Nipa

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Nipor vid Moälven i Ångermanland.

Svalnipan i Granvågsnipornas naturreservat vid sammanflödet av Faxälven och Ångermanälven i Ångermanland.

Nipor intill Rottnan nära Uddheden i Värmland.

Nipa kallas i norrländska älvar den erosionsbrant av sand som i vissa fall uppstår. Resultatet blir att älven flyter fram mellan höga sandbankar. Sollefteå kallas för nipornas stad.

Nipor är uppbyggda av sand- och siltavlagringar. De förekommer i de större norrländska älvdalarna under högsta kustlinjen. Speciellt Ångermanälven är känd för sina nipor, men de förekommer exempelvis även vid Umeälven samt i Värmland vid Rottnan uppströms sammanflödet med Granån.

Niporna har bildats genom att älvarna i samband med landhöjningen har skurit sig ner i sina tidigare avsatta sediment. Niporna kan bli upp till omkring 50 meter höga och kan bli mycket branta och nästan vertikala, särskilt i de övre delarna där siltinnehållet ofta är högt. En anledning till detta är att negativa portryck orsakar en cementering i silten.

Nip-ras förekommer ibland och då vanligen genom undergripande erosion, exempelvis vid höga flöden eller genom mänskliga åtgärder, exempelvis schaktarbeten eller vattenomledningar på nipans översida.

Källor

• ”Nipa”. Skogsencyklopedin. Skogen.se. https://www.skogen.se/glossary/nipa. Läst 13 augusti 2020.