingö Trafik AB 1907–1968
Trafikaktiebolaget Stockholm-Södra Lidingön 1968–
TrafikoperatörStockholms Nya Spårväg 1907–1917
Tekniska fakta
Längd4 kilometer
Antal spårdubbelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
ATCNej
Elektrifierad1907–1971
MatningKontaktledning
500 VDC 1907–1946
750 VDC 1946–1971
Källa[1]
Linjekarta
km
Unknown BSicon "exWSL+r"
Unknown BSicon "exHST"
3,6Kyrkviken 1909–1971
Unknown BSicon "exHST"
3,0Kvarnen 1909–1971
Unknown BSicon "exHST"
2,5Hersbyholm 1907–1971
Unknown BSicon "exHST"
1,9Vasavägen 1907–1971
Unknown BSicon "exHST"
1,6Norevägen 1907–1971
Unknown BSicon "exHST"
1,2Dalängen 1907–1971
Unknown BSicon "exHST"
0,7Källbonäs 1907–1971
Unknown BSicon "exHST"
0,3Islinge 1907–1971
Unknown BSicon "xmABZg+l"
Södra Lidingöbanan
Urban straight track
Värtan-Lidingö Järnväg
Unknown BSicon "ueHST"
0,0Brogrenen –1971
Unknown BSicon "uhKRZWae"
LidingöbronStora Värtan1925–
Unknown BSicon "uemABZgl"
Värtabanan
Unknown BSicon "ueABZgl"Unknown BSicon "uexSTR+r"
▲Värtan-Lidingö Järnväg
Urban straight trackUnknown BSicon "uexHST"
Ropsten 1925–1967
Urban straight trackUnused straight waterway
Stockholms Spårvägar –1967
Unknown BSicon "uKXBHFe-F"
Ropsten 1967–
Unknown BSicon "uKXBHFa-G"
RopstenTunnelbana1967–
Källor[1]

Norra Lidingöbanan var en järnväg på Lidingö utanför Stockholm. Norra Lidingöbanan ägdes och trafikerades av trafikföretaget Lidingö Trafik AB. Företaget existerade mellan 1906 och 2001. Det inordnades dock redan 1968 i Trafikaktiebolaget Stockholm-Södra Lidingön, som i sin tur blev ett dotterbolag till AB Storstockholms Lokaltrafik. Bolaget byggde Norra Lidingöbanan som gick från Lidingöbron, längs Norra Kungsvägen, längs Lejonvägen och längs Kyrkvägen till en vändplats vid dagens Lidingövallen nära Kyrkviken. Denna bana hade spårvagnstrafik 1907-1971.

Bolagets historia

Hjalmar A. Andersson (senare Arwin), grundare av Lidingö villastad och Carl Gustaf Dahlerus tog tillsammans initiativet till bildandet av Lidingö Trafik AB. Bolaget stiftades den 3 oktober 1905. Genom villastadsbolagets verksamhet skapades trafikunderlag och trafikbolaget ordnade goda kommunikationer för de boende.

Den 1 januari 1968 övertogs Lidingö Trafik AB av Trafikaktiebolaget Stockholm-Södra Lidingön som ett steg i samordningen av länets kollektivtrafik. I praktiken innebar detta att SL tog kontrollen över trafiken. Norra Lidingöbanan lades ned 1971. Själva bolaget kvarstod som (vilande) dotterbolag till SL och likviderades inte formellt förrän 2001.

Trafiken på Norra Lidingöbanan

En av Lidingöbanans spårvagnar transporteras på Lidingöfärjan 1.
Hersbyholms station var slutstation fram till 1909, vykort från omkring 1907.

I februari 1906 tecknades avtal med ASEA om byggande av en normalspårig elektrisk bana mellan färjeläget vid Islinge och Kyrkviken. Avtal tecknades med Stockholms Nya Spårvägsaktiebolag (SNS) om en trafikentreprenad. Banan hade koncession som järnväg, men påminde mer om en spårväg. Bland annat fanns inget särskilt signalsystem på banan, bortsett från den enkelspåriga sträckan Källbonäs – Islinge. På denna sträcka användes ursprungligen tågstavar (senare ljussignaler). Dessutom var fordonen byggda som spårvagnar.

Trafiken startade den 16 oktober 1907, sedan ett antal spårvagnar färjats över och placerats i vagnhallen i Hersbyholm. Till vagnhallen hörde verkstad och en mindre rangerbangård. Hållplats Hersbyholm var under de första åren banans slutstation.

År 1909 förlängdes banan med ny ändhållplats kalld Kyrkviken vid Kyrkviken, intill nuvarande tennishallen. Däremellan anlades en ny station, Kvarnen, uppkallad efter Hersby kvarn. Arkitekt Axel Herman Forsberg ritade merparten av banans stationsbyggnader. Hersbyholm är det enda bevarade stationshuset längs Norra Lidingöbanan vars banvall låg längs den gång- och cykelväg som numera leder förbi byggnaden (idag en del av den nio kilometer långa vandringsleden Elfviksleden). I byggnaden finns en restaurang.[2]

År 1917 uppfördes en tillbyggnad till vagnhallen för att ge plats åt nya vagnar. 1949 ersattes den gamla träbyggnaden med en ny av betong. Efter nedläggningen av Norra Lidingöbanan 1971 användes vagnhallen för bland annat squashhall med restaurang, hotell samt av Friskis och Svettis.

Bolaget anskaffade för färjetrafiken mellan Ropsten och Islinge två färjor, varav en var försedd med ett spår med plats för två spårvagnar. Vagnöverfärjningen pågick åren 1909–1914.

