Nobelpriset i fysiologi eller medicin

	Nobelpriset i fysiologi eller medicin
	Medaljen för nobelpriset i kemi. Medaljen för fysiologi eller medicin är identisk med denna medalj.
Beskrivning	Vetenskapspris
Utdelare	Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet
Plats	Stockholm
Land	Sverige
Första utdelning	1901
Återkommande	Årligen
Tidpunkt	10 december

Nobelpriset i fysiologi eller medicin är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente. Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "har gjort den viktigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän".

Pristagare utses av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet. Priset har utdelats sedan 1901. Pristagarna offentliggörs vanligtvis i oktober och priset utdelas den 10 december varje år i Stockholms Konserthus då pristagarna får motta priset ur konungens hand.

Bland de 224 personer som mottagit priset fram till 2021 har 12 varit kvinnor. Priset delades inte ut åren 1915, 1916, 1917, 1918, 1921, 1925, 1940, 1941 och 1942. Den yngsta pristagaren är Frederick G. Banting som var 32 år när han mottog priset 1923 för upptäckten av insulin. Den äldsta är Peyton Rous som var 87 år gammal när han mottog priset 1966 för upptäckten av virusinducerade tumörer. 39 gånger har priset delats ut till en enskild person, 34 gånger har två personer delat på priset och 39 gånger har tre personer delat på priset.^[1]

