Nobelpriset i litteratur

Nobelpriset i litteratur
Medaljen för nobelpriset i kemi. Medaljen för litteraturpriset är identisk med denna medalj.
BeskrivningLitteraturpris
UtdelareSvenska Akademien
PlatsStockholm
LandSverige Sverige
Första utdelning1901
Återkommandeårligen
Tillkännagivandeoktober
Tidpunkt10 december

Nobelpriset i litteratur är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.

Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk riktning".[1] Pristagare utses av Svenska Akademien och tillkännages i oktober varje år av dess ständige sekreterare i Börshuset i Gamla stan, Stockholm. Priset delas ut den 10 december i Stockholms konserthus då pristagarna får ta emot priset ur kungens hand. Priset har delats ut sedan 1901, och består av medalj och en penningsumma (8 miljoner kronor år 2012).[2]

Alfred Nobels testamente

I sitt testamente, daterat Paris den 27 november 1895, angav Alfred Nobel litteratur som ett av de fem områden som Nobelpriset skulle delas mellan, jämte tre naturvetenskapliga pris och ett fredspris. Han fastslog att litteraturpriset ska tilldelas en författare som "under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta" genom att skriva "det utmärktaste i idealisk rigtning", och det var Nobels "uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej".[1] Utdelare av priset skulle enligt Nobels anvisningar vara "Akademien i Stockholm". Det är oklart om Nobel med denna formulering avsåg Svenska Akademien eller Vitterhetsakademien.[3] Nobelstiftelsen slog fast att formuleringen ska tolkas som att det är Svenska Akademien som avsågs.[4]

Utnämning av pristagare

Peter Englund tillkännager att Herta Müller får Nobelpriset i litteratur 2009.
Sara Danius tillkännager Nobelpriset i litteratur 2016 i Börshuset i Stockholm. Pristagare: Bob Dylan.
Nobelpriset i litteratur 2022 tillkännages av Mats Malm i Svenska Akademien.
Sully Prudhomme fick det första Nobelpriset i litteratur 1901.
Rudyard Kipling som fick 1907 års Nobelpris i litteratur, då han var 41 år gammal, är den yngsta person som belönats med priset.
Doris Lessing som fick 2007 års Nobelpris i litteratur, är den äldsta person som belönats med priset. Vid prisutdelningen hade hon fyllt 88 år.
Selma Lagerlöf var både den första kvinnan och den första svenska Nobelpristagaren i litteratur, 1909.
Rabindranath Tagore var den förste icke-europén att motta priset, år 1913.
Sinclair Lewis fick priset 1930, som förste amerikan.
Jean-Paul Sartre tackade nej 1964.

Nomineringar och prisbeslut

För att en författare skall kunna tilldelas Nobelpriset i litteratur, måste vederbörande vara nominerad, före den 31 januari samma år. Berättigade att nominera är medlemmar ur akademier från hela världen vilkas funktion påminner om Svenska akademiens, professorer, författare som erhållit priset vid ett tidigare tillfälle, och ordförande för nationella författarorganisationer. Svenska Akademien skickar ut förfrågan varje år till ett antal organisationer, som de anser vara lämpade att nominera, efter lämpliga pristagare.[5][6]

I början av 2000-talet uppgick antalet nominerade varje år till omkring 350, medan det på 1950-talet låg på omkring 250. Vissa prominenta namn brukar nomineras år efter år, och samma författare nomineras gärna av flera olika nomineringsberättigade. Vilka som blivit nominerade och hur Akademien överlade och röstade är hemligt under femtio års tid.[5][6]

Sedan nominerade författarnamn inkommit till Svenska Akademien, tar Nobelkommittén i akademien hand om förslagen och bearbetar dem under våren. De författare som inte uppfyller kriterierna för priset sorteras bort. Vid sommaren brukar omkring fem namn återstå av de nominerade, vilka presenteras för återstoden av Svenska Akademien, som därefter utser en pristagare, vilken presenteras i oktober.[5][6]

Svenska Akademien och dess Nobelpriskommitté har inte alltid själva erforderliga kunskaper att bedöma en författares gärning. I sådana fall skickas remisser ut till facklärda. Likaså kan det förekomma temporära (interna) översättningar av verk för att bättre kunna fälla ett omdöme om ett författarskap. Svenska Akademien läser framför allt in sig på de fem som är kvar efter sållningen, vid sommaren. För att utse en pristagare måste fler än hälften av akademiens ledamöter vara överens.[5][6]

För besluten år 2019 utvidgades Nobelkommittén 2018 med flera externa ledamöter: Kristoffer Leandoer, Gun-Britt Sundström, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen.[7] I december 2019 lämnade Leandoer och Sundström kommittén i förtid. Båda menade efteråt att de inte kunnat påverka valet av pristagare som de hade önskat. År 2020 valde man att avskaffa systemet med externa ledamöter och återgå till samma modell som användes tidigare med enbart egna ledamöter.[8] År 2023 består Nobelkommittén av Anders Olsson (ordförande), Ellen Mattson, Steve Sem-Sandberg, Anne Swärd och Per Wästberg.[9]

Tolkningar av Nobels riktlinjer

Enligt stadgarna ska priset tilldelas en författare som "under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta" genom att skriva "det utmärktaste i idealisk rigtning", och det var Nobels "uttryckliga vilja att vid prisutdelningarne intet afseende fästes vid någon slags nationalitetstillhörighet sålunda att den värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej".[1] Testamentets formulering att priset ska belöna den som "under det gångna året inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning" anses otidsenlig, något som har uttryckts av både akademiledamöter och andra kulturpersonligheter.[10]

Till en början, under den ständiga sekreteraren Carl David af Wirséns inflytande, tog man fasta på formuleringen "idealisk rigtning" och betonade vikten av en konservativ idealism hos kandidaterna. Man belönade författare som Bjørnstjerne Bjørnson, Rudyard Kipling och Paul Heyse, men bortsåg från bland andra Lev Tolstoj och Henrik Ibsen. På 1920-talet övergick man emellertid allt mer till att vidga begreppet idealisk och tolka det som gällande goda humanistiska värden. Under denna period belönades författare som Thomas Mann, Anatole France och George Bernard Shaw. Formuleringen om att "hafva gjort menskligheten den största nytta" tolkades under några år på 1930-talet som att författarskapen skulle vara välkända för allmänheten vilket gav Nobelpris till Sinclair Lewis, John Galsworthy och Pearl S. Buck. Det var först efter andra världskriget, när akademien förnyats med fler skönlitterära och mer internationellt orienterade författare, som pionjärer och nydanare som Herman Hesse, André Gide, T.S. Eliot och William Faulkner började belönas. Tolkningen av Nobels vilja hade därmed fått en mer exklusiv och generös innebörd. En förlängning av detta blev att akademien senare gärna uppmärksammade och belönade mer okända mästare som Isaac Bashevis Singer, Odysseas Elytis och Elias Canetti. Från 1986 märks en policy om att Nobelpriset ska vara ett pris för hela världen med pristagare som Wole Soyinka, Naguib Mahfouz, Nadine Gordimer, Derek Walcott, Kenzaburo Oe och Toni Morrison.[11]

Priset gäller sedan länge inte ett enskilt verk utan hela författarskapet, och orden "i idealisk rigtning" uttrycker en förväntan att litteratur bör vara försonande, heroisk, "skön" och/eller avklarnad, en norm som var självklar för många på 1800-talet men som den moderna litteraturen grundligt har brutit med. Valen av Samuel Beckett och Elfriede Jelinek ledde till anklagelser att Akademien hade frångått Nobels testamente i detta avseende, men kriteriet spelar annars en underordnad roll.[12] Svenska Akademien har som regel tolkat stadgarna som gällande skönlitteratur, men en paragraf som talar om att "även andra skrifter, hvilka genom form och framställningssätt ega litterärt värde" kan belönas har det stundom framkommit tankar om att också belöna författare av sakprosa, i synnerhet filosofer och historiker. Detta har också skett vid enstaka tillfällen; Rudolf Eucken, Winston Churchill, Bertrand Russell.[6]

Nationella och politiska hänsynstaganden

En uttrycklig anvisning i Nobels testamente säger att inga nationella hänsynstaganden ska tas vid prisutnämningarna, men detta har inte alltid kunnat undvikas. I synnerhet under de första åren var akademien angelägen om att inte ge intryck av att gynna någon särskild nation med prisbesluten. Ej heller akademiens princip om att bortse från politiska faktorer har kunnat undvikas, vilket blev särskilt aktuellt under de båda världskrigen.

