Nordlig klogalago

Nordlig klogalago
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljGalagoer
Galagonidae
SläkteKlogalagoer
Euoticus
ArtNordlig klogalago
E. pallidus
Vetenskapligt namn
§ Euoticus pallidus
Auktor(Gray, 1863)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Nordlig klogalago (Euoticus pallidus[2][3]) är en däggdjursart som först beskrevs av Gray 1863. Euoticus pallidus ingår i släktet klogalagoer och familjen galagoer.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[6]

Utseende

Denna primat blir ungefär lika stor som den andra arten i släktet (västlig klogalago). Den har alltså en kroppslängd (huvud och bål) av cirka 20 cm och en svanslängd av cirka 30 cm. Vikten varierar mellan 270 och 360 gram.[7] Pälsen har på ryggen en gulgrå färg och kännetecknas av en längsgående mörk strimma. Buken är vitaktig och svansen spets är inte vit som hos västlig klogalago. Nordlig klogalago har vid de flesta tårna spetsiga naglar som påminner om klor, bara vid andra tån av framtassarna finns en äkta klo. Artens första premolarer liknar hörntänder.[7]

Utbredning och habitat

Arten förekommer i västcentrala Afrika vid Guineabukten. Utbredningsområdet sträcker sig från Nigerflodens delta till centrala Kamerun. Djuret lever även på ön Bioko. Habitatet utgörs av tropiska regnskogar och andra fuktiga skogar.[1]

Ekologi

Nordlig klogalago är främst aktiv på natten. Den klättrar oftast i trädens högra delar. Individerna söker vanligen ensam efter föda men honor bildar ibland små flockar vid viloplatsen. Arten klättrar med fyra extremiteter och kan hoppa några meter från träd till träd. Den äter huvudsakligen naturgummi och slickar trädets vätskor. Liksom västlig klogalago borde den även äta några frukter och insekter. Honor föder ett ungdjur per år.[7][1]

Källor

  1. ^ [a b c d] 2008 Euoticus pallidus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/euoticus+pallidus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ (2005) , website Euoticus pallidus, Mammal Species of the World
  7. ^ [a b c] Sean Flannery (1 september 2007). Euoticus pallidus (på engelska). Primate Fact Sheets. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304191308/http://www.theprimata.com/euoticus_pallidus.html. Läst 16 oktober 2013. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats