Nordmalings kommun
| Nordmalings kommun Kommun | |
 Gamla skolan i Rundvik | |
| Slogan | Centrum mellan städerna / Mittens Rike |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Nordmalings kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västerbottens län |
| Centralort | Nordmaling |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 6 991 ()[1] |
| Areal | 2 508,86 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 1 230,67 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 1 278,19 kvadratkilometer[2] |
| Bef.täthet | 5,68 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 63°34′00″N 19°30′00″Ö / 63.566666666667°N 19.5°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Umeå domkrets (–) Umebygdens domsaga (–) |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-2536[3] |
| Anställda | 825 ()[4] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 2401 |
| GeoNames | 2689334 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Nordmalings kommun är en kommun i Västerbottens län och i landskapet Ångermanland i Sverige. Centralort är Nordmaling.
Kommunens geografiska område utgörs av ett brutet sprickdalslandskap. Mot kusten övergår terrängen i en flackare kustslätt. Jord- och skogsbruket dominerade tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren.
Sedan kommunen bildades och fram till 1995 var invånarantalet relativt stabilt. Därefter har trenden varit långsamt negativ. Under lång tid har Socialdemokraterna varit största parti men efter valen 2014 och 2018 har partiet krympt kraftigt och största parti blev istället Centerpartiet. Valet 2018 ledde till att Centerpartiet samlade 42 procent av rösterna och bildade en koalition med Kristdemokraterna och Moderaterna.
Administrativ historik
Kommunens område motsvarar en del av Nordmalings socken där Nordmalings landskommun bildades vid kommunreformen 1862. 1914 utbröts en del för att ingå i den då bildade Hörnefors landskommun.
Nordmalings municipalsamhälle inrättades 25 februari 1898 och upplöstes vid utgången av 1962. Rundviks municipalsamhälle inrättades 12 juni 1936 och upplöstes vid utgången av 1964.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Nordmalings kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Nordmalings landskommun.[6]
1973 överfördes ett område med 13 invånare och en areal av 7,1 kvadratkilometer, varav 6,9 land, från Nordmalings kyrkobokföringsdistrikt i Nordmalings församling i kommunen till Vännäs kommun.[7]
Kommunen ingick från bildandet till den 1 januari 1982 i Umebygdens domsaga och ingår sen dess i Umeå domkrets.[8]
Geografi
Topografi och hydrografi
Kommunens geografiska område utgörs av ett brutet sprickdalslandskap. Mot kusten övergår terrängen i en flackare kustslätt. I nordväst finns höga urbergsryggar som är täckta med i barrskogsklädd morän. Berget är till stor del kalspolat under högsta kustlinjen, cirka 270 meter över havet. Lögdeälven och Öreälven har eroderat raviner i de uppodlade dalarna som är upp till 40 meter djupa. I både Lögdeälven och Öreälvens dalgångar finns älvsträckor med välutvecklade meanderbågar. Längs kusten finns en slätt med låga bergområden. Dessa är sönderbrutna i ett flertal uddar och ett 100-tal öar. På Järnäshalvön är moränen formad som långsträckta ryggar, så kallade drumliner.[9]
Naturskydd
År 2022 fanns 21 naturreservat i Nordmalings kommun.[10] Reservatet Hummelholm utgörs dels av ängsmark och dels av skog. Ängsmarken är blomrik och frodig eftersom byborna sköter dem på gammalt sätt med lie och höräfsa. Där blommar exempelvis rödblära, åkerbär, fibblor, gullris, renfana och älvsallad.[11] Reservatet Skjutbaneberget utgörs av äldre sandtallskog med liten påverkan från skogsbruk. Där växer arter som goliatmusseron och olika taggsvampar som bara växer i sandtallskog, så som blå taggsvamp eller dropptaggsvamp.[12]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Nordmalings församling.
Från 2016 indelas kommunen i distrikt, [13] vilket för Nordmalings kommun innebär bara ett, Nordmalings distrikt
Tätorter
Totalt bodde 56,7 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[14] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns tre tätorter i kommunen:[15]
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Nordmaling | 2 656 |
| 2 | Rundvik | 800 |
| 3 | Lögdeå | 571 |
Centralorten är i fet stil.
Styre och politik
 | Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknas Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet, vilka samlade 16 av 31 mandat.
Mandatperioden 2010–2014 präglades av personstrider inom Socialdemokraterna och ledde till ett stort väljartapp för Socialdemokraterna i valet 2014 där partiet föll från 46 till 28,2 procent. Detta ledde till att de borgerliga partierna tog över makten med centerpartisten Madelaine Jakobsson som kommunstyrelsens ordförande.[16]
I januari 2015 lämnade flera av Socialdemokraternas ledamöter partiet men fortsatte som politiska vildar. I ett öppet brev skrev 35 medlemmar i partiet att "Efter att under flera år förgäves ha försökt åstadkomma demokrati och följande av stadgar, ser vi nu ingen annan utväg".[17] Samtliga av Socialdemokraternas ledamöter i kommunstyrelsen, samt fyra av partiets nio ledamöter i kommunfullmäktige fortsatte att sitta på sina poster utan partibeteckning.[18][19]
Valet 2018 ledde till att Centerpartiet samlade 42 procent av rösterna och bildade en koalition med Kristdemokraterna och Moderaterna. Den tidigare samarbetspartnern Liberalerna tappade kraftigt i valet och Maria Lundqvist-Brömster (L) sade att "Vi är glada för att det är ett borgerligt styre i Nordmaling, men vi känner att eftersom vi backar från tre till ett mandat i fullmäktige så väljer vi att stå utanför för att vi ska kunna profilera vår politik". Madelaine Jakobsson behöll platsen som kommunalråd och uppgav att det nya styret skulle arbeta med de ekonomiska utmaningarna, tillväxten i kommunen genom inflyttning och fortsatta satsningar på företagandet.[20]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Ingemar Sandström |
| Förste vice ordförande | S | Billy Moström |
| Andre vice ordförande | M | Jan Persson |
Källa:[19]
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | NOP | FD | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 14 | 8 | 4 | 2 | 3 |
| 31 | 90,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 14 | 8 | 4 | 2 | 3 |
| 31 | 91,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 13 | 9 | 3 | 2 | 3 |
| 31 | 92,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 2 | 13 | 8 | 3 | 2 | 3 |
| 31 | 91,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 2 | 14 | 8 | 2 | 2 | 3 |
| 31 | 92,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 1 | 14 | 7 | 3 | 2 | 4 |
| 31 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 13 | 2 | 7 | 3 | 2 | 3 |
| 31 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 1 | 13 | 1 | 6 | 3 | 3 | 4 |
| 31 | 85,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 15 | 1 | 5 | 2 | 2 | 5 |
| 31 | 85,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 3 | 11 | 1 | 5 | 4 | 3 | 4 |
| 31 | 80,01 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 14 | 5 | 6 | 2 | 2 |
| 31 | 77,80 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 13 | 6 | 5 | 2 | 3 |
| 31 | 79,89 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 14 | 6 | 3 | 2 | 4 |
| 31 | 81,76 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 3 | 9 | 1 | 11 | 3 | 1 | 3 |
| 31 | 82,26 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 2 | 7 | 2 | 3 | 13 | 1 | 1 | 2 |
| 31 | 84,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 8 | 3 | 10 | 2 | 2 | 3 |
| 31 | 81,43 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Den 3 november 2014 trädde en ny politisk organisation i kraft i Nordmalings kommun, enligt kommunfullmäktiges beslut den 24 februari 2014. Samtliga kommunala nämnder slopades förutom de tre obligatoriska nämnderna: myndighets-, val- och överförmyndarnämnderna. De tidigare nämndernas arbetsuppgifter överfördes till kommunstyrelsen och utskott.[21] Därtill finns även PA-nämnden, Umeåregionens gemensamma nämnd för drift och hantering av personaladministrativa system. Denna är gemensam för kommunerna Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs och Örnsköldsvik.[22]
Kommunstyrelse
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Madelaine Jakobsson |
| Vice ordförande | S | Grethel Boman |
Övriga nämnder
Avser mandatperioden 2018–2022.
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Myndighetsnämnden[23] | C | Matz Johansson | M | Monica Samuelsson |
| Valnämnden[24] | L | Kerstin Hörnqvist | S | Eva Nilsson |
Nordmalings kommun saknar egen överförmyndarnämnd utan ingår sedan den 1 januari 2015 i Överförmyndarnämnden i Umeåregionen tillsammans med kommunerna Bjurholm, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. I överförmyndarnämnden har Nordmaling en ordinarie ledamot och en ersättare.[25]
Valresultat 2018
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| C | Gräsmyr | 52,88 % | 42,45 % |
| S | Håknäs | 25,06 % | 20,95 % |
| SD | Gräsmyr | 9,83 % | 8,21 % |
| FD | Levar | 11,97 % | 7,25 % |
| V | Levar | 8,26 % | 6,78 % |
| M | Gräsmyr | 7,63 % | 5,93 % |
| KD | Norrfors | 12,87 % | 4,27 % |
| L | Håknäs | 7,71 % | 3,62 % |
| MP | Norrfors | 0,58 % | 0,32 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Jord- och skogsbruket dominerade tidigare det lokala näringslivet. I början av 2020-talet var dock kommunen den största arbetsgivaren. Bland industriföretag i kommunen hittas metallvarutillverkaren Olofsfors AB och träföretaget SCA Woods AB.[9]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genonkorsas av Europaväg 4 som går längs kustsidan från sydväst till sydöst. Genom kommunen löper även länsväg 353 som följer Leduån ut mot havet. Kommunen genonkorsas även av järnvägen Långsele–Vännäs.[9]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Nordmalings kommun 1810–2020[26][27] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 2 517 | |||
| 1820 | 2 632 | |||
| 1830 | 3 242 | |||
| 1840 | 3 591 | |||
| 1850 | 4 337 | |||
| 1860 | 5 289 | |||
| 1870 | 6 006 | |||
| 1880 | 7 051 | |||
| 1890 | 8 021 | |||
| 1900 | 9 726 | |||
| 1910 | 10 172 | |||
| 1920 | 8 656 | |||
| 1930 | 9 265 | |||
| 1940 | 9 783 | |||
| 1950 | 10 403 | |||
| 1960 | 9 550 | |||
| 1970 | 8 159 | |||
| 1975 | 7 736 | |||
| 1980 | 8 124 | |||
| 1985 | 7 900 | |||
| 1990 | 8 192 | |||
| 1995 | 8 104 | |||
| 2000 | 7 663 | |||
| 2005 | 7 470 | |||
| 2010 | 7 098 | |||
| 2015 | 7 060 | |||
| 2020 | 7 108 | |||
| Anm: Uppgifterna från 1970 och framåt avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. | ||||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 648, eller 9,18 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 060 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 287, eller 3,79 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 573 den 31 december 2002).[28]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Nordmalings kommun 7 060 personer. Av dessa var 587 personer (8,31 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[29]
| Födelseland[29] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 6 473 |
| 2 |  Finland | 107 |
| 3 |  Afghanistan | 77 |
| 4 |  Eritrea | 69 |
| 5 |  Tyskland | 47 |
| 6 | Afrika: Övriga länder | 44 |
| 7 | Asien: Övriga länder | 38 |
| 8 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 37 |
| 9 |  Thailand | 31 |
| 10 |  Polen | 21 |
| 11 | Sydamerika | 18 |
| 12 |  Iran | 17 |
| 13 |  Norge | 16 |
| 14 |  Syrien | 15 |
| 15 | Nordamerika | 14 |
| 16 |  Irak | 13 |
| 17 | Europa utom EU: Övriga länder | 7 |
| 18 |  Turkiet | 7 |
| 19 |  Danmark | 5 |
| 20 | Oceanien | 2 |
| 21 |  Bosnien och Hercegovina | 1 |
| 21 |  Somalia | 1 |
| 23 |  Island | 0 |
| 23 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 0 |
| 23 |  Sovjetunionen | 0 |
| 23 | Okänt födelseland | 0 |
Kultur
Kulturarv
Det fanns tre riksintressen för kulturmiljövård i kommunen 2018. Bland dessa hittas centrala delen av centralorten som utgörs av ett gammalt sockencentrum. Kyrka och marknadsplats anlades redan på medeltiden. I anslutning till Nordmalings kyrka finns en begravningsplats med äldre gravvårdar. Till kyrkan hör också en äldre prästgård som uppfördes under 1700-talet och en senare prästgården som uppfördes under 1920- och 1930-talen. De andra platserna var Olofsfors bruk och Hummelholms by.[30]
År 2022 fanns ett byggnadsminne i kommunen Levar hotell och lusthus (Levar 4:19).[31]
Kommunvapen
Blasonering: I blått fält en gädda av silver med fenor av guld mellan två bjälkvis genomgående kättingar av guld.[32]
Vapnet fastställdes 1955. Gäddan kommer från ett sockensigill och kättingarna symboliserar Olofsfors bruk, där sådana tillverkades. Vapnet registrerades 1974 enligt det nyare regelverket.
