Nordamerika

Nordamerika
Nord i världen.
Politisk karta.
Area:
Folkmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:

Lägsta punkt:
24 709 000 km²
528 720 588 (2008)
23
18
Denali
6 194 m ö.h.
Death Valley 86 m u.h

Stater
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda
Bahamas Bahamas
Barbados Barbados
Belize Belize
Costa Rica Costa Rica
Dominica Dominica
Dominikanska republiken Dominikanska republiken
El Salvador El Salvador
Grenada Grenada
Guatemala Guatemala
Haiti Haiti
Honduras Honduras
Jamaica Jamaica
Kanada Kanada
Kuba Kuba
Mexiko Mexiko
Nicaragua Nicaragua
Panama Panama
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis
Saint Lucia Saint Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago
USA USA

Stater som har delar av ytan i Nordamerika

Danmark Danmark
Frankrike Frankrike
Nederländerna Nederländerna

Särskilda områden
Amerikanska Jungfruöarna Amerikanska Jungfruöarna (USA)

Anguilla Anguilla (Storbritannien)

Aruba Aruba (Nederländerna)

Bermuda Bermuda (Storbritannien)

Bonaire Bonaire (Nederländerna)

Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien)

Caymanöarna Caymanöarna (Storbritannien)

Frankrike Clippertonön (Frankrike)

Curaçao Curaçao (Nederländerna)

Grönland Grönland (Danmark)

Guadeloupe Guadeloupe (Frankrike)

Martinique Martinique (Frankrike)

Montserrat Montserrat (Storbritannien)

USA Navassaön (USA)

Puerto Rico Puerto Rico (USA)

Saba (ö) Saba (Nederländerna)

Frankrike Saint-Barthélemy (Frankrike)

Frankrike Saint-Martin (Frankrike)

Sint Eustatius Sint Eustatius (Nederländerna)

Sint Maarten Sint Maarten (Nederländerna)

Saint-Pierre och Miquelon Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike)

Turks- och Caicosöarna Turks- och Caicosöarna (Storbritannien)


Största städer:
Mexiko Mexico City
USA New York
USA Los Angeles
USA Chicago
Kanada Toronto


Satellitbild över Nordamerika

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika. Den angränsas i norr av Norra ishavet, i öst av Atlanten, i sydöst av Karibiska havet och i syd och i väster av Stilla havet. Landavgränsningen i söder växlar, vilket gör att Mexiko och Centralamerika inkluderas i varierande utsträckning.

Nordamerika täcker en yta på 24,5 miljoner kvadratkilometer, eller ungefär 4,8 % av jordens yta (inkluderar Mexiko och Centralamerika). År 2008 beräknades dess befolkning till omkring 529 miljoner invånare. Nordamerika är världens till ytan tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa. Världsdelen har två ursprungsbefolkningar, indianer och inuiter.

Användning

Geopolitiskt refererar "Norra Amerika" ofta till Kanada och USA tillsammans med Grönland och Bermuda, medan Centralamerika, inklusive Mexiko, utgör det nordamerikanska fastlandet söder om USA. Västindien inkluderar normalt samtliga öar i Karibiska havet. Termen Mellanamerika används ibland synonymt med Centralamerika, ibland som samlingsterm för Mexiko, Centralamerika och Karibien.

Från ett lingvistiskt och sociopolitiskt perspektiv grupperas ofta USA, Kanada och de andra engelsktalande områdena i Amerika (Belize, Guyana och engelska Karibien) under namnet Angloamerika. Surinam är det enda landet på dubbelkontinenten där nederländska talas. Resterande länder i Nord- och Sydamerika, inklusive det mesta av Västindien, där romanska språk talas, kallas Latinamerika.

Termen Nordamerika betyder olika saker för olika människor och beroende på sammanhang. Termen uppfattas oftast som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då såväl Mexiko som länder i Centralamerika. I andra fall inkluderar termen något eller några av de andra länderna, men då enbart om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket NAFTA, som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden.

Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat.[1]

Geografi och geologi

Den nordamerikanska kontinentalplattan.

Geografiskt går gränsen mellan Nordamerika och Asien genom Berings sund, medan gränsen till Sydamerika går genom dubbelkontinentens smalaste del, Panamanäset. Geologiskt går dock gränsen mellan den nordamerikanska kontinentalplattan och den eurasiska kontinentalplattan en bit in i nordöstra Sibirien, medan gränsen till den sydamerikanska kontinentalplattan går vid Tehuantepecnäset. Området mellan Tehuantepecnäset och Panamanäset, Centralamerika är alltså geologiskt en del av Sydamerika. Av geopolitiska skäl brukar Centralamerika och hela landet Panama hänföras till Nordamerika. Grönland ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten.

