Niuenatthäger

	Niuenatthäger; Förhistorisk
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Pelikanfåglar; Pelecaniformes
Familj	Hägrar; Ardeidae
Släkte	Nycticorax
Art	Niuenatthäger; Nycticorax kalavikai
Vetenskapligt namn
	§ † N. kalavikai
Auktor	Steadman, Worthy, Anderson & Walter, 2000

Niuenatthäger^[2] (Nycticorax kalavikai) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen hägrar inom ordningen pelikanfåglar. Den förekom tidigare på den lilla Stillahavsön Niue, men tros ha utrotats genom jakt från människan och predation från införda djurarter.

Upptäckt och beskrivning

Fågeln beskrevs 2000 utifrån subfossila lämningar funna på ön Niue i västra Polynesien, idag en autonom ö i fri association med Nya Zeeland. Benen hittades i januari 1995 av paleozoologen Trevor Worthy vid utgrävningsplatsen Anakuli i byn Hakupu. Benen bedöms vara mellan 5 300 och 3 600 år gamla, vilket är före människan kom till ön.^[1]

Kännetecken

Nieunatthägern var en förhållandevis stor natthäger, nära släkt med rostnatthägern (Nycticorax caledonicus) som idag förekommer närmast på Nya Kaledonien. Den hade en lång och rak övre näbbhalva, relativt korta vingben och kraftigare ben.^[1] Inget är känt om dess levnadssätt, men Steadman et al 2000 föreslår att arten möjligen levde av de talrika landlevande krabbor som finns på ön, på samma sätt som man antar att den likaledes utdöda bermudanatthägern (Nyctanassa carcinocatactes) levde.^[1]

Utdöende

Exakt när arten dog ut är okänt. Liksom de allra flesta fågelarter på Stillahavsöar tros den ha dött ut till följd av jakt och predation från invasiva däggdjur.^[3]

Namn

Arten har fått sitt vetenskapliga namn efter det lokala språkets ord kalavi (landlevande krabba) och kai (föda), en hänvisning till dess förmodade diet.^[1]

Referenser

^ [a b c d e] Steadman, David W.; Worthy, Trevor H.; Anderson, Atholl J.; & Walter, Richard. (2000-06-01). ”New species and records of birds from prehistoric sites on Niue, southwest Pacific.”. Wilson Bulletin 112 (2): sid. 165–186. doi:10.1676/0043-5643(2000)112[0165:NSAROB]2.0.CO;2. Arkiverad från originalet den 2007-05-24. https://web.archive.org/web/20070524032121/http://www.highbeam.com/doc/1G1-63789264.html. Läst 3 juni 2016. Arkiverad 24 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070524032121/http://www.highbeam.com/doc/1G1-63789264.html. Läst 3 juni 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ Hume, J. P.; Walters, M. (2012). Extinct Birds. London: A & C Black. sid. 116–117. ISBN 1-4081-5725-X

Externa länkar

Wikispecies har information om niuenatthäger.
Artförteckning

[wb-1] [a b c d e] Steadman, David W.; Worthy, Trevor H.; Anderson, Atholl J.; & Walter, Richard. (2000-06-01). ”New species and records of birds from prehistoric sites on Niue, southwest Pacific.”. Wilson Bulletin 112 (2): sid. 165–186. doi:10.1676/0043-5643(2000)112[0165:NSAROB]2.0.CO;2. Arkiverad från originalet den 2007-05-24. https://web.archive.org/web/20070524032121/http://www.highbeam.com/doc/1G1-63789264.html. Läst 3 juni 2016. Arkiverad 24 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070524032121/http://www.highbeam.com/doc/1G1-63789264.html. Läst 3 juni 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[Extinct-3] Hume, J. P.; Walters, M. (2012). Extinct Birds. London: A & C Black. sid. 116–117. ISBN 1-4081-5725-X

[1]

[2]

[3]

Navigation

Navigering

Temaportaler