Under det första världskriget valde akademien ofta att belöna författare från de neutrala skandinaviska länderna. I pläderingar för den tyske författaren Herman Hesses kandidatur vägdes politiska faktorer in och 1948 avvisade nobelkommittén Winston Churchills kandidatur med motiveringen att priset "skulle få en politisk innebörd snarare än litterär" och "dessutom i belysning av vårt lands med rätt eller orätt kritiserade hållning under världskriget kunna ge upphov till misstydningar". Några år senare, 1953, tilldelades Churchill ändå Nobelpriset med förhoppningen att det främst skulle ses som en litterär utmärkelse, men från många håll uppfattades det som ett pris för hans politiska gärning.[11]

Ezra Pound sågs av akademien som en litterär förnyare men hans kandidatur till Nobelpriset förhindrades av hans fascistiska ställningstaganden.[6]

Nobelpriset till Frans Eemil Sillanpää 1939 blev politiskt kontroversiellt och tolkades som en sympatigest från akademien vid tidpunkten för utbrottet av finska vinterkriget.[13]

I en intervju i Washington Post menade ledamoten av nobelkommittén Artur Lundkvist att beslutet att tilldela Alexander Solzjenitsyn nobelpriset 1970 hade en politisk innebörd och inte enbart baserades på litterära meriter.[14]

Nobelpriset till den polske exilförfattaren Czesław Miłosz 1980 sammanföll med solidaritetsrörelsen och sågs som ett politiskt pris. Företrädare för akademien påpekade dock att Milosz hade varit en kandidat till priset sedan flera år och även om några akademiledamöter hade tvekat till att ge Miłosz priset detta år menade man att det hade varit lika omöjligt att bortse från hans kandidatur efter händelserna i Polen.[11]

Delat pris

Nobelpriset kan delas mellan två, men inte fler, författare. Svenska Akademien har dock varit restriktiva med att dela priset då ett delat pris kan ses som, och ibland också har varit, resultatet av en kompromiss. Man har också velat undvika att ett delat pris uppfattas som att pristagarna bara är värda ett halvt pris. De delade prisen 1904 och 1917 var båda resultatet av kompromisser. Långt senare, år 1970, fastställdes en policy som innebär att båda kandidaterna var för sig måste anses vara värdiga pristagare och att det måste finnas någon samhörighet mellan författarskapen som berättigar ett delat pris. Efter det delade Nobelpriset till Eyvind Johnson och Harry Martinson 1974 har det aldrig hänt att priset delats mellan två kandidater.[15]

Kritik och kontroverser

Svenska Akademien har ofta kritiserats för sina val av Nobelpristagare. Särskilt har det gällt favoriseringen av europeiska författare, det höga antalet svenska pristagare och att få kvinnor har fått priset.[16] I en intervju 2016 medgav nobelkommitténs ordförande Per Wästberg att akademien historiskt varit alltför eurocentriska i sina prisbeslut och att den i viss mån fortfarande är det, främst på grund av svårigheter med att bedöma litteratur från mindre språkområden. Att få kvinnor fått priset menade han hör samman med fördomar från det förflutna och att kvinnliga författarskap av hög kvalitet har varit ovanligare än i modern tid.[17]

Under Nobelprisets tidiga historia gjorde en konservativ litteratursyn inom Svenska Akademien och en strikt tolkning av stadgarnas ord om "idealisk rigtning" att många av de författare som senare kommit att anses som sin tids största och mest betydelsefulla aldrig fick priset, bland andra Lev Tolstoj, Anton Tjechov, Henrik Ibsen och James Joyce.

Det första Nobelpriset till Sully Prudhomme 1901 är ett av de mest kritiserade. Bland annat kritiserades det av August Strindberg som ansåg honom vara ovärdig, Prudhomme satt med i Franska Akademien.[18] När det offentliggjordes att Prudhomme utsetts till den förste mottagaren av priset protesterade större delen av den svenska kultureliten, däribland Strindberg, Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Oscar Levertin, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Albert Engström som kritiserade Akademien för att inte den ryske författaren Lev Tolstoj tilldelades det första priset.[19]

Nobelpriset till Pearl Buck 1938 är ett annat av de mest kritiserade. Buck är en av de få litteraturpristagare som tilldelats nobelpriset samma år som de första gången blev nominerade och prisbeslutet anses ha varit förhastat. Akademien belönade Buck för hennes främsta verk, romanen Den goda jorden från 1931 och ett par biografiska skildringar om hennes föräldrars livsöde som utkom 1935, men senare verk anses inte hålla samma litterära kvalitet.[20]

Nobelpriset till John Steinbeck 1962 möttes av en omfattande kritik i svenska tidningar. Artur Lundkvist skrev i Stockholms-Tidningen att det var "ett av Akademiens största misstag". Steinbeck hade förekommit länge i akademiens diskussioner men avförts som kandidat. Han hade åter blivit aktuell och belönades eftersom det enligt nobelkommittén inte fanns någon annan kandidat man kunde förorda det året. Också i USA kritiserades prisutnämningen. I New York Times skrevs att Steinbeck hade sin storhetstid för långt bakom sig och att priset borde ha gått till någon författare som hade större betydelse för den samtida litteraturen.[21]

I samband med att den sovjetiske författaren Aleksandr Solzjenitsyn tilldelats 1970 års Nobelpris utspelades den så kallade Solzjenitsynaffären. En politisk–diplomatisk affär som berörde den dåvarande svenska regeringens agerande i samband med att Sovjetregimen motsatte sig valet av pristagare. Regeringen fick kritik från flera svenska kulturpersonligheter, däribland Vilhelm Moberg, för att Solzjenitsyn inte beviljades någon inbjudan till den svenska ambassaden i Moskva för att ordna med en eventuell resa till Nobelfestligheterna i Stockholm eller, alternativt, ett offentligt överlämnande av Nobelpriset på ambassaden.

Harry Martinson och Eyvind Johnson satt med i Svenska Akademien när de fick Nobelpriset 1974, vilket gav kritik. Båda var också tämligen okända utomlands. 1983 kritiserade akademiledamoten Artur Lundkvist offentligt valet av William Golding som Nobelpristagare och menade att Claude Simon (som tilldelades priset två år senare) hade varit en värdigare pristagare.[22][23]

Priset till Elfriede Jelinek 2004 ledde till att Knut Ahnlund lämnade sin plats i Svenska Akademien i protest. Han menade att hon var en ovärdig pristagare och att det var ett beslut som skadade nobelprisets anseende.[24]

2008 väckte akademiens dåvarande ständige sekreterare Horace Engdahl uppseende med ett uttalande om att amerikansk litteratur inte befinner sig på samma nivå som den europeiska och därför har färre pristagare.[25]

Vid tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur till Mo Yan 2012 sade ledamoten Göran Malmqvist att han översatt flera av Mo Yans verk, vilka han samma kväll skulle skicka till förlaget Tranan, något han tidigare avhållit sig från för att inte väcka misstankar och rykten och för att orsaken till utnämningen inte skulle komma att ifrågasättas.[26]

I efterdyningarna av Kulturprofil-kontroversen meddelades att utdelningen av Nobelpriset i litteratur 2018 skjuts upp till 2019.[27] Nobelstiftelsen ansåg att händelserna hade en påtagligt negativ effekt på Nobelprisets anseende och krävde att arbetet med att utse Nobelpristagare förändras tills förtroendet för akademien återställts.[28]

Statistik

Fram till 2024 har åtta av pristagarna varit svenskar: Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Pär Lagerkvist, Eyvind Johnson, Harry Martinson och Tomas Tranströmer, samt tyskfödda Nelly Sachs som flyttade till Sverige 1940, 26 år innan hon fick Nobelpriset.

