Nintendo

Nintendo Co., Ltd.

Nintendos logotyp sedan 1980-talet. Den nuvarande färgen antogs år 2015.

(c) DVMG, CC BY 3.0
(Övre bild) Nintendos logotyp sedan 1980-talet. Den nuvarande färgen antogs år 2015.[1]
(Undre bild) Utsidan av Nintendos huvudkontor i Kyoto, Japan.
TypKabushiki kaisha
HuvudkontorJapan Kyoto, Japan[2]
NyckelpersonerShigeru Miyamoto (GM för EAD)
Reggie Fils-Aimé (fd. VD för NOA)
Satoru Shibata (VD för NOE)
BranschKortspel
TV-spel
Hemelektronik
ProdukterColor TV Game
NES
SNES
Nintendo 64
Nintendo Gamecube
Wii
Wii U
Nintendo Switch
Game Boy
Game Boy Pocket
Game Boy Light
Game Boy Color
Game Boy Advance
Game Boy Advance SP
iQue Player
Game Boy Micro
Nintendo DS
Nintendo DS Lite
Nintendo DSi
Nintendo 2DS
Nintendo 3DS
Virtual Boy
Nintendo Classic Mini
Nintendo Classic Mini: SNES
Antal anställda5 195 interna
1 988 externa (sen 30 september 2013)[3]
Historik
Grundat23 september 1889[4]
GrundareFusajiro Yamauchi
Ekonomi
Omsättning 635,6 miljarder Yen (FY 2013)[5]
Rörelseresultat 36,1 miljarder Yen (FY 2013)[5]
Vinst efter skatt 7,2 miljarder Yen (FY 2013)[5]
Tillgångar1,4 biljoner Yen (FY 2013)[5]
Eget kapital 1,1 biljoner Yen (FY 2013)[5]
Övrigt
Webbplatswww.nintendo.co.jp (Japan)
www.nintendo.se (Sverige)
www.nintendo-nordics.com(Norden)
www.nintendo-europe.com(Europa)
www.nintendo.com (Nordamerika)

Nintendo Co., Ltd. (任天堂株式会社 Nintendō Kabushiki gaisha?) är ett japanskt multinationellt hemelektronikföretag som främst tillverkar spelkonsoler och producerar TV-spel. Nintendo är mest känt för spelserierna Super Mario, The Legend of Zelda, Donkey Kong, Kirby, Star Fox, Pokémon och Mario Kart. Företaget grundades den 23 september 1889 av Fusajiro Yamauchi,[4] som började tillverka spelkort, men är sedan slutet av 1970-talet mestadels inriktat på tv-spel. I Norden distribueras Nintendos produkter av Bergsala AB.

Historia

Kortföretag (1889–1956)

Företaget Nintendo grundades av Fusajiro Yamauchi den 23 september 1889 med namnet Nintendo Koppai. Han var då 29 år gammal. Företagets första produkt var handtillverkade spelkort kallade Hanafuda. Korten blev mycket populära och företaget fick anställa fler medarbetare för att kunna möta efterfrågan. Nintendo tillverkar spelkort än idag, och har organiserat en egen bridge-turnering som kallas Nintendo Cup. Namnet Nintendo består på japanska av tre skrifttecken: nin för plikt och ansvar, ten för himmel och do för tempel. Nintendos egen översättning är "Lägg lyckan i himlens händer".[6]

Fusajiro Yamauchi pensionerade sig år 1929, vid 70 års ålder och lämnade över företaget till Sekiryo Yamauchi år 1929 som då blev företagets president. Fusajiro Yamauchi dog i januari 1940. År 1933 började Nintendo samarbeta med ett annat företag och då ändrade Sekiryo Yamauchi företagets namn till Yamauchi Nintendo and Company. Sekiryo Yamauchi dog år 1949. Han hade då varit Nintendos president i 20 år. Hans barnbarn, Hiroshi Yamauchi tog över som president 1949. Han bytte namn på företaget igen till Nintendo Playing Card Company, Limited. År 1951 ändrade han Nintendos fördelningsföretag från Marufuku Company, Limited till Nintendo Karuta Company, Limited. Två år senare, år 1953 blev Nintendo det första japanska företaget att tillverka spelkort gjorda av plast. Det blev en stor succé och det gjorde att Nintendo dominerade kortmarknaden i Japan.

Företaget hade inte alltid gått bra ekonomiskt men har alltid försökt att hitta sysselsättningar för sina anställda så att de inte ska behöva bli utan inkomst. Ett sådant tillfälle uppstod under 1950-talet vilket ledde till att ett antal anställda under en övergångsperiod förtjänade sitt uppehåll genom att köra taxi.

Nya satsningar (1956–1972)

År 1956 reste Hiroshi Yamauchi till USA för att ta kontakt med United States Playing Card Company, det största kortföretaget i USA. Yamauchi blev häpen när han fick reda på att världens största företag inom hans affärsområde hade minskat så kraftigt att det flyttat till ett litet kontor. Det här var en vändpunkt för Yamauchi som insåg begränsningen inom spelkortstillverkandet. Nintendo slöt 1959 ett avtal med Disney att få använda Disney-figurer på deras spelkort. Tidigare hade vilda västern-spelkort setts som något liknande till hanafuda och mahjong, en anordning för spelande. Genom att koppla samman spelkorten med Disney och att sälja böcker som förklarade de olika spelen, kunde Nintendo sälja produkten till japanska hushåll. Produkten blev en succé och Nintendo sålde över 600 000 kortförpackningar på ett år. Succén gjorde att Hiroshi Yamauchi noterade Nintendo på Osakabörsens andra division år 1962.