Kronologisk lista över pristagare

År	Pristagare		Nationalitet	Bedrift
1901		Emil von Behring	Tyskland	Arbete med serumterapi, speciellt för applikationen vid behandling av difteri.
1902		Ronald Ross	Storbritannien	För upptäckten och beskrivningen av hur malaria kommer in i organismen.
1903		Niels Ryberg Finsen	Danmark	För behandlingen av sjukdomar, främst lupus vulgaris med koncentrerad ljusstrålningsterapi.
1904		Ivan Pavlov	Ryssland	För att ha utökat grundförståelsen av digestionen.
1905		Robert Koch	Tyskland	Utredningar och upptäckter som gäller tuberkulos
1906		Camillo Golgi	Italien	Upptäckter rörande nervsystemet
1906		Santiago Ramón y Cajal	Spanien	Upptäckter rörande nervsystemet
1907		Alphonse Laveran	Frankrike	Arbete med att finna samband mellan protozoa och sjukdom
1908		Ilja Metjnikov	Ryssland	Arbete inom immunologi
1908		Paul Ehrlich	Tyskland	Arbete inom immunologi
1909		Theodor Kocher	Schweiz	Fysiologi, patologi och kirurgi gällande Tyroidea
1910		Albrecht Kossel	Tyskland	Bidragit med cellkemisk kunskap inklusive proteiner och kärnsubstanser
1911		Allvar Gullstrand	Sverige	Ögats dioptrik
1912		Alexis Carrel	Frankrike	Vaskulär sutur och transplantation av blodkärl och organ.
1913		Charles Richet	Frankrike	Arbete med anafylaxi
1914		Robert Bárány	Österrike	Fysiologin och patofysiologin bakom balanssinnet.
1915	Inget pris utdelades ^(a)
1916
1917
1918
1919		Jules Bordet	Belgien	Upptäckter rörande immunologin
1920		August Krogh	Danmark	Kartläggning av hur luftutbytet i lungorna fungerar (vanlig diffusion)
1921	Inget pris utdelades ^(a)
1922		Archibald V. Hill	Storbritannien	Upptäckter relaterade till värmeproduktionen i musklerna.
1922		Otto Meyerhof	Tyskland	Relationen mellan syrgaskonsumtionen och bildandet av mjölksyra i de arbetande musklerna.
1923		Frederick G. Banting	Kanada	För upptäckten av insulin
1923		John Macleod	Kanada	För upptäckten av insulin
1924		Willem Einthoven	Nederländerna	För upptäckterna av mekanismerna för Elektrokardiografi
1925	Inget pris utdelades ^(a)
1926		Johannes Fibiger	Danmark	Upptäckten av Rundmaskar (Spiroptera carcinoma)
1927		Julius Wagner-Jauregg	Österrike	Upptäckten av det terapeutiska värdet av malariainokulation vid behandling av dementia paralytica ( syfilis i dess tredje dödliga stadium ^[2])
1928		Charles Nicolle	Frankrike	För arbetet med tyfus
1929		Christiaan Eijkman	Nederländerna	För upptäckten av tiamin (vitamin B1)
1929		Sir Frederick Hopkins	Storbritannien	För upptäckten av tiamin (vitamin B1)
1930		Karl Landsteiner	Österrike	För upptäckten av människans blodgrupper
1931		Otto Warburg	Tyskland	För upptäckten av de respiratoriska enzymerna (cytokromerna i hemoglobin)
1932		Sir Charles Sherrington	Storbritannien	Upptäckter rörande neuroners funktion
1932		Edgar Adrian	Storbritannien	Upptäckter rörande neuroners funktion
1933		Thomas H. Morgan	USA	Klarläggande av hur kromosomer fungerar vid heriditet.
1934		George H. Whipple	USA	För upptäckten av leverterapi vid olika former av anemi (perniciös anemi)
		George R. Minot
		William P. Murphy
1935		Hans Spemann	Tyskland	Upptäckten av den organisatoriska effekten vid fosterutvecklingen
1936		Sir Henry Dale	Storbritannien	Kemiska fortledningen av nervimpulser
1936		Otto Loewi	Österrike	Kemiska fortledningen av nervimpulser
1937		Albert Szent-Györgyi	Ungern	Respiratorisk cellandning, speciellt rollerna som vitamin C och fumarat spelar i denna
1938		Corneille Heymans	Belgien	Hur andningsregleringen sker av aorta och paranasal sinus.
1939		Gerhard Domagk	Tyskland	Prontosils antibakteriella egenskaper
1940	Inget pris utdelades ^(b)
1941
1942
1943		Henrik Dam	Danmark	Vitamin K upptäckt och kemisk struktur
1943		Edward A. Doisy	USA	Vitamin K upptäckt och kemisk struktur
1944		Joseph Erlanger	USA	För upptäckten av de högst olika funktionerna hos särskilda nervfiber
1944		Herbert S. Gasser	USA
1945		Sir Alexander Fleming	Storbritannien	För upptäckten av penicillin och dess kurativa effekt vid många infektionssjukdomar.
		Ernst Boris Chain	Storbritannien
		Howard Walter Florey	Australien
1946		Hermann Joseph Muller	USA	För uppkomsten av mutationer vid röntgenstrålning
1947		Carl Cori	USA	För att ha rett ut glykogens katalytiska konversation och regleringen av hormoner från adenohypofysen.
		Gerty Cori	USA
		Bernardo Alberto Houssay	Argentina
1948		Paul Müller	Schweiz	För upptäckten av DDT som ett kontaktgift mot en mängd insekter
1949		Walter Hess	Schweiz	För hans upptäckt av mellanhjärnans organisation och funktion som koordinator av de inre organens aktiviteter.
1949		Egas Moniz	Portugal	För hans upptäckt av det terapeutiska värdet av lobotomi vid vissa psykoser.
1950		Edward C. Kendall	USA	För deras upptäckter rörande hormoner i binjurebarken, deras struktur och dess biologiska effekter.
		Philip S. Hench	USA
		Tadeus Reichstein	Schweiz
1951		Max Theiler	Sydafrika	För hans upptäckt rörande Gula febern och hur man bekämpar den
1952		Selman A. Waksman	USA	För hans upptäckt av streptomycin, de första antibiotikumet effektivt mot tuberkulos.