Avtalet med SNS löpte ut med år 1916, varefter bolaget med egen vagnpark och personal övertog driften. Sedan Lidingöbron tagits i bruk år 1925 inleddes samtrafik med såväl södra Lidingöbanan som med AB Stockholms Spårvägar. Bolagets vagnar fick då sin ändstation nära Stureplan i centrala Stockholm. 1944 blev Lidingö stad huvudägare av trafikbolaget.

Vid mitten av 1940-talet fick trafikbolagen på Lidingö en gemensam trafikledning. I praktiken hade man också ett nära samarbete med "södra banan" och lånade bland annat vagnar av varandra. Sedan så kallade Ängbyvagnar införskaffats av båda banorna 1945 inleddes pendeltrafik, vilket innebar att tågen trafikerade sträckan KyrkvikenHumlegårdenGåshaga och omvänt. Norra Lidingöbanans vagnar var märkta med ägarbeteckningen "LiB".

tunnelbanan förlängdes till Ropsten i samband med högertrafikomläggningen 1967 upphörde pendeltrafiken till Humlegården och banan fick en ny ändstation vid Ropsten. Under de kvarvarande fyra åren trafikerades banan fortfarande i vänstertrafik, bortsett från sträckan över Lidingöbron. Eftersom Lidingös befolkning ökat kraftigt på 1960-talet uppstod behov av en ny, kapacitetsstarkare Lidingöbro som kunde komplettera den gamla kombinerade spårvägs- och vägbron från 1925. Platsbrist vid nya Lidingöbrons brofäste på Lidingösidan och ökad privatbilism ledde till att banan lades ned den 12 juni 1971. Kvarvarande fordon överfördes till södra banan och ett antal av norra banans vagnar var fortfarande i trafik på Lidingöbanan fram till juni 2013, fastän ombyggda till modernare utförande. En manövervagn har bevarats av Svenska Spårvägssällskapet.

Bilder

Se även

Källor

  1. ^ [a b] Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben. 2009. sid. 199. ISBN 91-85195-05-7 
  2. ^ Lidingö kommun: kulturhistoriskt intressanta områden: Hersbyholms stationshus

Vidare läsning

  • Brundin, Folke (1957). Norra Lidingöbanan 50 år: 1907 26/10 1957. Lidingö: Lidingö trafikaktiebolag. Libris 1807195 
  • Brundin, Folke (1967). Norra Lidingöbanan 60 år. Lidingö: Lidingö trafikaktiebolag. Libris 863761 
  • Sarmento, Petrus J (2008). Norra Lidingöbanan : tåget till trädgårdsstaden. TNF bok ; 61. Saltsjöbaden: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 10672320. ISBN 91-85305-64-2 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Stockholm metro symbol.svg
Symbol for Stockholm metro
Norra Lidingöbanans vagnhall 1949.jpg
Norra Lidingöbanans nya vagnhall 1949, interiör
BSicon exWSL+r.svg
turning loop start from the right
BSicon .svg
This is the "empty element" of the Icons for railway descriptions (see there for further informations). The original syntax of Wikipedia:Route diagram templates filled all empty spaces in a diagram with this file (all BSicons were 20x20px). For those cells where an icon ID was provided, some "File:BSicon_ID.svg" were used, and where there was no ID, "File:BSicon_.svg" was substituted. Many major Wikipedias has since upgraded the syntax so that just an empty table cell is used (incl. En.WP).
Norra Lidingöabnan, Hersby stationshus, 1907.jpg
Norra Lidingöbanan, Hersbyholms station, arkitekt Axel Herman Forsberg
Norra Lidingöbanans tåg mellan Dallängen och Kälbonäs.jpg
Författare/Upphovsman: HansD, Licens: CC0
Norra Lidingöbanans tåg mellan Dalängen och Källbonäs
Islinge färjeläget, Lidingö.jpg
Islinge färjeläget, Lidingö med Norra Lidingöbanans spårvagnar
BSicon uKXBHFa-G.svg
cross-platform interchange at urban line end
Kyrkvägen, Lidingö, 2021.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Kyrkvägen, Lidingö, vy österut
Norra Lidingöbanans vagnhall före 1949.jpg
Norra Lidingöbanans ursprungliga vagnhall
BSicon exHST.svg
ex flag stop track straight off use
BSicon uexSTR.svg
ex underground straight track
BSicon ueHST.svg
ex underground stop
Lidingöfärjan 1, 1910.jpg
En spårvagn transporteras på Lidingöfärjan 1
Norra kungsvägen, Lidingö, 2021a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Norra kungsvägen, Lidingö, österut vid Islinge
BSicon uKXBHFe-F.svg
cross-platform interchange at urban line end
BSicon uSTR.svg
Underground straight track
Norra Lidingöbanans tåg vid Källbonäs.jpg
Författare/Upphovsman: HansD, Licens: CC0
Tågrt vid Källbonäs station, norra Lidingöbanan, strax före nedläggningen ca 1971. Viadukten delvis riven, biltrafiken till Brogrenen omdirigerad på väg utefter banan.
Norra Lidingöabnan, Hersby stationshus, sept 2021.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Hersbyholms stationsbyggnad har efter 1971 använts för olika ändamål, såsom skoaffär och restaurang. Arkitekt Axel Herman Forsberg
BSicon uexHST.svg
ex underground stop
Vagnhallar Norra Lidingöbanan, 2021.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Före detta vagnhallar Norra Lidingöbanan med Lidingö stads infoskylt