Nils Wilhjelm

Nils Wilhjelm, född 17 juni 1936 i Köpenhamn, död 6 mars 2018 i Nykøbing Falster,^[1] var en dansk godsägare, direktör, kammarherre, hofjægermester och politiker (Det Konservative Folkeparti). Han var industriminister i Poul Schlüters regeringar 1986–1989 och folketingsledamot 1987–1989. 1998 blev han kommendör av 1:a graden av Dannebrogsorden.

Nils Wilhjelm är son till överingenjören Erik Wilhelm och Grete Kier.^[2] Han tog studentexamen från Holte Gymnasium 1955 och blev forstkandidat 1963 från Köpenhamns universitet.^[2] Han arbetade sedan som assistent på Landbohøjskolens skogsbruksavdelning (1963–1967), som ledare för företaget Bruun Madsen & Wilhjelm A/S (1965–1967) och konsult för Crown Zellerbach Corp. USA (1967–1968).^[2] Han blev sedan direktionssekreterare på Junckers Savværk (1968-1970) och direktör på Junckers Industrier A/S och A/S Sylvadan (1970–1986).^[2] Senare var han även direktör för Incentive A/S (1983-1986) och ordförande av Industrirådet (1983–1986).^[2] Han köpte godset Orenæs 1966, som han ägde till 1995.^[2]

Wilhjelm var ordförande av en kommitté, tillsatt av regeringen, Wilhjelmudvalget (2000–2001).^[3] Denna hade till uppdrag att utreda tillståndet för Danmarks natur, samt utarbeta en handlingsplan för biologisk mångfald och förslag på hur jordbruket, fiske- och skogsnäringarna kunde bli mer miljövänliga.^[3] 2001 lade man fram rapporten En rig natur i et rigt samfund.

Wilhjelm var en passionerad filatelist.^[2]

Styrelseuppdrag

• Styrelseordförande av Incentive A/S (1980-1983)
• Styrelseledamot av Det Danske Trælastkompagni A/S (samt dotterbolag)
• Styrelseledamot av Aage V. Jensens Fonde
• Styrelseledamot av Dampskibsselskabet af 1912 (?-2003)
• Vice ordförande av Odense Staalskibsværft A/S
• Ordförande av Fonden Femern Bælt Forum (?-2007)

Se även

• Bernt Johan Collet

Referenser