1953		Hans Krebs	Storbritannien	För hans upptäckt av citronsyracykeln
1953		Fritz Lipmann	USA	För hans upptäckt av koenzym A och dess betydelse för intermediärmetabolismen.
1954		John F. Enders	USA	För upptäckten om poliovirusets förmåga att växa i olika typer av vävnader.
		Thomas H. Weller
		Frederick C. Robbins
1955		Hugo Theorell	Sverige	För upptäckter rörande oxidations enzymers funktion.
1956		André F. Cournand	USA	För upptäckter om användningen av hjärtkateter samt patologiska förändringar i cirkulatoriska systemet.
		Dickinson W. Richards	USA
		Werner Forssmann	Västtyskland
1957		Daniel Bovet	Italien	För upptäckten av antihistamin
1958		George Wells Beadle	USA	För upptäckte av geners påverkan på kemisk reglering samt upptäckter rörande genetisk rekombinering och bakteriers genetiska element.
		Edward Lawrie Tatum
		Joshua Lederberg
1959		Severo Ochoa	Spanien och USA	För upptäckten av mekanismen bakom RNA och DNA syntetisering.
1959		Arthur Kornberg	Spanien och USA
1960		Sir Frank Macfarlane Burnet	Australien	För upptäckter rörande det medfödda immunförsvaret.
1960		Peter Medawar	Storbritannien	För upptäckter rörande det medfödda immunförsvaret.
1961		Georg von Békésy	USA	För upptäckt funktioner rörande mekanisk stimuli i cochlea
1962		Francis Crick	Storbritannien	För upptäckten av byggstenarna i DNA.
		James Watson	USA
		Maurice Wilkins	Storbritannien och Nya Zeeland
1963		Sir John Eccles	Australien	För upptäckter rörande joner i nervceller.
		Alan L. Hodgkin	Storbritannien
		Andrew F. Huxley	Storbritannien
1964		Konrad Bloch	USA	För upptäcker kring reglering av kolesterol och fettsyremetabolism.
1964		Feodor Lynen	Västtyskland
1965		François Jacob	Frankrike	För upptäcker om genetisk reglering av enzym samt syntes av virus.
		André Lwoff
		Jacques Monod
1966		Peyton Rous	USA	För upptäckten av virusinducerade tumörer samt upptäckten rörande hormonbehandling av prostatacancer.
1966		Charles B. Huggins	USA
1967		Ragnar Granit	Finland och Sverige	För upptäckter av fysiologiska och kemiska processer i ögat.
		Haldan Keffer Hartline	USA
		George Wald	USA
1968		Robert W. Holley	USA	För upptäckter rörande genetiska kodens samband med proteinsyntes.
		Har Gobind Khorana
		Marshall W. Nirenberg
1969		Max Delbrück	USA	För upptäckter kring replikationsmekanismen och virus genetiska struktur.
		Alfred D. Hershey
		Salvador E. Luria
1970		Sir Bernard Katz	Storbritannien	För deras upptäckt rörande de humorala neurotransmittorerna i nervändsluten och mekanismen för deras inlagring, utsöndring och inaktivering.
		Ulf von Euler	Sverige
		Julius Axelrod	USA
1971		Earl W. Sutherland	USA	För hans upptäckter rörande hormoners verkningsmekanism.
1972		Gerald M. Edelman	USA	För deras upptäckter rörande den kemiska strukturen hos antikroppar.
1972		Rodney R. Porter	Storbritannien
1973		Karl von Frisch	Västtyskland	För upptäckter rörande organisationen och utförandet av individuella och sociala beteendemönster.
		Konrad Lorenz	Österrike
		Nikolaas Tinbergen	Storbritannien
1974		Christian de Duve	Belgien	För upptäckter rörande den strukturella och funktionella organisationen av cellen.
		Albert Claude	Belgien
		George E. Palade	USA
1975		David Baltimore	USA	För upptäckten rörande interaktioner mellan tumörvirus och genetiskt material.
		Renato Dulbecco
		Howard M. Temin
1976		Baruch S. Blumberg	USA	För upptäckter rörande ursprunget och spridningen av infektionssjukdomar.
1976		D. Carleton Gajdusek	USA
1977		Andrew V. Schally	USA	För upptäckt rörande hjärnans produktion av peptidhormon.
		Roger Guillemin
		Rosalyn Yalow
1978		Werner Arber	Schweiz	För upptäckten rörande genetiskt bestämda strukturer på cellytan som reglerar immunreaktioner.
		Daniel Nathans	USA
		Hamilton O Smith	USA
1979		Allan M. Cormack	Sydafrika och USA	För utvecklandet av assisterad datortomografi.
1979		Godfrey N. Hounsfield	Storbritannien	För utvecklandet av assisterad datortomografi.
1980		Jean Dausset	Frankrike	För deras upptäckter rörande hur strukturer på cellytan påverkar vårt immunförsvar
		Baruj Benacerraf	Venezuela
		George D. Snell	USA
1981		Roger W. Sperry	USA	För upptäckter rörande synsystemet
		David H. Hubel	USA
		Torsten N. Wiesel	Sverige
1982		Sune Bergström	Sverige	För deras upptäckter rörande prostaglandiner och liknande biologiska ämnen.
		Bengt Samuelsson	Sverige
		John R. Vane	Storbritannien
1983		Barbara McClintock	USA	För hennes upptäckt av mobila genetiska element
1984		Niels K. Jerne	Danmark	För teorier rörande specificiteten vid utvecklingen av och styrningen av immunsystemet och för upptäckten av principen för produktionen av monoklonal antikroppar.
		Georges J F Köhler	Västtyskland
		César Milstein	Argentina och Storbritannien
1985		Michael S. Brown	USA	För upptäckter rörande kolesterolmetabolismen
1985		Joseph L. Goldstein	USA	För upptäckter rörande kolesterolmetabolismen
1986		Rita Levi-Montalcini	Italien och USA	För upptäckter av tillväxtfaktorer
1986		Stanley Cohen	USA	För upptäckter av tillväxtfaktorer
1987		Susumu Tonegawa	Japan	För att ha upptäckt de genetiska mekanismerna bakom antikropparnas stora diversivitet.