Hiroshi Yamauchi ändrade företagets namn igen 1963 från Nintendo Playing Card Company Limited till Nintendo Company Limited efter succén. Nu började Nintendo sälja många olika produkter. Under åren 1963–1968 drev Nintendo ett taxiföretag, en kärlekshotellkedja, ett livsmedelsföretag som försökte sälja snabbris (som var likt nudlar) och flera andra produkter, bland annat en dammsugare som hette Chiritory som senare blev ett två spelarspel i WarioWare, Inc.: Mega Microgame$! som släpptes till Game Boy Advance år 2003. Alla satsningar misslyckades så småningom förutom leksakstillverkningen som Nintendo hade lite erfarenhet i sedan tidigare eftersom de tillverkat spelkort. År 1964, när Japan upplevde en högkonjunktur tack vare de Olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo, nådde spelkortstillverkningen sin mättnad. Japanerna slutade att köpa spelkort och priset på Nintendos aktie sjönk från 900 yen till 60 yen. Ett skuldsatt Nintendo kämpade för att överleva på den japanska leksaksmarknaden som fortfarande var liten för tillfället och dominerades av väletablerade företag som Bandai och Tomy. På grund av den relativt korta produkt livscykeln av leksaker, behövde Nintendo alltid komma med nya produkter. Det här var starten på en ny större era för Nintendo.

Nintendo anställde 24-åriga Gunpei Yokoi år 1965 som underhållsingenjör för monteringslinjen. Yokoi skulle snart bli känd för mer än att bara laga transportband. År 1966 observerade Hiroshi Yamauchi en hanafudafabrik. Han noterade en mekanisk utsträckbar arm, som Nintendos underhållstekniker Gunpei Yokoi hade tillverkat för nöjes skull. Yamauchi beordrade Yokoi att utveckla den som en riktig produkt inför julen 1966. Den släpptes vid namnet The Ultra Hand och den blev en av Nintendos första leksaksprodukter. The Ultra Hand sålde över en miljon exemplar. Efter att ha sett Yokois potential tog Hiroshi Yamauchi bort Yokoi från arbete med löpande band. Yokoi blev snart flyttad från underhållsarbetet till produktutvecklingen.

På grund av Yokois elektrotekniska bakgrund blev det snart uppenbart att han var skicklig på att tillverka elektroniska leksaker. Dessa enheter hade ett mycket högre nyhetsvärde än vanliga traditionella leksaker vilket gjorde att Nintendo kunde ha högre prismarginal för varje produkt. Yokoi tillverkade många leksaker, bland annat tio miljarder fat pusslet, en baseboll kastmaskin som hette The Ultra Machine och en "Love Tester". En annan av Gunpei Yokois uppfinningar, i samverkan med Masayuki Uemura från Sharp var en föregångare till NES Zappern kallad Nintendo Beam Gun Game från 1970. Ljuspistolen Nintendo Beam Gun var den första kommersiellt tillgängliga ljuspistolen för hemmabruk, tillverkad i samarbete med Sharp. Den fungerade genom att ge ifrån sig ett ljus vid avfyrning som reagerade på en solcell på ett objekt.[7] År 1972 släppte Nintendo Ele-Conga, en av de första programmerade trummaskinerna. Den kunde spela förprogrammerade rytmer från skivformade hålkort, som kunde bli ändrade eller programmerade av användaren till att spela olika mönster.

Succé med TV–spel (1972–2004)

Under 1970-talet satsade Nintendo mer och mer på den växande arkadmarknaden. Bland annat utvecklades arkadspelet Space Fever sedan Space Invaders blivit en arkadsuccé 1978.[8] Andra arkadspel från Nintendo var Sheriff, Monkey Magic och Bomb Bee-N.[9] Nintendo började även satsa på TV-spel och lanserade 1977–1979 fyra spel i serien Color TV Game, bland annat racingspelet Racing 112 och Block Kuzushi. Serien utvecklades tillsammans med Mitsubishi (Mitsubishi Electric).[10] Color TV-Game 6 och Color TV-Game 15 var först ut i serien och de första maskinerna Nintendo tillverkade för att använda i hem.[11] 1980 följde en första succé internationellt när Game & Watch lanserades. Det handhållna spelet Ball var det första i serien Game & Watch. Game & Watch blev en stor succé och cirka 60 olika spel kom att släppas. Bland annat fick en ung Shigeru Miyamoto sin första chans att göra ett spel och resultatet blev Donkey Kong som blev en stor framgång. Kanske var det detta som övertygade Nintendo om att deras framtid fanns i hemprodukter snarare än arkadspel.

Nintendo Entertainment System (NES) blev en storsuccé och gjorde Nintendo till en dominant inom TV-spel.

