Nils Wahlbom

Nils Wahlbom
Mot Nita Hårleman i Livet på landet på Skansens friluftsteater. Foto i Scenen 1928.
Mot Nita Hårleman i Livet på landet på Skansens friluftsteater. Foto i Scenen 1928.
Född28 oktober 1886
Hedvig Eleonora församling, Stockholm, Sverige
Död24 oktober 1937 (50 år)
Matteus församling, Stockholm, Sverige
Aktiva år1910–1937
MakaLizzie Persson
(1917–1937; hans död)
IMDb SFDb

Nils Wahlbom, född 28 oktober 1886 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 24 oktober 1937 i S:t Matteus församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Biografi

Uppväxt

Nils Wahlbom var son till skådespelarna John Wahlbom (1858–1906) och Emma Rommel (1863–1938). De spelade i olika kringresande teatersällskap och gick så småningom skilda vägar. Nils Wahlbom tillbringade därför största delen av sin uppväxt inackorderad i olika familjer i Sundsvall och Österåker.

Karriär

Efter några år på advokatkontor övergick han till skådespelaryrket och började omkring år 1910 hos Axel Engdahl på Folkteatern i Göteborg, först som körmedlem innan han fick sin första spelroll i Värmlänningarna. Han turnerade sedan med olika sällskap, däribland i Hjalmar Selanders och Allan Rydings. Åren 1918–1919 var han även direktör för Malmö sommarteater. Åren 1924–1927 var han vid Ernst Eklunds Komediteatern och vid Blancheteatern samt 1927–1932 vid Oscarsteatern. Sina sista år var han åter vid Blancheteatern.[1]

Under 1930-talet var han ofta anlitad inom filmen. Han var en av svensk films och teaters mer egenartade skådespelartyper som med en sävlig replikföring ofta fick porträttera lite mer timida, tankspritt komiska karaktärer. Genom sitt tonfall kunde han få publiken att jubla åt de mest alldagliga fraser i föreställningarna.[1]

Bland hans större filmroller märks den som familjefar i Raggen - det är jag det (1936), som tragisk gårdsmusikant och den kvinnliga huvudpersonens egentlige far i Kvinnorna kring Larsson (1934), som tankspridd professor i Edvard Persson-filmen Söder om landsvägen (1936) och som Amerikafarbrodern Justus i svindlarkomedin Lyckliga Vestköping (1937).[1]

Wahlbom avled 1937 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[2]

Privatliv

Nils Wahlbom var från 1917 gift med Lesy (Lizzie) Mary Sophie Persson (1886–1975).[3][4] Deras dotter Kerstin Lindahl Wahlbom (1922–2014) var först gift med Erland Josephson och sedan med statsvetaren Göran G. Lindahl.

