Norman Whiteside

Norman Whiteside
Norman whiteside head crop.jpg
Norman Whiteside (2013).
Personlig information
Födelsedatum7 maj 1965
FödelseortNordirland Belfast, Nordirland
Längd188 cm
PositionMittfältare / anfallare
Juniorlag
1978–1982England Manchester United
Seniorlag*
År
1982–1989
1989–1991
Totalt		Klubb
England Manchester United
England Everton		SM (GM)
206 (47)
29 0(9)
235 (56)
Landslag
År
1982–1989		Landslag
 Nordirland		SM (GM)
38 0(9)
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Norman Whiteside, född 7 maj 1965 i Belfast, Nordirland, är en nordirländsk före detta fotbollsspelare.

Norman Whiteside växte upp i Belfast. Som ung blev han värvad till Manchester United tack vare Uniteds scout Bob Bishop som också tagit George Best till United.[1] Han blev den yngste spelaren i United sedan Duncan Edward när han debuterade 24 april 1982 mot Brighton.[1] Han spelade året efter både FA-cupfinalen och finalen i Engelska ligacupen. United förlorade ligacupfinalen mot Liverpool med 1-2 där Whiteside gjorde Uniteds mål, men vann efter omspel FA-cupfinalen mot Brighton med 4-0 och ett mål av Whiteside.[2] Därmed blev han tidernas yngsta målgörare i en FA-cupfinal. Detta rekord stod sig till 2005.

År 1985 spelade United FA-cupfinal mot Everton. Matchen slutade 0–0 och förlängning väntade. Uniteds Kevin Moran blev utvisad och United spelade med tio man. Tjugo minuter in i förlängningen sköt Whiteside segermålet då han löpte igenom högersidan och sköt ett skott från 20 meter i mål och United tog hem titeln.[3]

Med tiden fick han svårt att platsa i laget och hölls ibland ifrån det. När Alex Ferguson tog över United och påbörjade en generationsväxling fick Whiteside ännu svårare. Han fick också alkoholproblem, vilket Ferguson inte hade lika mycket överseende med som den föregående managern Ron Atkinson.[4] Ferguson sålde Whiteside till Everton FC 1989,[5] något som många av Manchester Uniteds fans ogillade.

Whiteside fick en bra start i Everton, men fick sedan knäproblem och genomgick 13 operationer. Han kämpade för att komma tillbaka, men 1990, när Whiteside var 26 år gammal, fastslog hans läkare att det vore omöjligt för honom att fortsätta spela.[6]

År 1982 slog Whiteside Pelés rekord som yngste VM-spelare I fotbolls-VM 1982 i Spanien, då var han 17 år och en månad.[7] Han var i startelvan i alla matcherna, inklusive 1–0-segern mot Spanien. Hans internationella debut kom mot Jugoslavien i samma VM, där han fick ett gult kort i andra halvlek.

Han var också med i fotbolls-VM 1986 i Mexiko.[8] Han gjorde Nordirlands enda mål i 1–1-matchen mot Algeriet,[9] men efter två raka förluster och åkte Nordirland ur.

Meriter

  • 273 A-lagsmatcher och 66 mål (Manchester United och Everton)
  • FA-cupen 1983 och 1985
  • 38 A-landskamper och nio mål för Nordirland
  • Fotbolls-VM 1982 och 1986.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Norman Whiteside”. dnausers.d-n-a.net. Arkiverad från originalet den 21 februari 2001. https://web.archive.org/web/20010221002535/http://dnausers.d-n-a.net/dnetmQXk/legends/NormanWhitesideRIGHT.htm. Läst 21 januari 2016. 
  2. ^ ”Irish Footballer that Played for Man Utd - Norman Whiteside”. soccer-ireland.com. http://www.soccer-ireland.com/manchester-united/norman-whiteside.htm. Läst 21 januari 2016. 
  3. ^ ”Everton v Manchester United: 30 years on from dramatic FA Cup final”. eurosport.co.uk. http://www.eurosport.co.uk/football/everton-v-manchester-united-30-years-on-from-epic-fa-cup-final-encounter_sto4952553/story.shtml. Läst 21 januari 2016. 
  4. ^ ”Mike Walters meets Norman Whiteside”. mirror.co.uk. http://www.mirror.co.uk/sport/football/mike-walters-meets-norman-whiteside-714192. Läst 21 januari 2016. 
  5. ^ ”Norman WHITESIDE”. sporting-heroes.net. http://www.sporting-heroes.net/football/everton-fc/norman-whiteside-9322/league-appearances-for-everton_a18975/. Läst 21 januari 2016. 
  6. ^ ”Whatever Happened to Norman Whiteside?”. footballfancast.com. http://www.footballfancast.com/football-blogs/whatever-happened-to-norman-whiteside. Läst 21 januari 2016. 
  7. ^ ”82: Norman Whiteside, record breaker”. fourfourtwo.com. http://www.fourfourtwo.com/features/82-norman-whiteside-record-breaker. Läst 21 januari 2016. 
  8. ^ ”Northern Ireland's World Cup squad 1986”. planetworldcup.com. http://www.planetworldcup.com/CUPS/1986/squad_nir86.html. Läst 21 januari 2016. 
  9. ^ ”Algeria 1-1 Northern Ireland”. fifa.com. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127072408/http://www.fifa.com/worldcup/matches/round=308/match=379/index.html#nosticky. Läst 21 januari 2016. 

Externa länkar

000Nordirlands trupp – VM i fotboll 1982000
Nordirland
000Nordirlands trupp – VM i fotboll 1986000
Nordirland
  • 1 Jennings
  • 2 Nicholl
  • 3 Donaghy
  • 4 O'Neill
  • 5 McDonald
  • 6 McCreery
  • 7 Penney
  • 8 McIlroy Captain sports.svg
  • 9 Quinn
  • 10 Whiteside
  • 11 Stewart
  • 12 Platt
  • 13 Hughes
  • 14 Armstrong
  • 15 Worthington
  • 16 Ramsey
  • 17 Clarke
  • 18 McClelland
  • 19 Hamilton
  • 20 McNally
  • 21 Campbell
  • 22 Caughey
  • Förbundskapten: Bingham

Media som används på denna webbplats

Flag of England.svg
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
Norman whiteside head crop.jpg
Författare/Upphovsman: apasciuto, Licens: CC BY 2.0
crop of Norman Whiteside from photo on Old Trafford tour. Levels adjusted.
Flag of Northern Ireland (1953–1972).svg
Ulster Banner is a heraldic banner taken from the former coat of arms of Northern Ireland. It was used by the Northern Ireland government in 1953-1973 with Edwardian crown since coronation of Queen Elizabeth II, based earlier design with Tudor Crown from 1924. Otherwise known as the Ulster Flag, Red Hand of Ulster Flag, Red Hand Flag.