Det stora genombrottet inom konsoler följde 1983 när Nintendo Entertainment System (NES) lanserades under namnet Famicom i Japan. Mot alla odds blev det en succé - i slutet av 1984 hade Nintendo sålt över 2,5 miljoner Famicom-maskiner på den japanska marknaden. Företaget släppte nu konsolen även i USA och Kanada 1985-1986 och i Europa och Australasien 1986-1987. Totalt har konsolen sålts i 64 miljoner exemplar. Nintendo lanserade även en ny affärsmodell där TV-spel utvecklades under licens av tredje part. Nintendo dominerade videospelsmarknaden under andra halvan av 1980-talet. Spelet Super Mario Bros. 3 sålde i över 7 miljoner exemplar i Amerika och fyra miljoner exemplar i Japan. 1990 hade NES nått större användarbredd i USA än någon tidigare konsol, och slog enkelt det tidigare rekordet med Atari 2600 1982. Uppföljaren Super Nintendo lanserades 1990.

1991 introducerades företagets aktier på den japanska börsen. Aktierna går under tickerbenämningen NTDOY.[12] Nintendo bedömde att värdet av de egna aktierna motsvarade ca 30 dollar och lät de egna anställda få förtur till dem. Tanken var att de förmodades stiga i värde och att de därmed skulle ge de anställda som nappat på erbjudandet en viss vinst. Dessvärre steg inte värdet på aktien utan sjönk i stället och har under låga tider stabiliserats på en nivå som är betydligt lägre än köpesumman. Värdet på företagets aktier är idag i nivå eller till och med över den ursprungliga nivån mycket tack vare försäljningsframgångarna med de bägge konsolerna Nintendo DS och Wii.

En ny riktning med TV–spel (sedan 2004)

Som en följd av kraftigt ökad försäljning av konsoler och spel tillverkade av Nintendo har värdet av företagets aktier gått om värdet hos konkurrenten Sony (som har skapat Playstation), men man har inte gått om den andra konkurrenten Microsoft (som tillverkar Xbox).[källa behövs]

På lördagen den 11 juli 2015 avled Nintendos VD Satoru Iwata av cancer i gallgången, endast 55 år gammal. Iwata hade varit dålig en längre tid och det blev mest uppmärksammat när han inte fanns på plats på E3-mässan 2014. Iwata hade arbetat på Nintendo sedan 80-talet och blev VD år 2002.[13]

Produkter

Nintendo Entertainment System (NES)

Den 15 juli 1983 lanserades Family Computer (även kallad Famicom), en lansering som tycktes helt dödfödd. Året innan hade spelindustrin formligen kollapsat, framtiden såg ut att tillhöra hemdatorerna och dessutom var Nintendo tvungna att kalla tillbaka de 500 000 första enheterna eftersom hårdvaran var hopplöst buggig. Mot alla odds blev det istället en succé och företaget släppte den även i USA och Kanada 1985-1986 och i Europa och Australasien 1986-1987, men utanför Japan har den alltid hetat Nintendo Entertainment System (NES), eller Nintendo 8-bit som den kallas i folkmun. Eftersom det inte fanns någon riktig konkurrens fick den ett enormt försprång mot senare konsoler som till exempel Segas Mark III (kallad Master System i en uppdaterad version). Totalt har konsolen sålts i 64 miljoner exemplar.

Av de tre konsoler som sålt mer än NES är två tillverkade av Sony.

Super Nintendo Entertainment System (SNES)

1987 släppte NEC konsolen PC Engine och 1988 släppte Sega sin Mega Drive i Japan. Till en början fick ingen av dem någon större uppmärksamhet men den modernare tekniken talade för sig själv vilket gjorde att Nintendo började tappa marknadsandelar. Uppföljaren till Famicom nådde de japanska affärerna 1990 och namnet var Super Famicom. Succén lät inte vänta på sig. Svårare blev det i USA och i Europa där Segas Mega Drive (kallad Sega Genesis i USA) rönt större framgångar än i Japan. Konsolen fick inte oväntat heta Super Nintendo Entertainment System (eller SNES) i väst. Prestandan på hårdvaran var aningen bättre än Mega Drivens men såpass marginellt att skillnaden berodde mer på vilka spel man jämförde. Allt var upplagt för det första stora konsolkriget. I slutändan sålde SNES:en bättre och hade fler spel men det handlade inte längre om total dominans.

CD-ROM:ens genombrott var inte begränsad till hemdatormarknaden, många aktörer på TV-spelsmarknaden försökte hänga på genom att utveckla CD-ROM-expansioner till sina konsoler. Så tidigt som 1989 släppte NEC en sådan expansion till PC Engine och 1991 kom Sega:s Mega CD. Nintendo ville givetvis inte vara sämre och redan innan deras SNES fanns på marknaden påbörjades ett samarbete med Sony för att kunna förse den med CD-ROM. Samarbetet avbröts 1991 eftersom SONY började agera mer och mer självständigt och istället vände sig Nintendo till Philips för att skapa en CD-ROM-expansion som skulle vara kompatibel med deras CD-I. Eftersom Sony redan hade försett SNES:en med ett ljudchip var Nintendo dock beroende av Sony och ett tredje samarbete påbörjades, nu med både Sony och Philips. Men Nintendo fick kalla fötter och drog sig ur efter att Sega floppade med en CD-ROM-expansion till en av sina konsoler. Någon färdig produkt blev det alltså aldrig. Resultatet blev istället att Sony fortsatte på egen hand att utveckla en egen konsol med samma namn de använt under hela samarbetet med Nintendo, Playstation. Denna egna konsol släpptes 1994 och kom att ytterligare försvaga Nintendos position på marknaden.