Sjutton av pristagarna har varit kvinnor: Selma Lagerlöf, Grazia Deledda, Sigrid Undset, Pearl S. Buck, Gabriela Mistral, Nelly Sachs, Nadine Gordimer, Toni Morrison, Wisława Szymborska, Elfriede Jelinek, Doris Lessing, Herta Müller, Alice Munro, Svetlana Aleksijevitj, Olga Tokarczuk, Louise Glück och Annie Ernaux.[29]

Antalet pristagare sorterat på språk

De 119 nobelpristagarna i litteratur från 1901 till och med 2023 har huvudsakligen skrivit på följande språk:

SpråkPristagare
Engelska30
Franska16
Tyska14
Spanska11
Svenska7
Italienska6
Ryska6
Polska5
Norska4
Danska3
Grekiska2
Japanska2
Kinesiska2
Arabiska1
Bengali1
Finska1
Hebreiska1
Isländska1
Jiddisch1
Occitanska1
Portugisiska1
Serbokroatiska1
Tjeckiska1
Turkiska1
Ungerska1
Anmärkning: Rabindranath Tagore (pristagare 1913) skrev på bengali och engelska, Samuel Beckett (pristagare 1969) skrev på franska och engelska och Joseph Brodsky (pristagare 1987) skrev poesi på ryska och prosa på engelska. De har sorterats under endast, respektive: bengali, franska och ryska.

Antalet pristagare sorterat på kön

De 119 Nobelpristagarna i litteratur från 1901 till och med 2022 har haft följande biologiska kön:

ÅrtiondeMänKvinnor
1901–190991
1910–191990
1920–192982
1930–193981
1940–194951
1950–1959100
1960–1969101
1970–1979110
1980–1989100
1990–199973
2000–200973
2010–201973
2020–202922
Totalt:10317

Kronologisk lista över pristagare

ÅrPristagareLandSpråkMotivering [30]
1901Sully Prudhomme
(pristilldelningen)
Frankrike FrankrikeFranska”såsom ett erkännande av hans utmärkta, jämväl under senare år ådagalagda förtjänster som författare och särskilt av hans om hög idealitet, konstnärlig fulländning samt sällspord förening av hjärtats och snillets egenskaper vittnande diktning”
1902Theodor MommsenTyskland TysklandTyska”nutidens störste levande mästare i den historiska framställningens konst, med särskilt fäst avseende å hans monumentala verk Römische Geschichte
1903Bjørnstjerne BjørnsonNorge NorgeNorska”såsom en gärd av erkännande åt hans ädla, storartade och mångsidiga skaldeverksamhet, som alltid varit utmärkt på en gång av ingivelsens friskhet och av en sällsynt själsrenhet”
1904Frédéric MistralFrankrike FrankrikeOccitanska”med avseende fäst å det ursprungsfriska, snillrika och sant konstnärliga i hans diktning, som troget avspeglar hans hembygds natur och folkliv, samt å hans betydelsefulla verksamhet som provençalsk filolog”
José EchegaraySpanien SpanienSpanska”med avseende fäst å hans omfattande och snillrika författarskap, som på självständigt och originellt sätt återupplivat det spanska skådespelets stora traditioner”
1905Henryk SienkiewiczPolen PolenPolska”på grund av hans storartade förtjänster som episk författare”
1906Giosuè CarducciItalien ItalienItalienska”i betraktande ej blott av hans rika lärdom och kritiska forskningar, utan främst som en hyllning åt den plastiska energi, den stilens friskhet och den lyriska styrka, som utmärka hans poetiska mästerverk”
1907Rudyard KiplingFörenade kungariket Storbritannien och Irland StorbritannienEngelska”i betraktande av den iakttagelseförmåga, den ursprungliga inbillningskraft samt den manliga styrka i uppfattning och skildringskonst, som utmärka denna världsberömde författares skapelser”
1908Rudolf EuckenTyskland TysklandTyska”på grund av det sanningssökande allvar, den genomträngande tankekraft och vidsynthet, den värme och styrka i framställningen, varmed han i talrika arbeten hävdat och utvecklat en ideal världsåskådning”
1909Selma LagerlöfSverige SverigeSvenska”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”
1910Paul HeyseTyskland TysklandTyska”såsom hyllningsgärd åt den fulländade och av ideal uppfattning präglade konstnärlighet han ådagalagt under en lång och betydande verksamhet såsom lyriker, dramaturg, romanförfattare och diktare av världsberömda noveller”
1911Maurice MaeterlinckBelgien BelgienFranska”på grund av hans mångsidiga litterära verksamhet och särskilt hans dramatiska skapelser, som utmärka sig genom fantasirikedom och genom en poetisk idealitet, vilken, stundom i sagospelets slöjade form, röjer djup inlevelse samt på ett hemlighetsfullt sätt tilltalar läsarens känsla och aning”
1912Gerhart HauptmannTyskland TysklandTyska”förnämligast för hans rika, mångsidiga, framstående verksamhet inom den dramatiska diktningens område”
1913Rabindranath TagoreIndien IndienBengali/
engelska
”på grund av hans dikters djup och höga syftning samt den skönhet och friskhet, som på ett lysande sätt införlivat hans skaldeskap i dess egen engelska dräkt även med den västerländska vitterheten”
1914
Inget pris utdelades[a]
1915Romain RollandFrankrike FrankrikeFranska”såsom en hyllning åt den upphöjda idealismen i hans författarskap samt åt den medkänsla och den sanning med vilka han tecknat olika människotyper”
1916Verner von HeidenstamSverige SverigeSvenska”såsom ett erkännande av hans betydelse som målsmannen för ett nytt skede i vår vitterhet”
1917Karl GjellerupDanmark DanmarkDanska”för hans mångsidigt rika och av höga ideal burna diktning”
Henrik PontoppidanDanmark DanmarkDanska”för hans fullödiga framställningar av nutida danskt liv”
1918
Inget pris utdelades[a]
1919Carl SpittelerSchweiz SchweizTyska”med särskild tanke på hans mäktiga epos Olympischer Frühling
1920Knut HamsunNorge NorgeNorska”för hans monumentala verk Markens grøde
1921Anatole FranceFrankrike FrankrikeFranska”såsom ett erkännande av hans lysande författarverksamhet, präglad av ädel stilkonst, av vidhjärtad humanitet, av behag och franskt lynne”
1922Jacinto BenaventeSpanien SpanienSpanska”för det lyckliga sätt varpå han fullföljt den spanska dramatikens ärofulla traditioner”
1923William Butler YeatsIrland IrlandEngelska”för hans ständigt besjälade diktning, som i den strängaste konstnärliga form ger uttryck åt ett folks anda”
1924Władysław ReymontPolen PolenPolska”för hans stora nationalepos Bönderna
1925George Bernard ShawIrland Irland
Storbritannien Storbritannien
Engelska”för hans av både idealitet och humanitet uppburna författarskap, vars friska satir ofta med sig förenar en egenartad poetisk skönhet”
1926Grazia DeleddaItalien ItalienItalienska”för hennes av hög idealitet burna författarskap, som med plastisk åskådlighet skildrat livet på hennes fäderneö och med djup och värme behandlat allmänt mänskliga problem”
1927Henri BergsonFrankrike FrankrikeFranska”som ett erkännande åt hans rika och livgivande idéer och den glänsande konst varmed de framburits”
1928Sigrid UndsetNorge NorgeNorska”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”
1929Thomas MannWeimarrepubliken TysklandTyska”förnämligast för hans stora roman Buddenbrooks, vilken under årens lopp vunnit alltmer stadgat erkännande som ett av den samtida litteraturens klassiska verk”
1930Sinclair LewisUSA USAEngelska”för hans starka och levande skildringskonst, med typskapande förmåga, med kvickhet och humor”
1931Erik Axel Karlfeldt (postumt)Sverige SverigeSvenska”Erik Axel Karlfeldts diktning”
1932John GalsworthyStorbritannien StorbritannienEngelska”för den förnäma skildringskonst, som i The Forsyte Saga uppnått sitt högsta uttryck”
1933Ivan BuninSovjetunionen Sovjetunionen
(i exil)
Ryska”för det stränga konstnärskap, varmed han företrätt den klassiskt ryska linjen i prosadiktningen”
1934Luigi PirandelloItalien ItalienItalienska”för hans djärva och sinnrika nyskapelse av dramats och scenens konst”
1935
Inget pris utdelades[b]
1936Eugene O'NeillUSA USAEngelska”för hans av kraft, ärlighet och stark känsla samt självständig, tragisk uppfattning präglade dramatik”
1937Roger Martin du GardFrankrike FrankrikeFranska”för den konstnärliga kraft och sanning, varmed han i romanserien Les Thibault har framställt mänskliga motsättningar och väsentliga sidor av samtida liv”
1938Pearl S. BuckUSA USAEngelska”för rika och äkta episka skildringar ur kinesiskt bondeliv och för biografiska mästerverk”
1939Frans Eemil SillanpääFinland FinlandFinska”för den djupa uppfattning och den utsökta stilkonst, varmed han skildrat sitt hemlands allmogeliv och natur i deras inbördes sammanhang”
1940
Inget pris utdelades[b]
1941
Inget pris utdelades[b]
1942
Inget pris utdelades[b]
1943
Inget pris utdelades[b]
1944Johannes V. JensenDanmark DanmarkDanska”för den sällsynta kraften och frodigheten i hans diktarfantasi, förenad med vittfamnande intellektualitet och djärv, nyskapande stilkonst”
1945Gabriela MistralChile ChileSpanska”för den av mäktig känsla inspirerade lyrik, som gjort hennes diktarnamn till en symbol för hela den latinamerikanska världens ideella strävanden”
1946Hermann HesseTyskland Tyskland
Schweiz Schweiz
Tyska”för hans inspirerande författarskap, som i sin utveckling mot djärvhet och djup tillika företräder klassiska humanistideal och höga stilvärden”
1947André GideFrankrike FrankrikeFranska”för hans vittomfattande och betydelsefulla författarskap, i vilket mänsklighetens frågor och villkor ha framställts med oförskräckt sanningskärlek och psykologisk skarpsyn”
1948T.S. EliotUSA USA
Storbritannien Storbritannien
Engelska”för hans märkliga insats som banbrytare inom nutida poesi”
1949William FaulknerUSA USAEngelska”för hans kraftfulla och självständigt konstnärliga insats i Amerikas nya romanlitteratur”
1950Bertrand RussellStorbritannien StorbritannienEngelska”som ett erkännande åt hans mångsidiga och betydelsefulla författarskap, vari han framträtt som en humanitetens och tankefrihetens förkämpe”
1951Pär LagerkvistSverige SverigeSvenska”för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor”
1952François MauriacFrankrike FrankrikeFranska”för den genomträngande själskunskap och konstnärliga intensitet, varmed han i romanens form tolkat det mänskliga livsdramat”
1953Winston ChurchillStorbritannien StorbritannienEngelska”för hans mästerskap i historisk och biografisk framställning samt för den lysande talekonst, med vilken han framträtt som försvarare av höga mänskliga värden”
1954Ernest HemingwayUSA USAEngelska”för hans kraftfulla och inom nutida berättarkonst stilbildande mästerskap, senast ådagalagt i The Old Man and the Sea
1955Halldór LaxnessIsland IslandIsländska”för hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten”
1956Juan Ramón JiménezSpanien SpanienSpanska”för hans lyriska diktning som på spanskt språk bildar ett föredöme av hög andlighet och konstnärlig renhet”
1957Albert CamusFrankrike FrankrikeFranska”för hans betydelsefulla författarskap, som med skarpsynt allvar belyser mänskliga samvetsproblem i vår tid”
1958Boris Pasternak
(tvingades tacka nej)
Sovjetunionen SovjetunionenRyska”för hans betydande insats såväl inom den samtida lyriken som på den stora ryska berättartraditionens område”
1959Salvatore QuasimodoItalien ItalienItalienska”för hans lyriska diktning, som med klassisk eld uttrycker samtidens tragiska livskänsla”
1960Saint-John PerseFrankrike FrankrikeFranska”för den höga flykten och den bildskapande fantasien i hans diktning, som visionärt avspeglar tidsläget”
1961Ivo AndrićSocialistiska federativa republiken Jugoslavien SFR JugoslavienSerbo-kroatiska”för den episka kraft varmed han gestaltat motiv och öden ur sitt lands historia”
1962John SteinbeckUSA USAEngelska”för hans på en gång realistiska och fantasifulla berättarkonst, utmärkt av medkännande humor och social skarpsyn”
1963Giorgos SeferisGrekland GreklandNygrekiska”för hans framstående lyriska diktning, inspirerad av djup känsla för den hellenska kulturvärlden”
1964Jean-Paul Sartre
(tackade nej)
Frankrike FrankrikeFranska”för hans idérika författarskap, som genom sin frihetsanda och sanningssträvan har utövat ett vidsträckt inflytande i vår samtid”
1965Michail SjolochovSovjetunionen SovjetunionenRyska”för den konstnärliga kraft och ärlighet, varmed han i sitt Donska epos har gestaltat ett historiskt skede i ryska folkets liv”
1966Samuel AgnonIsrael IsraelHebreiska”för hans djupt karaktärsfulla berättarkonst med motiv från det judiska folkets liv”
Nelly SachsTyskland Tyskland
Sverige Sverige
Tyska”för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde”
1967Miguel Ángel AsturiasGuatemala GuatemalaSpanska”för hans färgstarka diktning med rötter i folklig egenart och indianska traditioner”
1968Yasunari KawabataJapan JapanJapanska”för hans berättarkonst, som med fin känsla uttrycker japanskt väsen i dess egenart”
1969Samuel BeckettIrland IrlandFranska/
engelska
”för en diktning som i nya former för roman och drama ur nutidsmänniskans blottställdhet hämtar sin konstnärliga resning”
1970Aleksandr SolzjenitsynSovjetunionen SovjetunionenRyska”för den etiska kraft varmed han fullföljt den ryska litteraturens omistliga traditioner”
1971Pablo NerudaChile ChileSpanska”för en poesi, som med verkan av en naturkraft levandegör en världsdels öden och drömmar”
1972Heinrich BöllVästtyskland VästtysklandTyska”för en diktning som genom sin förening av tidshistorisk vidsyn och ömsint gestaltningsförmåga verkat förnyande inom tysk litteratur”
1973Patrick WhiteAustralien AustralienEngelska”för en episk och psykologisk berättarkonst som infört en ny världsdel i litteraturen”
1974Eyvind Johnson
(pristilldelningen)
Sverige SverigeSvenska”för en i länder och tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst”
Harry Martinson
(pristilldelningen)
Sverige SverigeSvenska”för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos”
1975Eugenio MontaleItalien ItalienItalienska”för hans särpräglade diktning som med stor konstnärlig känslighet tolkat humana värden i tecknet av en illusionsfri livssyn”
1976Saul BellowKanada Kanada
USA USA
Engelska”för den mänskliga förståelse och subtila kulturanalys, som förenas i hans verk”
1977Vicente AleixandreSpanien SpanienSpanska”för en nyskapande diktning som belyser människans villkor i kosmos och i dagens samhälle samtidigt som den företräder mellankrigstidens stora förnyelse av den spanska poesins traditioner”
1978Isaac Bashevis SingerPolen Polen
USA USA
Jiddisch”för hans intensiva berättarkonst, som med rötter i en polsk-judisk berättartradition levandegör universella mänskliga villkor”
1979Odysseus ElytisGrekland GreklandNygrekiska”för hans poesi som mot bakgrund av grekisk tradition med sinnlig styrka och intellektuell klarsyn levandegör en modern människas kamp för frihet och skapande”
1980Czesław MiłoszPolen Polen
USA USA
Polska”som med kompromisslös klarsyn tolkar människans utsatthet i en värld av starka konflikter”
1981Elias CanettiBulgarien Bulgarien
Storbritannien Storbritannien
Schweiz Schweiz
Tyska”för ett författarskap präglat av vid utblick, idérikedom och konstnärlig kraft”
1982Gabriel García MárquezColombia ColombiaSpanska”för hans romaner och noveller, där det fantastiska och det realistiska förenas i en rikt sammansatt diktvärld, som speglar en kontinents liv och konflikter”
1983William GoldingStorbritannien StorbritannienEngelska”för hans romaner som med den realistiska berättarkonstens åskådlighet och med mytens mångtydiga allmängiltighet belyser mänskliga villkor i dagens värld”
1984Jaroslav SeifertTjeckoslovakien TjeckoslovakienTjeckiska”för hans poesi som med frisk sinnlighet och rik uppfinningsförmåga ger en befriande bild av mänsklig okuvlighet och mångfald”
1985Claude SimonFrankrike FrankrikeFranska”som i sina romaner förenar poetens och målarens skapande med ett fördjupat tidsmedvetande i skildringen av mänskliga villkor”
1986Wole SoyinkaNigeria NigeriaEngelska”som i ett brett kulturellt perspektiv och med poetiska övertoner gestaltar tillvarons drama”
1987Joseph BrodskySovjetunionen Sovjetunionen
USA USA
Ryska/
engelska
”för ett vittfamnande författarskap, präglat av tankeskärpa och poetisk intensitet”
1988Naguib MahfouzEgypten EgyptenArabiska”som genom valörrika verk - ömsom skarpsynt verklighetsnära, ömsom suggestivt mångtydiga - har format en arabisk romankonst med allmänmänsklig giltighet”
1989Camilo José CelaSpanien SpanienSpanska”för en rik och intensiv prosakonst, som med återhållen medkänsla gestaltar en utmanande vision av människans utsatthet”
1990Octavio PazMexiko MexikoSpanska”för en lidelsefull diktning med vida horisonter, präglad av sinnlig intelligens och humanistisk integritet”
1991Nadine GordimerSydafrika SydafrikaEngelska”som genom storartad episk diktning har - med Alfred Nobels ord - gjort mänskligheten den största nytta”
1992Derek WalcottSaint Lucia Saint LuciaEngelska”för en diktning med stor lyskraft, buren av en historisk vision som vuxit fram ur ett mångkulturellt engagemang”
1993Toni MorrisonUSA USAEngelska”som genom en romankonst präglad av visionär kraft och poetisk pregnans levandegör en väsentlig sida av amerikansk verklighet”
1994Kenzaburo OeJapan JapanJapanska”som med poetisk kraft skapar en imaginär värld, där liv och myt förtätas till en skakande bild av människans belägenhet i nutiden”
1995Seamus HeaneyIrland Irland
Storbritannien Storbritannien
Engelska”för ett författarskap av lyrisk skönhet och etiskt djup, som lyfter fram vardagens mirakler och det levande förflutna”
1996Wisława SzymborskaPolen PolenPolska”för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”
1997Dario FoItalien ItalienItalienska”som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet”
1998José SaramagoPortugal PortugalPortugisiska”som med liknelser burna av fantasi, medkänsla och ironi ständigt på nytt gör en undflyende verklighet gripbar”
1999Günter GrassTyskland TysklandTyska”För att i muntert svarta fabler ha tecknat historiens glömda ansikte”
2000Gao XingjianKina Kina
Frankrike Frankrike
Kinesiska”för ett verk av universell giltighet, bitter insikt och språklig sinnrikhet, som öppnat nya vägar för kinesisk romankonst och dramatik”.
2001V.S. NaipaulTrinidad och Tobago Trinidad och Tobago
Storbritannien Storbritannien
Engelska”för att ha förenat lyhört berättande och omutlig iakttagelse i verk som dömer oss att se den bortträngda historiens närvaro”
2002Imre KertészUngern UngernUngerska”för ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”
2003J.M. CoetzeeSydafrika SydafrikaEngelska”som i talrika förklädnader framställer utanförskapets överrumplande delaktighet”
2004Elfriede JelinekÖsterrike ÖsterrikeTyska”för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt”
2005Harold PinterStorbritannien StorbritannienEngelska”som i sina dramer frilägger avgrunden under vardagspratet och bryter sig in i förtryckets slutna rum”
2006Orhan PamukTurkiet TurkietTurkiska”som på spaning efter sin hemstads melankoliska själ har funnit nya sinnebilder för kulturernas strid och sammanflätning”
2007Doris LessingStorbritannien StorbritannienEngelska”den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning”
2008Jean-Marie Gustave Le ClézioFrankrike Frankrike
Mauritius Mauritius
Franska”uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen”
2009Herta MüllerRumänien Rumänien
Tyskland Tyskland
Tyska”som med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap”
2010Mario Vargas LlosaPeru Peru
Spanien Spanien
Spanska"för hans kartläggning av maktens strukturer och knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag"
2011Tomas Tranströmer
(pristilldelningen)
Sverige SverigeSvenska”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”
2012Mo YanKina KinaKinesiska”som med hallucinatorisk skärpa förenar saga, historia och samtid”
2013Alice MunroKanada KanadaEngelska”den samtida novellkonstens mästare”
2014Patrick ModianoFrankrike FrankrikeFranska”för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”
2015Svetlana AleksijevitjBelarus BelarusRyska”för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”
2016Bob DylanUSA USAEngelska”som skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”[31]
2017Kazuo IshiguroStorbritannien StorbritannienEngelska”som i romaner med stark känslomässig verkan har blottat avgrunden under vår skenbara hemhörighet i världen”[32]
2018Olga Tokarczuk
(priset utdelades 2019[c])
Polen PolenPolska”för en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform”[33]
2019Peter HandkeÖsterrike ÖsterrikeTyska”för ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet”[33]
2020Louise GlückUSA USAEngelska"för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell"[34]
2021Abdulrazak GurnahTanzania Tanzania
Storbritannien Storbritannien
Engelska”för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”[35]
2022Annie ErnauxFrankrike FrankrikeFranska"för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar"[36]
2023Jon FosseNorge NorgeNynorska"för hans nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara"[37]

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ [a b] Prissumman fonderades i sin helhet till litteraturprisfonden.
  2. ^ [a b c d e] Prissumman fonderades med 1/3 till huvudfonden och 2/3 till litteraturprisfonden.
  3. ^ På grund av den pågående situationen i Svenska Akademien rörande "kulturprofilen"

Noter

  1. ^ [a b c] Alfred Nobels testamente
  2. ^ ”The Size of the Nobel Prize Is Being Reduced to Safeguard Long-Term Capital”. Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/press/nobelfoundation/#/pressrelease/view/nobelprisets-storlek-reduceras-foer-att-saekra-kapitalet-paa-laang-sikt-770695. Läst 2 oktober 2012. 
  3. ^ Helmer Lång Hundra nobelpris i litteratur 1901-2001 Bokförlag Symposion 2001, sid 17
  4. ^ Espmark, Kjell. ”The Nobel Prize in Literature” (på engelska). Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/themes/literature/espmark/. 
  5. ^ [a b c d] ”Hur nobelpristagare i litteratur utses”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset/hur-nobelpristagare-i-litteratur-utses. 
  6. ^ [a b c d e f] ”Nobelpriset: Nomineringar och utlåtanden”. Svenska Akademien. http://www.svenskaakademien.se/nobelpriset/nomineringar-och-utlatanden. 
  7. ^ ”Kraftig föryngring: de har valt årets nobelpristagare”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/kraftig-foryngring-de-har-valt-arets-nobelpristagare#sida-5. Läst 11 oktober 2019. 
  8. ^ Tomas Oneborg/TT-SvD. ”Inga externa medlemmar längre i Nobelkommittén - tar hjälp av expertis på andra språkområden” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/a9b15d3c-61f9-4c8c-8487-800bbce12f28. Läst 12 september 2023. 
  9. ^ ”Svenska Akademiens Nobelkommitté”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/nobelpriset/svenska-akademiens-nobelkommitte. Läst 12 september 2023. 
  10. ^ Se till exempel Espmark Det litterära Nobelpriset (Norstedts 1986) s. 12
  11. ^ [a b c] ”The Nobel Prize in Literature”. Nobel Prize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/themes/literature/espmark/. 
  12. ^ Se till exempel Espmark Det litterära Nobelpriset (Norstedts 1986) s. 15
  13. ^ Alan Asaid (5 december 2009). ”Spelet bakom Finlands första Nobelpristagare”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/spelet-bakom-finlands-forsta-nobelpristagare. Läst 2 oktober 2017. 
  14. ^ Peter Lennon (28 december 1980). ”Why Graham Greene Hasn't Won A Nobel Prize and Solzhenitsyn Has” (på engelska). Washington Post. https://www.washingtonpost.com/archive/entertainment/books/1980/12/28/why-graham-greene-hasnt-won-a-nobel-prize-and-solzhenitsyn-has/bc8f6405-5154-4f99-b896-52d71a9a514c/?utm_term=.639c673ceda0. Läst 2 oktober 2017. 
  15. ^ Espmark, Kjell. ”The Nobel Prize in Literature: Shared prize” (på engelska). Nobelprize.org. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/themes/literature/espmark/. 
  16. ^ Flakierski, Gregor (18 oktober 2016). ”Ett gäng litterära andrahandsfigurer i en provinsiell förening som delar ut pris till vita gubbar”. Allehanda.se. Arkiverad från originalet den 13 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170213163817/http://www.allehanda.se/kultur/gregor-flakierski-ett-gang-litterara-andrahandsfigurer-i-en-provinsiell-forening-som-delar-ut-pris-till-vita-gubbar. Läst 12 februari 2017. 
  17. ^ Lundberg, Rebecca (10 oktober 2016). ”Svenska Akademien: Det är klart vi är eurocentriska”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/bok/svenska-akademien-det-ar-klart-vi-ar-eurocentriska-1. Läst 28 november 2017. 
  18. ^ Samlade skrifter av August Strindberg
  19. ^ Helmer Lång Hundra nobelpris i litteratur 1901-2001 Bokförlag Symposion 2001, sid 23
  20. ^ Lång, Helmer (2001). Hundra nobelpris i litteratur 1901-2001. Bokförlag Symposion. sid. 153 
  21. ^ Kaj Schueler (2 januari 2013). ”Till slut återstod bara Steinbeck”. https://www.svd.se/till-slut-aterstod-bara-steinbeck. 
  22. ^ Helmer Lång Hundra nobelpris i litteratur 1901-2001, 2001
  23. ^ Lars Gyllensten Minnen, bara minnen, 2000
  24. ^ ”Knut Ahnlund: 'Efter Jelinek är priset ödelagt'”. Svenska Dagbladet. 10 oktober 2005. https://www.svd.se/knut-ahnlund-efter-jelinek-ar-priset-odelagt. 
  25. ^ ”Hård kritik mot Horace Engdahl i USA”. Svenska Dagbladet. 1 oktober 2008. https://www.svd.se/hard-kritik-mot-horace-engdahl-i-usa. 
  26. ^ "SVT:s bevakning av tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2012 Arkiverad 24 november 2012 hämtat från the Wayback Machine." (19 minuter in i programmet), SVT1, 11 oktober 2012.
  27. ^ ”Beskedet från Svenska Akademien: Inget Nobelpris i år”. SVT Nyheter. 4 maj 2018. https://www.svt.se/kultur/bok/besked-om-nobelpriset-i-litteratur. Läst 4 maj 2018. 
  28. ^ ”Nobelstiftelsens krav: Gör om Nobelprisarbetet”. SVT Nyheter. 17 augusti 2018. https://www.svt.se/kultur/bok/nobelstiftelsens-krav-gor-nobelprisarbetet. Läst 27 augusti 2018. 
  29. ^ ”Facts on the Nobel Prize in Literature” (på engelska). https://www.nobelprize.org/prizes/facts/facts-on-the-nobel-prize-in-literature/. Läst 7 oktober 2022. 
  30. ^ ”Nobelpriset i litteratur - Pristagarna”. Svenska Akademien. Arkiverad från originalet den 11 december 2008. https://web.archive.org/web/20081211040559/http://www.svenskaakademien.se/web/Pristagarna.aspx. Läst 9 juni 2011. 
  31. ^ ”Nobelpriset i litteratur år 2016 - Pressmeddelande”. www.nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2016/press_sv.html. Läst 10 december 2016. 
  32. ^ ”Nobelpriset i litteratur år 2017” (pdf). Pressmeddelande. Svenska Akademien. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2017/press_sv.pdf. Läst 5 oktober 2017. 
  33. ^ [a b] ”Nobelprisen i litteratur för år 2018 och 2019 | Svenska Akademien”. www.svenskaakademien.se. https://www.svenskaakademien.se/press/nobelprisen-i-litteratur-for-ar-2018-och-2019. Läst 10 oktober 2019. 
  34. ^ ”Nobelpriset i litteratur år 2020”. Svenska Akademien. 8 oktober 2020. https://www.nobelprize.org/uploads/2020/10/press-literature2020-swedish.pdf. Läst 8 oktober 2020. 
  35. ^ ”Nobelpriset i litteratur år 2021”. Svenska Akademien. 7 oktober 2020. https://www.svenskaakademien.se/press/nobelpriset-i-litteratur-ar-2021/. Läst 7 oktober 2021. 
  36. ^ ”Nobelpriset i litteratur 2022”. Pressmeddelande. nobelprize.org. 6 oktober 2022. https://www.nobelprize.org/prizes/literature/2022/192765-press-release-swedish/. Läst 21 oktober 2022. 
  37. ^ ”Nobelpriset i litteratur 2023”. Pressmeddelande. nobelprize.org. 5 oktober 2023. https://www.nobelprize.org/prizes/literature/2023/213251-press-release-swedish/. Läst 5 oktober 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Norway (ef2b2d for red & 002868 for blue).svg
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
Flag of Italy (1861–1946).svg
Författare/Upphovsman: F l a n k e r, Licens: CC BY-SA 2.5
Flag of the Kingdom of Sardinia (1851-1861) and of the Kingdom of Italy (1861-1946). Use: Civil flag and ensign. In a governmental or a military context, the crowned version (see Crowned version) was always used (as State flag and naval ensign).
Flag of Chile.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Yugoslavia (1946–1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of Yugoslavia (1946-1992).svg
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Portugal.svg
Flag of Portugal, created by Columbano Bordalo Pinheiro (1857–1929), officially adopted by Portuguese government in June 30th 1911 (in use since about November 1910). Color shades matching the RGB values officially reccomended here. (PMS values should be used for direct ink or textile; CMYK for 4-color offset printing on paper; this is an image for screen display, RGB should be used.)
Doris lessing 20060312.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Elya antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0

Doris Lessing, British writer, at lit.cologne, Cologne literature festival 2006, Germany

  • date: 2006-03-12
  • author: Elke Wetzig (elya)
  • other versions:
Flag of Spain (1945–1977).svg
Författare/Upphovsman: SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain during the Spanish State. It was adopted on 11 October 1945 with Reglamento de Banderas Insignias y Distintivos (Flags, Ensigns and Coats of Arms Bill)
Announcement Nobelprize Literature 2009-1.ogv
Författare/Upphovsman: Prolineserver (talk), Licens: CC BY-SA 3.0
Annonsering av Nobelpriset i literatur år 2009 by Peter Englund
André Gide 1947.jpg
André Gide, Nobel laureate in Literature 1947
Yasunari Kawabata 1938.jpg
Yasunari Kawabata (born 14 June, 1899; died 16 April, 1972), pictured in a 1938 photograph, at his home in Kamakura
Pinterfoto cropped.jpg
Författare/Upphovsman: Струјајое, Licens: CC BY-SA 3.0
Cropped version of the file Pinterfoto.jpg on Commons. Harold Pinter around 2007(?).
Elfriede jelinek 2004 small.jpg
Författare/Upphovsman: The original uploader was Ghuengsbergengelska Wikipedia., Licens: CC BY-SA 3.0
Elfriede Jelinek, Munich, 9.2004 (Foto: G. Huengsberg)
Günter Grass auf dem Blauen Sofa.jpg
Författare/Upphovsman: Blaues Sofa from Berlin, Deutschland, Licens: CC BY 2.0

Günter Grass. Beim Häuten der Zwiebel

Buchpremiere; Lesung und Gespräch Moderation: Wolfgang Herles

4. September 2006, 20 Uhr, auf dem Blauen Sofa im Berliner Ensemble
T-mommsen-2.jpg
en:Theodor Mommsen (d. 1903) www.geschichte.uni-osnabrueck.de
Derek Walcott.jpg
Författare/Upphovsman: Bert Nienhuis, Licens: CC BY-SA 3.0
Derek Walcott, Nobel Prize in Literature 1992; picture taken at his honorary dinner, Amsterdam, May 20th 2008
Paul Johann Ludwig Heyse.jpg
Paul Johann Ludwig von Heyse (1830-1914)
М.А. Шолохов.jpg
Photograph of Mikhail Sholokhov from the 1930's.
Bob Dylan - Azkena Rock Festival 2010 2.jpg
Författare/Upphovsman: Alberto Cabello from Vitoria Gasteiz, Licens: CC BY 2.0
Bob Dylan, onstage in Vitoria-Gasteiz, at the Azkena Rock Festival.
Dario.fo.writer.jpg
Författare/Upphovsman: D Frohman, Licens: CC BY-SA 2.0
Dario Fo, Italian writer.
Toni Morrison 2008-2.jpg
Författare/Upphovsman: Angela Radulescu, Licens: CC BY-SA 2.0
Toni Morrison speaking at "A Tribute to Chinua Achebe - 50 Years Anniversary of 'Things Fall Apart'". The Town Hall, New York City, February 26th, 2008.
British Raj Red Ensign.svg
The Star of India Red Ensign
TS Eliot.jpg
Författare/Upphovsman: Ellie Koczela, Licens: CC BY-SA 4.0
Autor norteamericano
Aleksandr Solzhenitsyn 1974crop.jpg
Författare/Upphovsman: Bert Verhoeff for Anefo, Licens: CC0
De Russische schrijver Alexander Solzjenitsyn is uitgewezen uit Rusland en verblijft nu in het huis van Heinrich Böll
MiguelAngelAsturias.JPG
Miguel Ángel Asturias
Louise Glück circa 1977.jpg
Portrait of Louise Glück used for a poster promoting a reading at the Poetry Center at the Museum of Contemporary Art in Chicago.
Herta Müller 2007 cropped.JPG
Författare/Upphovsman:

Amrei-Marie.

Original uploader was Amrei-Marie at de.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0 de
Den ursprungliga beskrivningssidan fanns här. Alla följande användarnamn finns på de.wikipedia.
MoYan Hamburg 2008.jpg
Författare/Upphovsman: Johannes Kolfhaus, Gymn. Marienthal, Licens: CC BY-SA 3.0
Mo Yan efter en föreläsning i Gymnasium Marienthal i Hamburg, Tyskland.
Isaac Bashevis Singer (upright).jpg
Författare/Upphovsman: Original image: MDCarchives ; Cropped by Off-shell, Licens: CC BY-SA 3.0
Isaac Bashevis Singer, Miami Book Fair International, 1988. Cropped version for using in collages
Vargas Losa Göteborg Book Fair 2011b.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 3.0
Mario Vargas Llosa at Göteborg Book Fair 2011.
Nobel prize medal.svg
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Jean Paul Sartre 1965.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Jean Paul Sartre
Flag of the German Empire.svg
Flag of the Germans(1866-1871)
Jean-Paul Sartre FP.JPG
Jean-Paul Sartre (um 1950)
Eugene O'Neill 1936.jpg
Eugene O’Neill, Nobel laureate in Literature 1936
Annie Ernaux al Salone del Libro (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: 2cordevocali, Licens: CC BY-SA 4.0
Annie Ernaux allo stand delL'orma editore al Salone internazionale del libro di Torino 2017.
Henrik Pontoppidan 1917.jpg
Henrik Pontoppidan, Nobel laureate in Literature 1917
Anatole France 1921.jpg
Anatole France, Nobel laureate in Literature 1921
Gao Xingjian.jpg
Författare/Upphovsman: Bibliothèques de l'Université de Provence, Licens: CC BY 3.0
Gao Xingjian, novelist, playwright, critic, and the recipient of the 2000 Nobel Prize in Literature.
Grazia Deledda 1926.jpg
Grazia Deledda, Nobel laureate in Literature 1926
J.M. Coetzee by Kubik.JPG
Författare/Upphovsman: Mariusz Kubik, http://www.mariuszkubik.pl, Licens: CC BY 2.5
John Maxwell Coetzee, Poland, June 7, 2006
JSJoseSaramago.jpg
(c) Presidencia de la Nación Argentina, CC BY 2.0
From a poster for the premiere in Argentina of the short film La Flor mas grande del Mundo based on a story by the author.
Gabriela Mistral 1945.jpg
Gabriela Mistral, Nobel laureate in Literature 1945
Romain Rolland 1915.jpg
Romain Rolland, Nobel laureate in Literature 1915
Roger Martin du Gard 1937.jpg
Roger Martin du Gard, Nobel laureate in Literature 1937
Flag of Germany (3-2).svg
Flag of Germany with a 3:2 ratio, instead of 3:5. The 3:2 version was used by the German Confederation and the Weimar Republic. See Flags of the World for more information.
Joseph Brodsky 1988.jpg
Författare/Upphovsman: Anefo / Croes, R.C., Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Joseph Brodsky
Peter-handke.jpg
Författare/Upphovsman: "Wild + Team Agentur - UNI Salzburg", Licens: CC BY-SA 3.0
Peter Handke, österreichischer Schriftsteller
Churchill portrait NYP 45063.jpg
Winston Churchill, Prime Minister of the United Kingdom from 1940 to 1945 and from 1951 to 1955.
ErnestHemingway.jpg
Hemingway posing for a dust jacket photo by Lloyd Arnold for the first edition of "For Whom the Bell Tolls", at the Sun Valley Lodge, Idaho, late 1939.
Eugenio Montale.jpg
Eugenio Montale.
Flag of Spain (1977–1981).svg
Författare/Upphovsman: Miguillen, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Spain (1977-1981)
Elias Canetti 2.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Elias Canetti
Karl Gjellerup 1917.jpg
Karl Gjellerup, Nobel laureate in Literature 1917
S. Kragujevic, Ivo Andric, 1961.jpg
Författare/Upphovsman: Stevan Kragujević , Licens: CC BY-SA 3.0 rs
Ivo Andrić, 1961. ,Autor fotografije Stevan Kragujević (po odobrenju Tanje Kragujević)
Paz0.jpg

Octavio Paz, Premio Nobel de Literatura. Fuente de la imagen: http://www.ensayistas.org/filosofos/mexico/paz/

Permitida para ser usada con fines educativos.
Pamuk.jpg
Författare/Upphovsman: Алексей Балакин / Alexey Balakin, Licens: CC BY 3.0
Орхан Памук в Пушкинском Доме
Björnstjerne Björnson, 1901.jpg
Björnstjerne Björnson. From a photograph taken in 1901. Björnson gave a tea-party at his daughter's house in Passy, and invited us. I hoped that possibly Alfred Dreyfus might be there, but he was not. However, I had the pleasure of seeing Colonel Picquard again, and we had a long talk together. Afterward, when I bade Björnson good-by, he stooped down and kissed me on my forehead before the roomful of people. Imagine my embarrassment at this unexpected and gratuitous token of friendship, but, the kisser being Björnson, every one knew that the accolade was merely the outpouring of a kind and good heart.
Thomas Mann 1929.jpg
Thomas Mann, Nobel laureate in Literature 1929
Pearl Buck (Nobel).jpg
Pearl S. Buck — at time of winning lovely Nobel Prize for Literature in 1938.
Jean-Marie Gustave Le Clézio-press conference Dec 06th, 2008-2.jpg
Författare/Upphovsman: Holger Motzkau , Licens: CC BY-SA 3.0
Jean-Marie Gustave Le Clézio, pristagare i Nobelpriset i litteratur år 2008, på presskonferensen i Grand Hôtel, Stockholm
Saul Bellow (Herzog portrait) (cropped2).jpg
Photo portrait of Canadian-American author Saul Bellow used for the first-edition back cover of Herzog (1964).
Eyvind.JPG
Författaren Eyvind Johnson. Johnson erhöll Nobelpriset i litteratur 1974 tillsammans med Harry Martinson samt var ledamot av Svenska Akademien från 1957-1976
Nadine Gordimer 01.JPG
Författare/Upphovsman: Boberger. Photo: Bengt Oberger, Licens: CC BY 3.0
Nadine Gordimer at the Göteborg Book Fair 2010
William Butler Yeats 1.jpg
W. B. Yeats (1865–1939), Irish poet.
Rudolf Christoph Eucken.jpg
Rudolf Christoph Eucken (1846 – 1926), German philosopher, winner of the 1908 Nobel Prize for Literature
Carl Spitteler 1919.jpg
Carl Spitteler, Nobel laureate in Literature 1919
Bertrand Russell photo (cropped).jpg
Bertrand Russell, by Bassano (1936).
Patrick White 1973.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Patrick White
Alice Munro.jpg
Författare/Upphovsman: Andreas Vartdal - Andreasvnynorska Wikipedia, Licens: CC BY-SA 2.5
This is version of the drawing File:Alice Munro teikna av Andreas Vartdal (cc-by-sa).jpg with contrast enhanced.
William Golding 1983.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
William Golding
Luigi Pirandello 1934.jpg
Luigi Pirandello, Nobel laureate in Literature 1934
Harry Martinson 001.tiff
Författare/Upphovsman: Harald Borgström, Licens: CC BY 3.0
Författaren Harry Martinson.
NobelP2.png
Alfred Nobel from public domain photo, in circle. (Photo taken 1896 or earlier).
Seamus Heaney, Irish poet, brightened (cropped 02).jpg
Title: Seamus Heaney, Irish poet, [New York]. 1995 Nobel Prize Winner

Creator(s): Gotfryd, Bernard, photographer Date Created/Published: [November 1982] Medium: 1 photograph : color transparency ; 35mm (slide format) Reproduction Number: LC-DIG-gtfy-01593 (digital file from original) Rights Advisory: No known restrictions on publication. For information see "Bernard Gotfryd," (https://hdl.loc.gov/loc.pnp/res.592.gotf) Access Advisory: Please use digital image: original slide is kept in cold storage for preservation. Call Number: LC-GB05- 1593 [P&P] Repository: Library of Congress Prints and Photographs Division Washington, D.C. 20540 USA Notes: Title based on information from slide mount and other caption information provided by the photographer. Photo agency: Woodfin Camp & Assoc., 116 East 27th St, 8 FL, New York. On mount: 71089389. Gift; Bernard Gotfryd; 2004; (DLC/PP-2004:032). Subjects: United States--New York (State)--New York. poets Format: Slides--Color--1980-1990. Part of: Bernard Gotfryd photograph collection (Library of Congress) Bookmark This Record:

https://www.loc.gov/pictures/item/2020731134/
Rudyard Kipling from John Palmer.jpg
Portrait of Rudyard Kipling from the biography Rudyard Kipling by John Palmer
Pablo Neruda 1963.jpg
Three-quarter face portrait of a thoughtful Pablo Neruda, whose real name is Ricardo Eliezer NeftalÌ Reyes Basoalto, during a reading of his poems by the Italian drama actor Giorgio Albertazzi. Italy, 1963
Sigrid Undset crop.jpg
Sigrid Undset, Norwegian novelist awarded the Nobel Prize in Literature in 1928
Lewis-Sinclair-LOC.jpg
Lewis-Sinclair-LOC
Vicentealeixandre.jpg
Vicente Aleixandre, escritor español
Gabriel Garcia Marquez.jpg
Författare/Upphovsman: Jose Lara, Licens: CC BY-SA 2.0
Winner of the Nobel Prize in Literature in 1982.
Verner von Heidenstam 1916.jpg
Verner von Heidenstam, Nobel laureate in Literature 1916
Olga Tokarczuk (2018).jpg
Författare/Upphovsman: Fryta 73 from Strzegom (Wikimedia Commons account: Fryta73), Licens: CC BY-SA 2.0
Olga Tokarczuk – Polish writer
Kertész Imre (Frankl Aliona).jpg
Författare/Upphovsman: Frankl Aliona, Licens: CC BY-SA 4.0
Kertész Imre (Budapest, 1929. november 9. – Budapest, 2016. március 31.[1]) Nobel- és Kossuth-díjas magyar író, műfordító.
Flag of Spain (1785–1873, 1875–1931).svg
Författare/Upphovsman: previous version User:Ignaciogavira ; current version HansenBCN, designs from SanchoPanzaXXI, Licens: CC BY-SA 3.0
Flag of Spain (1785-1873 and 1875-1931)
Wislawa Szymborska Cracow Poland October23 2009 Fot Mariusz Kubik 10.jpg
Författare/Upphovsman: Mariusz Kubik, Licens: CC BY 3.0
Wisława Szymborska (b. July 2, 1923 in Bnin, Poland), Polish poet, and Nobel Prize winner. She lives in Cracow, Poland
Maurice Maeterlinck 1911.jpg
Maurice Maeterlinck, Nobel laureate in Literature 1911
Salvatore Quasimodo 1959.jpg
Salvatore Quasimodo
Albert Camus, gagnant de prix Nobel, portrait en buste, posé au bureau, faisant face à gauche, cigarette de tabagisme.jpg
Albert Camus, Nobel prize winner, half-length portrait, seated at desk, facing left, smoking cigarette
JRJimenez.JPG
Juan Ramón Jiménez.
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Erik Axel Karlfeldt.jpg
Erik Axel Karlfeldt, Nobel Prize for Literature
Sara Danius announces the Nobel Prize in Literature 2016 03.webm
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Ständige sekreteraren i Svenska Akademien Sara Danius tillkännager Nobelpriset i litteratur 2016 i Börshuset i Stockholm. Pristagare: Bob Dylan.
Odysseas Elytis 1974.jpg
Odysseas Elytis in Rome
Flag of Israel.svg
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Camilo José Cela Madrid 1996.jpg
Författare/Upphovsman: Ricardoasensio, Licens: CC BY-SA 3.0
Camilo_José_Cela_Madrid_1996
VS Naipaul 2016 Dhaka.jpg
Författare/Upphovsman: Faizul Latif Chowdhury, Licens: CC BY-SA 4.0
Photograph of Nobel Laureate V. S. Naipaul, speaking in Dhaka, Bangladesh
Lagerkvist.jpg
Pär Lagerkvist (1891-1974), Swedish author, portrait c. 1950.
Henryk Sienkiewicz 02.jpg
Polish writer and Nobel laureate Henryk Sienkiewicz (1846-1916)
Claude Simon 1967.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Claude Simon
Boris Pasternak in youth.jpg
Борис Пастернак в гимназической форме
Agnon.jpg
portrait of Shmuel Yosef Agnon, photographed by Nini and Carry Hess in Frankfurt am Main in 1924
Sinclair Lewis 1930.jpg
Sinclair Lewis, Nobel laureate in Literature 1930
Flag of Greece (1822-1978).svg
Flagga Grekland (1822-1969) och (1974-1978), Årsdag flagga Grekland (1978 - )
Knut Hamsun.jpeg
Knut Hamsun (31 years old)
Transtroemer.jpg
Författare/Upphovsman: Andrei Romanenko, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish poet Tomas Tranströmer
Flag of Trinidad and Tobago.svg
Trinidad och Tobagos flagga
AbulrazakGurnahHebronPanel (cropped).jpg
Författare/Upphovsman: PalFest, Licens: CC BY 2.0
Abulrazak Gurnah on Hebron Panel
Mats Malm on the Nobel Prize in Literature 2022.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
The author Annie Ernaux receives the Nobel Prize in Literature in 2022.
Portrait frederic mistral.jpg
Frédéric Mistral, Nobel Laureate in Literature 1904
Doris Lessing 3.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 3.0
Doris Lessing, British writer, at lit.cologne, Cologne literature festival 2006, Germany
Bundesarchiv B 145 Bild-F062164-0004, Bonn, Heinrich Böll.jpg
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F062164-0004 / Hoffmann, Harald / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
22.12.1981
Pressekonferenz mit Heinrich Böll und den emigrierten Prof. Juliusz Stronynowski (Polen) und Efim Etkind (Ефи́м Григо́рьевич Э́ткинд) (UdSSR) im Restaurant Tulpenfeld, Bonn.
Necip Mahfuz.jpg
Författare/Upphovsman: Photo by Misr2009
Edited by .dsm., Licens: CC BY-SA 3.0
Necip Mahfuz
Swetlana Alexandrowna Alexijewitsch.jpg
Författare/Upphovsman: Peter Groth, Licens: CC BY 3.0
Diskussionsveranstaltung im Roten Salon Berlin zu Repression in Belarus
Kazuo Ishiguro by Kubik.JPG
Författare/Upphovsman: Mariusz Kubik, http://www.mariuszkubik.pl, Licens: CC BY 2.5
Kazuo Ishiguro (b. 1954), British writer
Jon Fosse.jpg
Författare/Upphovsman: Jarvin - Jarle Vines, Licens: CC BY-SA 3.0
Jon Fosse i Stavanger i 2007
Ivan Bunin 1933.jpg
Ivan Bunin, Nobel laureate in Literature 1933
Patrick Modiano 6 dec 2014 - 19.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
Patrick Modiano i Börshuset i Stockholm under Svenska Akademiens presskonferens den 6 december 2014.
Hermann Hesse 1946.jpg
Hermann Hesse, Nobel laureate in Literature 1946
Jaroslav Seifert 1981 foto Hana Hamplová.jpg
Författare/Upphovsman: Hana Hamplová, Licens: CC BY-SA 3.0
Jaroslav Seifert Czech writer
Czeslaw Milosz 3 ap.tif
Författare/Upphovsman: Artur Pawłowski , Licens: CC BY-SA 4.0
Czesław Miłosz, polski poeta i prozaik, laureat nagrody Nobla w dziedzinie literatury. Zdjęcie wykonane przez Artura Pawłowskiego w Krakowie w 1999 roku.