Nima Dervish

Nima Dervish
Född1975
Iran Iran
Yrkeförfattare, journalist, radioprogramledare
NationalitetSverige
Språksvenska
Verksam2004–2017
Genrerfacklitteratur
Noterbara verkVarför mördar man sin dotter?
PriserGuldråttan

Nima Dervish, född 1975 i Iran, är en svensk frilansjournalist, författare och debattör.

Biografi

Dervish lämnade Iran under Iran–Irak-kriget på 1980-talet och immigrerade till Sverige 1987. Innan han blev skribent arbetade Dervish som art director och grafisk formgivare i reklambranschen.

Återkommande ämnen i Dervishs journalistiska texter är religion, med betoning på islam, musik, kultur, språk, integration, Iran, Mellanöstern och vegetarianism.

Åren 2004–2006 var han krönikör för tidningen Stockholm City men lämnade därefter tidningen för att bli kolumnist på Aftonbladet.

Sedan 2006 är Dervish krönikör för hårdrockstidningen Close-Up Magazine och vikarierade som programledare för radiostationen Bandit Rock. Andra tidningar han skrivit för är Råd & Rön, Accent, Paraplyprojektet, Neo, Lön & Jobb, M-magasin, Kristdemokraten, Hem & hyra, Sans Magasin, Expressen, SvD och DN. Han har även medverkat i nöjespanelen i Sveriges Televisions Gomorron Sverige. I början av 2009 återvände han till Stockholm City.

År 2009 utkom Dervish med sin debutbok Varför mördar man sin dotter?, om hederskultur och hedersförtryck, skriven tillsammans med Emre Güngör. I boken intervjuas bland annat förövarna i tre av Sveriges mest kända så kallade hedersmord: morden på Fadime Sahindal, Pela Atroshi och Sara Abed Ali.[1]

Dervish lämnade Sverige 2013 på grund av ”debattklimatet i landet”.[2] Incidenten som föranledde beslutet var oviljan inom svensk media att rapportera om hans avslöjande om den homofobiske[3] imamen Hamza Sodagars sverigebesök.[4][5] Med boken Ordbrand, en samling av krönikor genom åren, satte han punkt för journalistkarriären. Under Islamiska statens expansion i Irak 2014 jobbade Dervish som lärare i Erbil, irakiska Kurdistan.[6] Han har uttryckt stöd för kurdisk självständighet, men är själv inte kurd.[7]

Dervish återvände till Sverige 2015. I kölvattnet av Mehmet Kaplans avgång 2016 kritiserade han SMFR och dess grundare Yasri Khan för hans vägran att skaka hand med kvinnor.[8] Efter terrordådet i Orlando 2016 avslöjade Dervish att den homofobiske imamen Farrokh Sekaleshfar hade besökt Imam Ali-moskén i Järfälla[9][10][11][12][13][14] och även att Hamza Sodagar återigen hade bjudits in dit.[15]

Efter en period som krönikör för Det goda samhället[16] och Dagens samhälle[17] säger sig Dervish ha bytt bransch för gott.[18]

Priser och utmärkelser

  • Djurens rätts "Guldråttan" 2007[19]

Källor

  1. ^ ”Varför mördar man sin dotter?”. Norstedts Förlag. http://www.norstedtsforlagsgrupp.se/templates/norstedts/NorBook.aspx?id=52219. Läst 15 september 2009. 
  2. ^ ”Nima Dervish ny krönikör i Dagens Samhälle”. https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/nima-dervish-ny-kroenikoer-i-dagens-samhaelle-27754. Läst 6 december 2017. 
  3. ^ ”Shaykh Hamza Sodagar on five ways to kill homosexuals”. Peter Tatchell Foundation. 6 oktober 2016. https://www.youtube.com/watch?v=3yX7n89m1qI. Läst 6 december 2017. 
  4. ^ ”Om avhopp från den svenska ankdammen”. pophoger.blogspot.se. http://pophoger.blogspot.se/2013/03/om-ledarskap-och-avhopp-fran-sverige.html. Läst 6 december 2017. 
  5. ^ ”I en stillastående ankdamm gror det snart igen”. No size fits all. 3 mars 2013. https://hagwall.wordpress.com/2013/03/03/i-en-stillastaende-ankdamm-gror-det-snart-igen/. Läst 6 december 2017. 
  6. ^ ”Gästskribent Nima Dervish: Barbarer kräva dessa bomber”. DET GODA SAMHÄLLET. 10 augusti 2016. https://detgodasamhallet.com/2016/08/10/gastskribent-nima-dervish-barbarer-krava-dessa-bomber/. Läst 6 december 2017. 
  7. ^ ”Kurdish referendum”. Crystal Mountain. 25 september 2017. https://crystalmountain.wordpress.com/2017/09/25/kurdish-referendum/. Läst 6 december 2017. 
  8. ^ ”DEBATT: Vi ska bryta normer – men ni ska slippa”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/debatt/article22698418.ab. Läst 6 december 2017. 
  9. ^ ””Orlando-predikant” föreläste i Sverige”. Crystal Mountain. 16 juni 2016. https://crystalmountain.wordpress.com/2016/06/16/orlando-predikant-forelaste-i-sverige/. Läst 6 december 2017. 
  10. ^ Bengtsson, Ninna. ”Homofobisk predikant bjöds in till svensk moské”. SvD.se. https://www.svd.se/homofobisk-predikant-bjods-in-till-svensk-moske. Läst 6 december 2017. 
  11. ^ ”Muslimsk hatpredikant gästade Järfällaförsamling”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/hatpredikant-gastade-jarfallaforsamling. Läst 6 december 2017. 
  12. ^ ”Hatpredikant föreläste i shiamoskén i Järfälla”. www.stockholmdirekt.se. http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/hatpredikant-forelaste-i-shiamosken-i-jarfalla/aRKpft!12QtoZ5A7uVFdLMA0rlHA/. Läst 6 december 2017. 
  13. ^ ”Hatpredikant var på besök i Järfälla”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/hatpredikant-var-pa-besok-i-jarfalla/. Läst 6 december 2017. 
  14. ^ ”MUCF: Oseriös antiextremism, seriös extremism”. Timbro. 20 mars 2017. https://timbro.se/smedjan/mucf-oserios-antiextremism-serios-extremism/. Läst 6 december 2017. 
  15. ^ ””Orlando-predikant” var vare sig först eller sist”. Crystal Mountain. 18 juni 2016. https://crystalmountain.wordpress.com/2016/06/18/orlando-predikant-var-vare-sig-forst-eller-sist/. Läst 6 december 2017. 
  16. ^ ”Sökresultat för ”Nima Dervish” – DET GODA SAMHÄLLET”. detgodasamhallet.com. https://detgodasamhallet.com/?s=Nima+Dervish. Läst 6 december 2017. 
  17. ^ ”Dagens Samhälle”. www.dagenssamhalle.se. Arkiverad från originalet den 7 december 2017. https://web.archive.org/web/20171207013743/https://www.dagenssamhalle.se/skribent/nima-dervish-27723. Läst 6 december 2017. 
  18. ^ ”Nima Dervish”. www.facebook.com. https://www.facebook.com/NimaDervishPublic/photos/a.441871589169541.93431.441828539173846/1553987687957920/?type=3&theater. Läst 6 december 2017. 
  19. ^ ”Nima Daryamadj årets vinnare av Guldråttan”. Djurens rätt. 21 maj 2007. https://www.mynewsdesk.com/se/djurens_ratt/pressreleases/nima-daryamadj-aarets-vinnare-av-guldraattan-149670. Läst 16 december 2009. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Iran.svg
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.