Game Boy

1989 gav Nintendo ut sin första bärbara konsol kallad Game Boy. Sammanlagt har konsolerna som ingår i Game Boy-serien sålt 120 miljoner exemplar och är därmed världens mest sålda konsol. Konsolen såldes till en början tillsammans med ett exemplar av spelet Tetris. Denna handhållna konsol var den naturliga syntesen mellan NES och Game & Watch. Den monokroma grafiken var ett stort steg tillbaka jämfört med NES men det kompenserades med ett mycket kompakt format och en batteritid som dagens bärbara konsoler inte kommer i närheten av. Antagligen är det dessa två styrkor som gjorde att tekniskt överlägsna konsoler (som Ataris Lynx från samma år och Segas Sega Game Gear från året därpå) inte kom i närheten av Game Boy:ens framgångar.

Virtual Boy

Som en fortsättning på Game Boy utvecklade Nintendo en virtual reality-inspirerad konsol, Virtual Boy. Den består av en batteridriven enhet som ställs på ett bord. Användaren tittar in i den och får då olika bilder för vardera ögat, vilket ger möjligheten att skapa 3D-djup.

Virtual Boy började säljas i Japan och Nordamerika i mitten av 1995, men tillverkades bara i ett år och lanserades inte i Europa. Kritiken var i stort negativ. Marknadsföringen var undermålig, maskinen var klumpig och obekväm att använda, 3D-effekten gav användarna huvudvärk och gjorde dem illamående, och maskinen saknade funktionen att följa huvudets rörelser vilket gjorde att spelen kändes lika platta som tidigare konsolers spel.

Virtual Boy räknas som Nintendos största misslyckande.

Game Boy Pocket

Game Boy Pocket (1996) är uppföljaren till Game Boy och är betydligt mindre än sin föregångare, display med bättre kontrast samt behövde bara 2 st. AAA-batterier medan gamla Game Boy behövde 4 st. AA-batterier. Alla Game Boy-spelen fungerade på båda enheterna.

Nintendo 64

Nintendo valde istället för cd-tekniken att skapa en 64-bitarskonsol utan cd-ROM. Ett samarbete med Silicon Graphics påbörjades 1993, och utvecklandet av maskinen, då under projektnamnet Project Reality, inleddes. Senare bytte konsolen namn till Ultra 64, sen till Nintendo Ultra 64, men efter antal förseningar och ett namnbyte senare släpptes den under namnet Nintendo 64 1996. Vid det här laget hade Playstation redan blivit en enorm framgång som lockade helt nya grupper av spelare och trots att den bara hade en 32-bitsprocessor kunde den i många fall erbjuda bättre grafik på grund av den överlägsna lagringskapacitet cd-ROM-mediet erbjöd vilket särskilt märktes på texturer. Tredjepartsutvecklarna svek Nintendo men företaget producerade många egna spel varav flera byggde på spelserier som etablerats redan under NES-tiden. Största framgångarna av dessa blev Super Mario 64 och The Legend of Zelda: Ocarina of time. Det gjordes också ett tillägg till Nintendo 64 vid namn Nintendo 64 Disk Drive (endast släppt i Japan).

Game Boy Color

Game Boy Color är den första bärbara konsolen i Game Boy serien med färgskärm. Konsolen lanserades i Sverige 1998. Konsolen är bakåtkompatibel med spel utgivna till tidigare konsoler som ingår i Game Boy-serien.

Game Boy Advance

I mars 2001 släppte Nintendo ytterligare en bärbar konsol som döptes till Game Boy Advance, även denna bakåtkompatibel. Denna konsol hade skarpare grafik, ungefär motsvarande den på Super NES. 2003 släpptes en ny variant av Game Boy Advance, kallad Game Boy Advance SP. Förutom att SP-varianten var mindre hade den även bakgrundsbelysning, vilket gjorde det möjligt att spela även i dunklare ljus eller totalt mörker. Nintendo släppte 13 september 2005 ytterligare en Game Boy Advance-variant kallad Game Boy Micro. Game Boy Micro har en ännu mindre design än tidigare modeller, men den kan enbart spela Game Boy Advance-spel.

iQue

iQue är ett TV-spel av enklare modell och presterar ungefär som en Nintendo 64, men arbetar med en högre klockfrekvens. Spelen lagras på ett minneskort som stoppas in i den kombinerade handkontrollen/konsolen. Enheten är i första hand avsedd för den kinesiska marknaden.