Gränsen mellan nordamerikanska kontinentalplattan och stillahavsplattan går delvis på land och kallas San Andreasförkastningen. Den är en ökänd källa till jordbävningar i Kalifornien.

Tabell över stater och särskilda områden

VärldsdelTerritoriets namnYta
(km²)
Befolkning
(uppskattning 2008)
Befolkningstäthet
(per km²)
Huvudstad
Karibien[2]Amerikanska Jungfruöarna Amerikanska Jungfruöarna (USA)347110 000317,0Charlotte Amalie
Anguilla Anguilla (Storbritannien)9115 000164,8The Valley
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda44288 000199,1Saint John's
Aruba Aruba (Nederländerna)[3]180107 000594,4Oranjestad
Bahamas Bahamas13 943342 00024,5Nassau
Barbados Barbados430256 000595,3Bridgetown
Bonaire Bonaire (Nederländerna)29417 40859Kralendijk
Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien)15123 000152,3Road Town
Caymanöarna Caymanöarna (Storbritannien)26456 000212,1George Town
Curaçao Curaçao (Nederländerna)444142 180309Willemstad
Kuba Kuba109 88611 204 000102,0Havanna
Dominica Dominica75167 00089,2Roseau
Dominikanska republiken Dominikanska republiken48 67110 090 000207,3Santo Domingo
Grenada Grenada344104 000302,3Saint George's
Guadeloupe Guadeloupe (Frankrike)1 705465 000272,7Basse-Terre
Haiti Haiti27 75010 033 000361,5Port-au-Prince
Jamaica Jamaica10 9912 719 000247,4Kingston
Martinique Martinique (Frankrike)1 128405 000359,0Fort-de-France
Montserrat Montserrat (Storbritannien)1026 00058,8Plymouth; Brades[4]
USA Navassaön (USA)5
Puerto Rico Puerto Rico (USA)8 8703 982 000448,9San Juan
Saba (ö) Saba (Nederländerna)131 991150The Bottom
Saint-Barthélemy Saint-Barthélemy (Frankrike)218 450402,4Gustavia
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis26152 000199,2Basseterre
Saint Lucia Saint Lucia539172 000319,1Castries
Saint-Martin Saint-Martin (Frankrike)5336 824700Marigot
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna389109 000280,2Kingstown
Sint Eustatius Sint Eustatius (Nederländerna)213 897190Oranjestad
Sint Maarten Sint Maarten (Nederländerna)3437 4291 146Philipsburg
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago[3]5 1301 339 000261,0Port of Spain
Turks- och Caicosöarna Turks- och Caicosöarna (Storbritannien)94833 00034,8Cockburn Town
CentralamerikaBelize Belize22 966307 00013,4Belmopan
Frankrike Clippertonön (Frankrike)1,7
Costa Rica Costa Rica51 1004 579 00089,6San José
El Salvador El Salvador21 0416 163 000293,0San Salvador
Guatemala Guatemala108 88914 027 000128,8Guatemala City
Honduras Honduras112 4927 466 00066,4Tegucigalpa
Nicaragua Nicaragua130 3735 743 00044,1Managua
Panama Panama[3]75 4173 454 00045,8Panama City
NordamerikaBermuda Bermuda (Storbritannien)5465 0001 203,7Hamilton
Kanada Kanada9 984 67033 573 0003,4Ottawa
Grönland Grönland (Danmark)2 166 08657 0000,026Nuuk
Mexiko Mexiko1 964 375112 322 75757,1Mexico City
Saint-Pierre och Miquelon Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike)2426 00024,8Saint-Pierre
USA USA[5]9 629 091314 659 00032,7Washington, D.C.
Totalt24 500 995541 720 44022,9

Natur

Avsnittet beskriver naturen i Norra Amerika och Mexiko.

Flora

Blomma av tulpanträd.

Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med gamla världens, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet ekarter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av barrträd finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat hickoryträden (Carya) med 7 arter, magnoliorna med likaledes 7 arter, tulpanträdet (Liriodendron tulipifera), douglas (Pseudotsuga menziesii) med flera. De båda senare samt Kustgran (Abies grandis), Jättetuja (Thuja plicata) och sockertallen (Pinus lambertiana) med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få.

Underskogen är rikt utvecklad och består ofta av växter med originella blad och lysande blommor, såsom Rhododendron, slingerväxter, orkidéer och ormbunkar.

Den tropiska floran förekommer i Nordamerika bara i Mexikos kustland och i södra Florida, på det senare stället egentligen en kustträskflora, som förnämligast karakteriseras genom stora mangroveskogar. I övrigt står den mycket nära Antillernas flora, liksom är Mexikos växtvärld nära ansluten till Sydamerikas. Subtropisk är däremot den mexikanska höglandsfloran, som i norr går till 30° n. br. Den kännetecknas av alltid gröna ekar, lagerväxter, myrtnar, anoner och epifytiska orkidéer. Av palmer påträffas bara familjen Chamaedorea i större mängd. Det förekommer även kaktusarter, agaver, yucca och andra växter, som har förmåga att uthärda lång torka. Subtropisk är också floran i området Louisiana-Virginia, som bland annat är rikt på stora barrskogar med många arter. Den viktigaste kulturväxten är bomull, dessutom i mindre omfattning sockerrör, ris och majs.

Präriefloran består övervägande av gräs, men blandas mot öster alltmer med träd och skog. De viktigaste gräsen är grammagräset (Bouteloua oligostachya), buffelgräset (Bouchloë dactyloides), bunchgräset (Festuca scabrella), narrhöet (Panicum capillare), kanariegräset (Phalaris arundinacea) med flera. Gräsväxtens utveckling är beroende av fuktighetsmängden. Gräsmattan har efter kolonisationen fått en ny karaktär genom de många europeiska arter, som utbredd sig.

Floran kring Hudsonfloden utmärker sig därigenom, att barrträden får överhand över lövträden. Den arktiska floran på tundran karakteriseras framför allt genom sin rikedom på lavar och bildar på detta sätt en skarp motsats till den sibiriska mosstundran.

Fauna

Den Nordamerikanska djurvärlden betecknas ofta som den nearktiska regionen. Den kan delas i 4 subregioner.

Bisonoxe
  • Klippiga bergens subregion går från mexikanska golfens norra kustlinje till Kanada samt från 97° västlig längd till Sierra Nevada. Större rovdjur är puman, rödlo (Lynx rufus), den väldiga grizzlybjörn (Ursus arctos horribilis), nordamerikansk grävling (Taxidea taxus), prärievargen (Canis latrans) och präriekatträven (Vulpes velox) och flera skunkarter. Av idisslare den i det närmaste utrotade bisonoxen, gaffelantilopen, tjockhornsfåret (Ovis canadensis) och snögeten (Oreamnos americanus). Mycket talrikt representerade är gnagarna, exempelvis präriehundar av släktet Cynomys, jordekorrar av släktet Tamias, känguruspringmöss (Dipodomys) samt flera mössarter. Fågelfaunan är jämförelsevis fattig. Kräldjur finns många, bland annat de omtalade skallerormar (Crotalus).
  • Den kaliforniska subregionen som går längs Stilla havet upp till Puget Sound har de flesta djurformer lika med Klippiga bergen, men dock flera egna, som Nordamerikansk flodutter (Lontra canadensis), nordamerikansk opossum (Didelphis virginiana), samt i kustlinjens närhet havsuttern (Enhydra lutris) och det kaliforniska sjölejonet (Zalophus californianus). I hela Kalifornien räknar man i allt 120 däggdjursarter, inklusive 50 gnagare, 27 köttätare och 16 flädermöss. Fågelvärlden är rikare än i förstnämnd region, med omkring 350 arter, bland annat den kalifornienkondoren (Gymnogyps californianus) och många kolibriarter, av vilka rostkolobrin (Selasphorus rufus) förekommer ända till Alaska. Reptilerna är ungefär desamma som i det östliga området. Av fiskar är 240 arter kända, de flesta är laxfiskar eller karpfiskar.
  • Den alleghaniska subregionen från Mexikanska viken till Saint Lawrence River, utan bestämd gräns mot Klippiga bergens region (omkring 97° västlig längd), har många av de djurformer, som finns i den västligare regionen. Som karakteristiska däggdjur kan framhållas rödlo (Lynx rufus), gråräven (Urocyon cinereoargenteus), rödräven (Vulpes vulpes), skunkar, tvättbjörnen, svartbjörnen (Ursus americanus), flera slags flädermöss och ekorrar, snöskoharen, bävern, bisam (Ondatra zibethicus), många slags möss, en opossum (Didelphys virginiana) och flera underarter av kronhjorten som kallas wapiti.
Mississippialligator
Inflytandet från gamla världen framträder särskild inom däggdjurens klass. Den mycket rika fågelvärlden liknar mindre Asiens och Europas, mera däremot Central- och Sydamerikas. I södra delen förekommer många kolibriarter. Av trastarnas släkte är talrikast vandringstrast (Turdus migratorius), härmfågeln (Mimus polyglottos) och grå kattfågeln (Dumetella carolinensis). Fram till början av 1900-talet fanns vandringsduvan (Ectopistes migratorius) i stora skaror men arten utrotades snabbt. Av vattenfåglar finns många flamingor samt gäss och pelikaner. Reptilernas fauna är mindre rik än fågelfaunan. Även här finns skallerormar, sköldpaddor av flera arter och mississippialligator (Alligator mississippiensis).