Filmografi urval

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1922Markis de LanglierÄventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		Karl HedbergDramaten
Carlo BeniniScampolo
Dario Niccodemi		Gustaf LindenDramaten
1923Friedrich MüllerSchopenhauer
Mikael Lybeck		Olof MolanderDramaten
Amandus MeyerFöräldrar
Otto Benzon		Olof MolanderDramaten
1924Det gick en ängel
Jacques Bousquet och Henri Falk		Tollie ZellmanKomediteatern[5]
MakenVännen Lorel
Adrien Vély och H. R. Girardet		Tollie ZellmanKomediteatern[6]
Schuyler van DyckDulcie
George S. Kaufman och Marc Connelly		Einar FröbergKomediteatern[7][8]
RinvalDockan
André Picard och Val André Jaeger-Schmidt		Karin SwanströmBlancheteatern[9]
1925Baba MahratiDubbelexponering
Avery Hopwood		Mathias TaubeBlancheteatern[10]
1926Doktor Gordon SpencerEn tillfällig äkta man
Edward A. Paulton		Einar FröbergBlancheteatern[11]
1927VincentioSå tuktas en argbigga
William Shakespeare		Gösta Ekman
Johannes Poulsen		Oscarsteatern[12]
RebiscoulAdvokaten Bolbec och hennes man
Georges Berr och Louis Verneuil		Pauline BruniusOscarsteatern[13][14]
Dibbuk - Mellan tvenne världar
S. Ansky		Robert AtkinsOscarsteatern[15]
von AsterbergGamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		Oscarsteatern[16]
1928MunckGustaf III
August Strindberg		Rune CarlstenOscarsteatern[17]
Civilingenjör HedmanRötmånad
Erik Lindorm		John W. BruniusOscarsteatern[18][19]
BurgessCandida
George Bernard Shaw		Gösta EkmanOscarsteatern[20]
RowleySkandalskolan
Richard Brinsley Sheridan		Johannes PoulsenOscarsteatern[21]
"Scar" EdwardsBroadway
Philip Dunning och George Abbott		Mauritz StillerOscarsteatern[22]
Dwornitschek, hovmästareEn komedi på slottet
Ferenc Molnar		Gösta EkmanOscarsteatern[23]
Greve Archi"Patrasket"
Hjalmar Bergman		John W. BruniusOscarsteatern[24]
MönterAlexander den Store
Gustav Esmann		Oscarsteatern
GeneralkonsulnHokus-Pokus
Curt Goetz		Gösta EkmanOscarsteatern[25]
1929CorbacchioVolpone
Ben Jonson		Gunnar KlintbergOscarsteatern[26]
Greve MaagenhjelmKära släkten
Gustav Esmann		Rune CarlstenOscarsteatern[27]
Furir NilssonDen svarta skjortan
Herbert Grevenius		Rune CarlstenOscarsteatern[28]
Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber		Rune CarlstenOscarsteatern[29]
Schuyler van DyckDulcie
George S. Kaufman och Marc Connelly		Tollie ZellmanOscarsteatern[30][31]
MasonMännen vid fronten
Robert Cedric Sherriff		Thomas WarnerOscarsteatern[32]
George JonesVid 37de gatan
Elmer Rice		Svend GadeOscarsteatern[33][34]
1930Förste adelsmannenHenrik VIII
William Shakespeare		Thomas WarnerOscarsteatern[35]
Greve MaagenhjelmKära släkten
Gustav Esmann		Rune CarlstenOscarsteatern[36]
Fredrik etatsrådinnans betjäntFarmors revolution
Jens Locher		Pauline BruniusOscarsteatern[37]
Anders PerssonGustaf Vasa
August Strindberg		Gunnar KlintbergOscarsteatern[38]
En tjuvkomedi
Berndt Carlberg		Gösta EkmanOscarsteatern[39]
AnderssonKontraband
Oscar Rydqvist		Edvin AdolphsonMindre teatern[40]
HallNyckelromanen
Ragnar Josephson		Erik BerglundOscarsteatern[41]
Herr BlomgrenEn herrgårdssägen
Selma Lagerlöf		Einar FröbergOscarsteatern[42]
1931Herr RaringPeter Pan
J.M. Barrie		Palle BruniusOscarsteatern[43]
1932Monsieur BrunFanny
Marcel Pagnol		Pauline BruniusOscarsteatern[44]
Nicola, betjäntHjältar
George Bernard Shaw		John W. BruniusOscarsteatern[45]
GrevenJuvelstölden
Ladislas Fodor		Nils JohannissonOscarsteatern[46]
KurtzKanske en diktare
Ragnar Josephson		Gösta EkmanVasateatern[47]
1933Ärkeängeln GabrielDomaredansen
Erik Lindorm		Per-Axel BrannerGösta Ekmans Folkteater[48]/
Vasateatern[49]
Greve Albert von WedelHögre skolan
Ferenc Molnár		Gösta EkmanVasateatern[50][51][52]
1934AllenStrumpebandet
Avery Hopwood		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[53]
Mr ClaytonIngen rädder
Allan Scott och George Height		Knut MartinBlancheteatern[54]
Dr. McCabeMän i vitt
Sidney Kingsley		Per LindbergVasateatern[55]
CharlesNästan gifta
Walter Ellis		Gösta EkmanVasateatern[56]
PortvaktenNatten till den 17:de
Lajos Zilahy		Gunnar OlssonVasateatern[57][58][59]
1935Gustaf BlomkvistHärmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson		Harry Roeck-HansenBlancheteatern[60]
Franz Fredrice von DubKarriär-karriär
Gábor Drégely		Gösta EkmanVasateatern[61][62]
1936Gamle EkdalVildanden
Henrik Ibsen		Martha LundholmVasateatern[63]
ÖlanderHm, sa greven, revy
Kar de Mumma		Harry Roeck HansenBlancheteatern[64][65]
1942Snigel 1I vår Herres hage
Josef Čapek och Karel Capek		Gösta FolkeVasateatern[66]
Min syster Eileen
Joseph Fields och Jerome Chodorov		Gösta FolkeVasateatern[67]
1943ErikHerr Blink går över alla gränser
Lars-Levi Laestadius		Per LindbergVasateatern[68]
Mr CarltonDen okuvliga Mr Bunting
Robert Greenwood		Martha LundholmVasateatern[69]
1946Merrill MiddletonPat regerar
Jerome Chodorov och Joseph Fields		Håkan WestergrenBlancheteatern[70]