Gamecube

Nintendo Gamecube

Den 14 september 2001 släpptes konsolen Gamecube i Japan, denna gång utan stöd av något Mario-spel. Istället byggde mycket av konsolförsäljningen ironiskt nog på Sega-spelet Super Monkey Ball. Efter en tid kom dock Super Mario Sunshine ut på marknaden, och försäljningen ökade något. Under denna tid släpptes också den bärbara konsolen Game Boy Advance, som gjort succé över hela världen, speciellt efter att uppgraderingen Game Boy Advance SP släppts. Gamecube blev aldrig riktigt den succé som Nintendo hade hoppats. Eftersom den ansågs ha sämre prestanda än de konkurrerande konsolerna Xbox och Playstation 2 (vilket var felaktigt i relation till PS2), I Europa blev konsolen dock förhållandevis populär, bland annat såldes den tillsammans med spelet Mario Kart: Double Dash.

Nintendo DS

E3-mässan 2004 visades Nintendo DS upp. Nintendo sade att den skulle släppas under året. Designen förändrades dock innan den släpptes den 21 november i USA, det var första gången Nintendo lanserade en ny maskin på en annan marknad än den japanska. 2 december släpptes den även i Japan. Maskinen har två separata LCD-skärmar, varav den ena är en pekskärm. På maskinen kan man även använda spel från Game Boy Advance. 2005 släpptes Nintendo DS i övriga världen. 11 mars 2005 kom den till Sverige. Nintendo DS har släppts i en ny version kallad Nintendo DS Lite. Försäljningen av Nintendo DS har blivit en stor succé och har, tvärtemot vad experterna trott, slagit konkurrenten Sonys handhållna spelkonsol PSP. Trots sämre prestanda säljs det nästan dubbelt så många Nintendo DS-konsoler som PSP-konsoler i Japan. Liknande siffror finns att tillgå i resten av världen om än inte i samma utklassningsstil.

Nintendo DSi

Nintendo DSi är den tredje modellen av Nintendos spelkonsol Nintendo DS. Den släpptes i Japan den 1 november 2008 och hade europapremiär den 3 april 2009.

Nintendo DSi har två kameror med 0,3 megapixels upplösning. Enheten har två skärmar som vardera är på 3,25 tum, vilket 8,33% större per skärm än Nintendo DS Lite. Skärmarna har samma upplösning som den tidigare Nintendo DS, det vill säga 256x192 pixlar. Enheten kan inte spela Game Boy Advance-spel då den saknar en Game Boy Advance-port. Game Boy Advance-porten har istället ersatts med en kortläsare och spelkonsolen kan därmed laddas med spel från till exempel Wii Shop Channel. Alla Nintendo DS spel går dock att spela på Nintendo DSi. Enheten är 12% tunnare än föregångaren.

Processorns klockfrekvens har höjts till 133 MHz, primärminnet är utökat till 16MB därtill finns ett inbyggt flashminne på 256MB för lagring av nedladdade spel.

Enheten är försedd med en webbläsaren Opera som är utvecklad av det norska företaget Opera Software ASA. Webbläsaren Opera finns även till Wii och Nintendo DS.

I Japan såldes Nintendo DSi i cirka 500 000 exemplar på en månad.[14]

Nintendo DSi LL/XL

Nintendo DSi LL/XL är uppföljaren till Nintendo DSi och släpps den 21 november 2009 i Japan. Den kom att släppas i Europa och Nordamerika den 5 mars. Nintendo DSi LL/XL har en 4,2 tum stor skärm samt en medföljande pekpenna som är något större.

Nintendo 3DS

Nintendo 3DS är nästa konsolserie bärbara spel och den släpptes våren 2011. Den kan visa 3d utan glasögon och även ha gyroskop och rörelsesensor. den har ha stöd för DS-spel och dsiware. Den kan även ta foton i 3d och det går rykten om att den går även spelar in film i 3d. Den ska kunna vara uppkopplad hela tiden (även när den är avstängd) vilket möjliggör nya sätt att spela på. Den har nästan lika bra grafik som Wii och lika snabb processor.

Wii

Nintendos femte stationära konsol, Wii, släpptes i Europa den 8 december 2006. Med dess originella kontroller, Wii Remotes, som uppfattar rörelse och position fokuserar Wii på spelupplevelse och spelglädje istället för prestanda. Konsolen lanserades tillsammans med spelet Wii Sports och det blev den snabbast säljande konsolen vid lansering någonsin.[källa behövs]

Wii är bakåtkompatibel med spel och tillbehör för Gamecube och innehåller en emulator kallad Virtual Console som är kompatibel med nerladdade spel från Nintendos tidigare konsoler samt Sega Mega Drive, Turbografx-16, TurboGrafx-CD, Neo-Geo och MSX.

I februari 2008 lanserades tillbehöret Wii Balance Board tillsammans med spelet Wii Fit. Det är en platta, på vilken spelaren kan stå, som känner av hur vikten fördelas. Det finns även många fler tillbehör till Wii, som till exempel Wii Motion Plus.

Wii U

Wii U (tidigare känt under projektnamnet Project Café) är en spelkonsol som produceras av Nintendo. Den släpptes den 30 november 2012 i Europa, och ersatte företagets tidigare konsol Wii. En spelbar modell av Wii U presenterades under E3 2011 i Los Angeles. Wii U kan inte spela DVD- eller Blu-ray-skivor. Videoinnehåll kan dock spelas upp genom den inbyggda Netflix-klienten. En klient för YouTube finns också inkluderad. Dessutom kan videoinnehåll som är inbäddat i HTML5 visas genom den inbyggda webbläsaren. Webbläsaren bygger på NetFront och är baserad på WebKit.

Nintendo Switch

Switch (tidigare känt under projektnamnet NX) är en spelkonsol som produceras av Nintendo. Den förhandsvisades första gången den 20 oktober 2016 via ett videoklipp på YouTube där produktnamnet Switch offentliggjordes. Lanseringen ägde rum 3 mars 2017. Spelkonsolen är både bärbar och stationär där användaren kan välja läge beroende på situation.

Övrig hårdvara

Triforce

Triforce är en arkadmaskin som till viss del bygger på samma hårdvara som används i Gamecube. Systemet har utvecklats av Nintendo tillsammans med Namco och Sega.

Triforce används dessutom i The Legend of Zelda serien som namn på en "magisk symbol".

Kritik och rättstvister

Nintendo har ofta kritiserats för den kontroll de utövar på marknaden. Många ser dock företagets politik som en garant för genomgående hög kvalitet.

Under 1980-talet fick de amerikanska tredjepartsutvecklarna ställa upp på extremt hårda villkor vilket möjliggjordes av Nintendos totala marknadsdominans. Bland annat fick de lova att de producerade spelen skulle vara Nintendoexklusiva i två år. Detta ledde till ett flertal rättstvister och till slut, i början av 1990-talet blandade sig USA:s kongress och FTC in i konflikten. 1991 nåddes en uppgörelse som ålade Nintendo att ge ett tillgodokvitto på $5 vid köp av ett nytt spel till alla amerikanska konsumenter som köpt ett nintendospel mellan juni 1988 och december 1990. Nintendos marknadsdominans fick således en hjälp på traven av amerikanska staten.

2002 fälldes Nintendo i EG-domstolen för att de upprättat en kartell med sina europeiska distributörer, vilken motverkat export av Nintendo-produkter mellan europeiska länder med olika prisnivåer och på så sätt motverkat naturlig priskonkurrens. Det var perioden 1991-1998 som granskades och den största prisskillnaden inträffade 1996 då produkter kunde vara så mycket som 65 % dyrare i Nederländerna och Spanien än i Storbritannien. Nintendo bötfälldes på motsvarande 1,5 miljarder kronor. Som kuriosa kan nämnas att undersökningen leddes av en italienare vid namn Mario.

Spelkonsoler

Stationära konsoler

KonsolnamnUtgivningsdatumFörsäljning
GrenFamiljVariation/tilläggJapanNordamerikaEuropaAustralienSydkorea
Color TV GameColor TV-Game 61977–80Ej utgivetEj utgivetEj utgivet1977–80[källa behövs]3 miljoner (sen 1980)[15]
Color TV-Game 15
Color TV-Game Racing 112
Color TV-Game Block Breaker
Computer TV-Game
Nintendo
Entertainment System
Nintendo
Entertainment System
Nintendo Entertainment System15 juli 198318 oktober 19851 september 19861 juli 198318 oktober 1985[källa behövs]61,91 miljoner (sen september 2013)[16]
Famicom Disk System21 februari 1986Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
Famicom Titler1989Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
Twin Famicom1 juli 1986Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
NES-101 modelEj utgivetEj utgivet
Nintendo M82Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
C1 NES TV19831989Ej utgivetEj utgivetEj utgivet
Super Nintendo
Entertainment System
Super Nintendo Entertainment System21 november 199023 augusti 199111 april 199212 oktober 1991December 1990[källa behövs]49,10 miljoner (sen september 2013)[16]
Satellaview23 april 1995Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
SNES-10120 oktober 1997
SF-1 SNES TV5 december 1990Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
Nintendo 64Nintendo 6423 juni 199629 september 19961 mars 19971 mars 19971 mars 1997[källa behövs]32,93 miljoner (sen september 2013)[16]
(Nintendo 64DD) 15 000[17]
Nintendo 64DD29 augusti 2000Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
iQue PlayerEj utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet17 november 2003
Nintendo GamecubeNintendo Gamecube14 september 200118 november 2001 [18]3 maj 200219 juni 20021 juni 2001[källa behövs]21,74 miljoner (sen september 2013)[16]
Panasonic Q13 december 2001Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivet
WiiWiiWii2 december 200619 november 20068 december 20067 december 200626 april 2008[19]101,63 miljoner (sen mars 2017)[16]
Wii Family EditionEj utgivetOktober 2011Oktober 2011Oktober 2011Ej utgivet
Wii MiniEj utgivet7 december 201215 mars 2013Ej utgivetEj utgivet
Wii UWii U8 december 2012[20]18 november 201230 november 201230 november 2012[21]Ej utgivet13,56 miljoner (sen mars 2017)[16]
Wii U Basic (8GB)
Wii U Deluxe/Premium (32GB)
Nintendo SwitchNintendo Switch3 mars 20173 mars 20173 mars 20173 mars 2017Ej utgivet

Bärbara konsoler

KonsolnamnUtgivningsdatumFörsäljning
GrenFamiljVariationerJapanNordamerikaEuropaAustralienSydkorea
Game & WatchGame & Watch Silver43,4 miljoner [22]
Game & Watch Gold
Game & Watch Wide Screen
Game & Watch New Wide Screen
Game & Watch Multi Screen
Game & Watch Tabletop
Game & Watch Panorama
Game & Watch SuperColor
Game & Watch Micro Vs. System
Game & Watch Crystal Screen
Game & Watch Disk Kun
Game & Watch Mini Classics
Game BoyGame BoyGame Boy21 april 1989[23]31 juli 1989[24]28 september 1990Ej utgivetEj utgivet118,69 miljoner (sen september 2013)[16]
Game Boy Pocket
Game Boy Light
Game Boy Color21 oktober 199818 november 199823 november 199827 november 1998Ej utgivet
Game Boy AdvanceGame Boy Advance21 mars 200111 juni 200122 juni 2001Ej utgivetEj utgivet81,51 miljoner (sen september 2013)[16]
Game Boy Advance SP
Game Boy Micro
Nintendo DSNintendo DSNintendo DS2 december 200421 november 20041 mars 200524 februari 2005Ej utgivet154,02 miljoner (sen mars 2017)[16]
Nintendo DS Lite2 mars 200611 juni 200623 juni 20061 juni 2006Ej utgivet
Nintendo DSi1 november 20085 april 20093 april 20092 april 200915 april 2010
Nintendo DSi XL21 november 200928 mars 20105 mars 201015 april 2010Ej utgivet
Nintendo 3DSNintendo 3DS26 februari 2011[25]27 mars 2011[26]25 mars 2011[27]31 mars 2011[28]28 april 2012[29]65,30 miljoner (sen mars 2017)[16]
Nintendo 3DS XL28 juli 201219 augusti 201228 juli 201223 augusti 201220 september 2012
Nintendo 2DSEj utgivet12 oktober 201312 oktober 201312 oktober 2013Ej utgivet

Övriga konsoler

KonsolnamnJapanNordamerikaEuropaAustralienSydkoreaFörsäljning
Nintendo PlayStation (SNES-CD)Ej utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgivetEj utgiveti.u.
Virtual Boy21 juli 199514 augusti 1995Ej utgivetEj utgivetEj utgivet770 000 (sen 2013)

Spel

Förutom spelkonsoler har Nintendo, likt Sega, Microsoft och Sony gjort egna spelfigurer som till slut blivit symboler för Nintendo. Ett urval av spelserier som finns utgivna för flera olika Nintendo-konsoler:

Viktiga personer med anknytning till företaget

Se även

Källor

Engelskspråkiga Wikipedia

  1. ^ ”Nintendo News: Nintendo switched logos "two years" ago”. ComputerAndVideoGames.com. Arkiverad från originalet den 25 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120325223410/http://www.computerandvideogames.com/202585/nintendo-switched-logos-two-years-ago/. Läst 1 juni 2010. 
  2. ^ ”International Distributors - Company List”. Nintendo. http://www.nintendo.com/corp/distributors_international.jsp. Läst 17 november 2008. 
  3. ^ ”会社概要 / Company Profile” (på japanska). Nintendo Co., Ltd. http://www.nintendo.co.jp/corporate/outline/index.html. Läst 14 juli 2012. 
  4. ^ [a b] ”Company History” (på japanska). Nintendo. http://www.nintendo.co.jp/corporate/outline/index.html. Läst 29 juli 2006. 
  5. ^ [a b c d e] ”Consolidated Results for the Years Ended mars 31, 2012 and 2013” (PDF). Nintendo Co., Ltd. 24 april 2013. http://www.nintendo.co.jp/ir/pdf/2013/130424e.pdf. Läst 27 april 2013. 
  6. ^ Nintendos firmanamns betydelse Arkiverad 14 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ”Nintendo Light-beam games Kôsenjû SP and Kôsenjû Custom (光線銃SP, 光線銃 カスタム 1970-1976)” (på engelska). beforemario.com. 20 februari 2011. http://blog.beforemario.com/2011/02/light-gun-games-kousenjuu-sp-and.html. 
  8. ^ ”Nintendo Space Fever (スペースフィーバー, 1979)” (på engelska). beforemario.com. 12 januari 2013. Arkiverad från originalet den 9 september 2015. https://web.archive.org/web/20150909212745/http://blog.beforemario.com/2013/01/nintendo-space-fever-1979.html. Läst 21 juli 2015. 
  9. ^ ”Nintendo Toys and Games - 1965 to 1983 Timeline” (på engelska). beforemario.com. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150715155438/http://blog.beforemario.com/p/list-of-toys-and-games.html. Läst 21 juli 2015. 
  10. ^ ”Nintendo Color TV Game Series (カラー テレビゲーム シリーズ, 1977-1979)” (på engelska). beforemario.com. 15 mars 2011. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150706225826/http://blog.beforemario.com/2011/03/nintendo-color-tv-game-series-1977-1979.html. Läst 21 juli 2015. 
  11. ^ ”Nintendo Color TV-Game 6 (カラー テレビゲーム 6, 1977)” (på engelska). beforemario.com. 9 april 2011. Arkiverad från originalet den 17 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150717141327/http://blog.beforemario.com/2011/04/nintendo-color-tv-game-6-6-1977.html. Läst 21 juli 2015. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060806153355/http://quotes.nasdaq.com/asp/SummaryQuote.asp?symbol=NTDOY&selected=NTDOY. Läst 7 mars 2006. 
  13. ^ ”http://www.nintendo.co.jp/ir/pdf/2015/150713e.pdf”. www.nintendo.co.jp. http://www.nintendo.co.jp/ir/pdf/2015/150713e.pdf. Läst 13 juli 2015. 
  14. ^ Tom Magrino (2 december 2008). ”DSi sales surpass 535K in Japan”. GameSpot. http://www.gamespot.com/news/6201851.html. Läst 2 november 2009. 
  15. ^ Sheff, David (1999). [27 Game Over: How Nintendo Conquered the World]. GamePress. ISBN 978-0-9669617-0-6. 27. ”Nintendo entered the home market in Japan with the dramatic unveiling of Color TV Game 6, which played six versions of light tennis. It was followed by a more powerful sequel, Color TV Game 15. A million units of each were sold. The engineering team also came up with systems that played a more complex game, called "Blockbuster," as well as a racing game. Half a million units of these were sold.” 
  16. ^ [a b c d e f g h i j] ”Consolidated Sales Transition by Region” ( PDF). Nintendo. 29 oktober 2013. Arkiverad från originalet den 1 november 2013. https://web.archive.org/web/20131101034057/http://www.nintendo.co.jp/ir/library/historical_data/pdf/consolidated_sales_e1309.pdf. Läst 30 oktober 2013. 
  17. ^ ”NUS: Nintendo64”. Maru-chang.com. http://maru-chang.com/hard/nus/english.htm. Läst 17 september 2013. 
  18. ^ Becker, David. ”Nintendo reports record GameCube launch”. CNET. http://news.cnet.com/2100-1040-276374.html. 
  19. ^ ”Korea - Wii launch date confirmed, and more info”. Go Nintendo. 13 april 2008. Arkiverad från originalet den 15 april 2015. https://web.archive.org/web/20150415120207/http://gonintendo.com/?p=40152. Läst 10 maj 2015. 
  20. ^ ”Nintendo Announces Europe and Japan Wii U Release Dates, Pricing”. Forbes. 13 september 2012. http://www.forbes.com/sites/danielnyegriffiths/2012/09/13/nintendo-announces-europe-and-japan-wii-u-release-dates-pricing/. Läst 13 september 2012. 
  21. ^ ”Aussie Wii U Price and Release Date Revealed”. Kotaku. 13 september 2012. Arkiverad från originalet den 14 september 2012. https://web.archive.org/web/20120914203845/http://www.kotaku.com.au/2012/09/aussie-wii-u-price-and-release-date-revealed/. Läst 13 september 2012. 
  22. ^ ”Iwata Asks: Game & Watch”. Nintendo of America. http://iwataasks.nintendo.com/interviews/#/clubn/game-and-watch-ball-reward/0/3. Läst 23 juni 2013. 
  23. ^ retrodiary: 1 april – 28 april. Imagine Publishing. april 2011. sid. 17. ISSN 1742-3155. OCLC 489477015. 
  24. ^ White, Dave. Gameboy Club. sid. 68. 
  25. ^ Harris, Craig (28 september 2010). ”Nintendo Conference 2010 Details”. IGN. http://www.ign.com/articles/2010/09/29/nintendo-conference-2010-details. 
  26. ^ Kaluszka, Aaron (19 januari 2011). ”3DS North American Price, Date, Colors Set”. Nintendo World Report. http://www.nintendoworldreport.com/news/24774. 
  27. ^ ”Supplementary Information about Earnings Release” (PDF). Nintendo. 29 oktober 2010. sid. 9. http://www.nintendo.co.jp/ir/pdf/2010/101029e.pdf. Läst 7 november 2010. 
  28. ^ Nick [3DS XL] 19 augusti 2012 Vuckovic (8 februari 2011). ”Nintendo 3DS launches in Australia on mars 31st for $349”. Vooks.net. https://www.vooks.net/Nintendo-3DS-launches-in-Australia-on-March-31st-for-349/. Läst 8 februari 2011. 
  29. ^ ”'Super Mario 3D Land', Launched with Nintendo 3DS stimultaneously in April 28” (på koreanska). Ruliweb. 22 mars 2012. Arkiverad från originalet den 10 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130510141045/http://ruliweb.daum.net/news/528/view/RN20120322095325000-41317.daum. Läst 7 juni 2012. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Nintendo.svg
Nintendo logo, SVG format. In 2016, Nintendo phased out their grey variant as the company's main logo and re-introduced their red color, when Tatsumi Kimishima took the company helm, Nintendo's logo was changed to white-on-red. The grey logo, however, continues to be officially used as its corporate image.
GameCube-Console-Set.png
A Nintendo GameCube console shown with memory card and a standard controller. This is the PNG version.
Nes-console-with-controller.jpg
A Nintendo Entertainment System video game console with controller attached.
Nintendo Headquarters - panoramio.jpg
(c) DVMG, CC BY 3.0
Nintendo Headquarters in Kyoto (2010). Building design by Yoshimura Architects in 2000.
  • 京都市南区
  • 2006年2月18日に投稿者が撮影
  • Head Quarters of Nintendo, Minami-ku, Kyoto, Japan.