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ ”NAFTA”. NE Nationalencyklopedin AB. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nafta. Läst 27 januari 2020. 
  2. ^ Kontinentala regioner enligt karta.
  3. ^ [a b c] Baserat på definition har Aruba, Panama och Trinidad och Tobago territorier i antingen en av eller både Nord- och Sydamerika
  4. ^ På grund av vulkanutbrott som inleddes1995 förstördes stora delar av Montserrats juridiska huvudstad, varför regeringsbyggnader flyttades till Brades.
  5. ^ Inkluderar staten Hawaii, som egentligen ligger i Oceanien.

Källor

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Flag of Dominica.svg
Författare/Upphovsman: See File history below for details., Licens: CC0
Dominicas flagga
Flag of the Dominican Republic.svg
Den Dominikanska republikens flagga består av ett vitt centrerat kors som sträcker sig hela vägen ut till flaggans kant. I mitten på korset sitter ett emblem med en bibel, ett gyllene kors och sex dominikanska flaggor. Emblemet är omgivet av olivkvistar och palmblad. Under emblemet står ”Republica Dominicana” och ovanför ett band med landets mottot ”Dios, Patria, Libertad” (”Gud, Landet, Frihet”).
Flag of Jamaica.svg
Flag of Jamaica. “The sunshine, the land is green, and the people are strong and bold” is the symbolism of the colours of the flag. GOLD represents the natural wealth and beauty of sunlight; GREEN represents hope and agricultural resources; BLACK represents the strength and creativity of the people. The original symbolism, however, was "Hardships there are, but the land is green, and the sun shineth", where BLACK represented the hardships being faced.
Flag of Trinidad and Tobago.svg
Trinidad och Tobagos flagga
North America satellite.jpg
Satellite map of North America. Land terrain and bathymetry (ocean-floor topography).
Flag of the Turks and Caicos Islands.svg
Flag of the Turks and Caicos Islands
Flag of Sint Eustatius.svg
Författare/Upphovsman: User:Andrwsc, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Sint Eustatius
North america.svg
North America
Flag of Aruba.svg
The flag of Aruba
American bison k5680-1.jpg
Bison bison. Original caption: "scientists are helping users of American rangelands meet the challenge of managing multiple uses sustainably.")
Location North America.svg
Författare/Upphovsman: Bosonic dressing, Licens: CC BY-SA 3.0
North America: orthographic projection with the addition of national borders, based on File:United States (orthographic projection).svg
Liriodendron tulipifera tulip close.jpg
Författare/Upphovsman: Dcrjsr, Licens: CC BY 3.0
Tulip poplar, or yellow poplar, (Liriodendron tulipifera), closeup looking into flower on leafy branch. Shows orange, yellow, and pale green coloring, reflexed sepals, large pistil, and numerous stamens. In woods on Duke University campus near edge of Duke Forest, Durham North Carolina USA.
Flag of Anguilla.svg
Flag of Anguilla (adopted on 30 May 1990) - RGB colours, 1:2 dimensions and construction details based partly on the templates: Flag of Anguilla – A Brief History
NorthAmericanPlate.png
Författare/Upphovsman: Alataristarion, Licens: CC BY-SA 4.0
A map of the North American plate
Flag of Curaçao.svg
The flag of Curaçao is a blue field with a horizontal yellow stripe slightly below the midline and two white, five-pointed stars in the canton. The geometry and colors are according to the description at Flags of the World.