Se även
- Umeåregionen
- Personer med anknytning till Nordmalings kommun
Källor
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 145 i pdf:en 24 Västerbottens län
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c] ”Nordmaling - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nordmaling. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Hummelholm”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/hummelholm.html. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Skjutbaneberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/skjutbaneberget.html. Läst 1 september 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2401&id2=null. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Ny ledning måste vända den dåliga trenden i Nordmaling | Västerbottens-Kuriren”. web.archive.org. 4 mars 2016. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304214140/http://www.vk.se/1317500/ny-ledning-maste-vanda-den-daliga-trenden-i-nordmaling. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ””Vi ser ingen annan utväg än att begära utträde”. Folkbladet. 13 januari 2015. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201021720/http://www.folkbladet.nu/1442228/socialdemokraterna-i-nordmaling-spricker-34-har-lamnat. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Kommunstyrelse”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 31 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160131193225/http://www.nordmaling.se/?id=10592. Läst 16 december 2016.
- ^ [a b] ”Ledamöter kommunfullmäktige”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171010045646/http://nordmaling.se/?id=10573. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Liberalerna lämnar alliansen – hamnar i opposition”. SVT Nyheter. 18 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/fyrklover-blir-treklover-i-nordmaling. Läst 30 augusti 2022.
- ^ ”Ny organisation”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170830232517/http://www.nordmaling.se/?id=11861. Läst 16 december 2016.
- ^ ”PA-nämnd”. www.nordmaling.se. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901203758/https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/pa-namnd. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Myndighetsnämnd”. www.nordmaling.se. https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/myndighetsnamnd. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Valnämnd”. www.nordmaling.se. https://www.nordmaling.se/kommun/kommunens-organisation/obligatoriska-namnder/valnamnd. Läst 1 september 2022.
- ^ ”Överförmyndarnämnd”. Nordmalings kommun. Arkiverad från originalet den 20 december 2016. https://web.archive.org/web/20161220202502/http://www.nordmaling.se/?id=10578. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Folkmängd 1810-1990”. CEDAR, Demografiska databasen, Umeå universitet. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 december 2016.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 12 november 2016. https://web.archive.org/web/20161112114817/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 december 2016.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 16 december 2016.
- ^ [https://www.nordmaling.se/download/18.709a4e8f17edc6dd9ad2735/1646051585732/180927%2520-%2520%25C3%2596P%255BA%255DNordmaling_allm%25C3%25A4nna_intressen_riksintressen%2520(1).pdf ”ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORDMALINGS KOMMUN”] (PDF). Nordmalings kommun. 6 september 2018. https://www.nordmaling.se/download/18.709a4e8f17edc6dd9ad2735/1646051585732/180927%2520-%2520%25C3%2596P%255BA%255DNordmaling_allm%25C3%25A4nna_intressen_riksintressen%2520(1).pdf. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 31 augusti 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 30 mars 2009.
Externa länkar
- Nordmalings kommuns officiella webbplats
- Hembygdsforskning Rundvik Nordmaling
Wikimedia Commons har media som rör Nordmalings kommun.
| ||||||||||||||||
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
An outdated clock with a serious icon
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Leonid 2, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Nordelch antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 2.5
Nordmaling Municipality in Västerbotten County
- Designed by me.
- Mere outlines are a PD source from www.scb.se
.svg)
Författare/Upphovsman: Johannes Landin, Licens: CC BY-SA 3.0
Rundvik, Nordmaling, Sverige. Gamla skolan fotograferad från Skolgatan, på Rundviksdagen 13 juli 2013.
gamla indelningen av västernorrlands län
.svg){kind=link}