Referenser

  1. ^ [a b c] Nils Wahlbom på Svensk Filmdatabas. Läst 2012-02-29.
  2. ^ Hitta graven
  3. ^ Dagens Nyheter 16 maj 1917 sid.11
  4. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, CD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  5. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 juni 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-06-26/171/8. Läst 27 juli 2015. 
  6. ^ ”'Vännen Lorel' på Kommediteatern [sic”]. Dagens Nyheter: s. 7. 5 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-05/211/7. Läst 27 juli 2015. 
  7. ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22055&pos=26. Läst 28 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 26 augusti 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-08-26/232/8. Läst 27 juli 2015. 
  9. ^ ”Dockan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22166&pos=25. Läst 28 juli 2015. 
  10. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 50. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  11. ^ ”En tillfällig man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22173&pos=36. Läst 6 april 2016. 
  12. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  13. ^ Bo Bergman (2 september 1927). ”Höstpremiär på Oscar: 'Advokaten Bolbec och hennes man'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-02/237/1. Läst 5 januari 2016. 
  14. ^ ”Advokaten Bolbec och hennes man”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22269&pos=3. Läst 3 juni 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (23 september 1927). ”'Dibbuk' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-09-23/258/10. Läst 6 januari 2016. 
  16. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  17. ^ ”Gustaf III”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22272&pos=69. Läst 5 juni 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (12 februari 1928). ”'Rötmånad' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-02-12/41/14. Läst 6 januari 2016. 
  19. ^ ”Rötmånad”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24991&pos=132. Läst 11 juni 2015. 
  20. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22271&pos=18. Läst 3 juni 2015. 
  21. ^ ”Skandalskolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22274&pos=136. Läst 11 juni 2015. 
  22. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  23. ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016. 
  24. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
  25. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 11 december 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-11/339/12. Läst 6 januari 2016. 
  26. ^ ”Volpone”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22277&pos=167. Läst 12 juni 2015. 
  27. ^ ”Sceno och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-08/66/12. Läst 9 maj 2016. 
  28. ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 april 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-04-12/98/12. Läst 6 januari 2016. 
  29. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ ”Dulcie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22323&pos=44. Läst 4 juni 2015. 
  31. ^ Bo Bergman (10 november 1929). ”'Dulcie' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-10/307/12. Läst 6 januari 2016. 
  32. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  33. ^ ”Scen och Film: Gott om folk på Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 november 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-27/324/12. Läst 6 januari 2016. 
  34. ^ Bo Bergman (29 november 1929). ”Premiärer på Oscars och Operan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-11-29/326/9. Läst 6 januari 2016. 
  35. ^ ”Teater, Musik och Film: Rollistan till 'Henrik VIII'”. Dagens Nyheter. 6 mars 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-06/63/11. Läst 11 maj 2016. 
  36. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  37. ^ Bo Bergman (7 september 1930). ”'Farmors revolution' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-09-07/242/14. Läst 29 augusti 2015. 
  38. ^ ”Gustaf Vasa”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22326&pos=70. Läst 5 juni 2015. 
  39. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  40. ^ Bo Bergman (2 november 1930). ”Mindre teaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-11-02/298/16. Läst 24 januari 2021. 
  41. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  42. ^ ”Teater Musik och Film: 'En herrgårdssägen' på Skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. 9 december 1930. https://arkivet.dn.se/tidning/1930-12-09/335/14. Läst 24 januari 2021. 
  43. ^ ”'Peter Pan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 december 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-18/344/4. Läst 7 januari 2016. 
  44. ^ A.Ö. (7 februari 1932). ”Fanny: Oscarsteaterns premiär”. Svenska Dagbladet: s. 15. https://www.svd.se/arkiv/1932-02-07/15. Läst 5 mars 2017. 
  45. ^ Rq (6 mars 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Hjältar' på Oscarsteater”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/tidning/1932-03-06/64/9. Läst 4 mars 2017. 
  46. ^ A.Ö. (13 mars 1932). ”Två premiärer: Lustspelspremiär på Oscarsteatern”. Svenska Dagbladet: s. 7. https://www.svd.se/arkiv/1932-03-13/7. Läst 5 mars 2017. 
  47. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  48. ^ ”Söndagens revypremiärer: Lindorms gröna ängar på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  49. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 18. 3 februari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-03/32/18. Läst 7 januari 2016. 
  50. ^ Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  51. ^ ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
  52. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  53. ^ ”Strumpebandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22069&pos=78. Läst 11 april 2016. 
  54. ^ ”Ingen rädder”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22070&pos=79. Läst 11 april 2016. 
  55. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  56. ^ ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  57. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
  58. ^ Teateralmanack 1934 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1934 (1935) s. 184
  59. ^ ”Natten till den 17:de april”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14254&pos=370. Läst 14 juli 2015. 
  60. ^ ”Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016. 
  61. ^ ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  62. ^ Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  63. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 199
  64. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli 2015. 
  65. ^ Oscar Rydqvist (9 april 1936). ”'Hm, sade greven' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-04-09/97/1. Läst 9 januari 2016. 
  66. ^ ”I vår herres hage”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14232&pos=427. Läst 1 maj 2016. 
  67. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 22 december 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-12-22/348/9. Läst 1 maj 2016. 
  68. ^ ”Herr Blink går över alla gränser”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14112&pos=431. Läst 3 maj 2016. 
  69. ^ ”Den okuvlige Mr. Bunting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14157&pos=432. Läst 3 maj 2016. 
  70. ^ ”Pat regerar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22231&pos=139. Läst 24 april 2016. 

Källor

Media som används på denna webbplats

Nita Hårleman Nils Wahlbom Scenen 1928.jpg
Nita Hårleman (1891-1961) mot Nils Wahlbom (1886-1937) i Livet på landet på Skansens friluftsteater. Foto i Scenen 1928.