1988		Sir James W. Black	Storbritannien	För uppäckter av viktiga principer vid läkemedelsbehandling.
		Gertrude B. Elion	USA
		George H. Hitchings	USA
1989		J. Michael Bishop	USA	För upptäckten av det cellulära ursprunget till retrovirala onkogener.
1989		Harold E. Varmus	USA
1990		Joseph E. Murray	USA	För upptäckter rörande organ- och celltransplantation i botandet av mänsklig sjukdom.
1990		Edward Donnall Thomas	USA
1991		Erwin Neher	Tyskland	För upptäckter rörande funktionen av joner av enjonstyp i cellen.
1991		Bert Sakmann	Tyskland
1992		Edmond H. Fischer	Schweiz och USA	För upptäckten att reversibel fosforylering är en viktig biologisk reglermekanism.
1992		Edwin G. Krebs	USA
1993		Richard J. Roberts	Storbritannien	För upptäckten att vissa gener innehåller introner som spjälkas bort ur mRNA innan translation.
1993		Phillip A. Sharp	USA
1994		Alfred G. Gilman	USA	För deras upptäckter av G-kopplade proteiner och deras roll för signaltransduktion i celler.
1994		Martin Rodbell	USA
1995		Edward B. Lewis	USA	För deras upptäckter rörande den genetiska kontrollen av den embryonala utvecklingen
		Eric F. Wieschaus	USA
		Christiane Nüsslein-Volhard	Tyskland
1996		Rolf M. Zinkernagel	Schweiz	För deras upptäckter rörande specificiteten i det cell-medierade immunförsvaret.
1996		Peter C. Doherty	Australien
1997		Stanley B. Prusiner	USA	Prioner och dess roll vid sjukdom (till exempel Galna kosjukan).
1998		Robert F. Furchgott	USA	För att ha upptäckt kväveoxid (NO) som en signalsubstans i det kardiovaskulära systemet.
		Louis J. Ignarro
		Ferid Murad
1999		Günter Blobel	USA	För att ha upptäckt att proteiner har inbyggda signaler som styr deras transport och plats i cellen.
2000		Paul Greengard	USA	Upptäckter rörande signaltransduktionen i nervsystemet
		Eric R. Kandel	USA
		Arvid Carlsson	Sverige
2001		Tim Hunt	Storbritannien	Nyckelregulatorerna i cellcykeln
		Sir Paul Nurse	Storbritannien
		Leland H. Hartwell	USA
2002		Sydney Brenner	Storbritannien	Apoptos och programmerad celldöd
		John E. Sulston	Storbritannien
		H. Robert Horvitz	USA
2003		Paul C. Lauterbur	USA	Medicinska användningen av Magnetisk resonanstomografi
2003		Sir Peter Mansfield	Storbritannien	Medicinska användningen av Magnetisk resonanstomografi
2004		Richard Axel	USA	Luktreceptorer och organisationen av det olfaktoriska systemet
2004		Linda B Buck	USA
2005		Barry Marshall	Australien	För att ha kartlagt sambandet mellan helicobacter pylori och peptisk ulcussjukdom
2005		Robin Warren	Australien
2006		Andrew Z. Fire	USA	För upptäckten av RNA-interferens
2006		Craig C. Mello	USA	För upptäckten av RNA-interferens
2007		Mario R. Capecchi	USA	För att kunna stänga av och på specifika gener genom att använda embryonala stamceller och skapa knockoutmöss
		Oliver Smithies	USA
		Sir Martin J. Evans	Storbritannien
2008		Harald zur Hausen	Tyskland	För upptäckten av de virus som orsakar livmoderhalscancer respektive HIV.
		Françoise Barré-Sinoussi	Frankrike
		Luc Montagnier	Frankrike
2009		Elizabeth Blackburn	USA	För upptäckten av hur kromosomerna skyddas av telomerer och enzymet telomeras.
		Carol Greider
		Jack Szostak
2010		Robert Edwards	Storbritannien	För utvecklandet av in vitro-fertilisering.
2011		Bruce Beutler	USA	För deras upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet.
		Jules Hoffmann	Frankrike
		Ralph Steinman	Kanada	För hans upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet.
2012		John B. Gurdon	Storbritannien	För upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens (rörande stamceller).
2012		Shinya Yamanaka	Japan
2013		James Rothman	USA	För deras upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler
		Randy Schekman	USA
		Thomas Südhof	Tyskland
2014		John O'Keefe	USA	För deras upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan.
		Edvard Moser	Norge
		May-Britt Moser	Norge
2015		William C. Campbell	USA	För deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasit maskar.
		Satoshi Ōmura	Japan
		Tu Youyou	Kina	För hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria.
2016		Yoshinori Ohsumi	Japan	För hans upptäckter av mekanismer för autofagi.
2017		Jeffrey C. Hall	USA	För deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm.^[3]
		Michael Rosbash
		Michael W. Young
2018		James P. Allison	USA	För deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.
2018		Tasuku Honjo	Japan
2019		William G. Kaelin Jr.	USA	För deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.^[4]
		Peter J. Ratcliffe	Storbritannien
		Gregg L. Semenza	USA
2020		Harvey J. Alter	USA	För upptäckten av hepatit C-virus.^[5]
		Michael Houghton	Storbritannien
		Charles M. Rice	USA
2021		David Julius	USA	För upptäckten av receptorer för temperatur och beröring.^[6]
2021		Ardem Patapoutian	Libanon och USA
2022		Svante Pääbo	Sverige	För hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution.^[7]
2023		Katalin Karikó	Ungern	För deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.^[8]
2023		Drew Weissman	USA

Fotnoter: (a) Prissumman fonderades i sin helhet till medicinprisfonden. (b) Prissumman fonderades med 1/3 till huvudfonden och 2/3 till medicinprisfonden

Källor

^ ”Facts on the Nobel Prize in Physiology or Medicine”. Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/facts/facts-on-the-nobel-prize-in-physiology-or-medicine/. Läst 3 april 2022.
^ sista raden i stycket "Tertiary syphilis" http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/syfilis
^ ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2017 - pressmeddelande”. www.nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2017/press-release/. Läst 2 oktober 2017.
^ ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 - pressmeddelande”. www.nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2019/60410-press-release-swedish/. Läst 7 oktober 2019.
^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2020” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2020/161147-press-release-swedish/. Läst 5 oktober 2020.
^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2021” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2021/172737-press-release-swedish/. Läst 4 oktober 2021.
^ Odelfors/TT, Hanna (3 oktober 2022). ”Svensk forskare tilldelas Nobelpriset”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/O8rEvb/dags-for-arets-forsta-nobelpris. Läst 3 oktober 2022.
^ ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023”. Pressmeddelande. nobelprize.org. 2 oktober 2023. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2023/213174-press-release-swedish/. Läst 2 oktober 2023.

Externa länkar

Fullständig lista över medicinprisen, kronologisk

[1] ”Facts on the Nobel Prize in Physiology or Medicine”. Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/facts/facts-on-the-nobel-prize-in-physiology-or-medicine/. Läst 3 april 2022.

[2] sista raden i stycket "Tertiary syphilis" http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/syfilis

[3] ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2017 - pressmeddelande”. www.nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2017/press-release/. Läst 2 oktober 2017.

[4] ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 - pressmeddelande”. www.nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2019/60410-press-release-swedish/. Läst 7 oktober 2019.

[5] ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2020” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2020/161147-press-release-swedish/. Läst 5 oktober 2020.

[6] ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2021” (på amerikansk engelska). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2021/172737-press-release-swedish/. Läst 4 oktober 2021.

[7] Odelfors/TT, Hanna (3 oktober 2022). ”Svensk forskare tilldelas Nobelpriset”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/O8rEvb/dags-for-arets-forsta-nobelpris. Läst 3 oktober 2022.

[8] ”Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023”. Pressmeddelande. nobelprize.org. 2 oktober 2023. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2023/213174-press-release-swedish/. Läst 2 oktober 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Kronologisk lista över pristagare

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats