Nils Personne (skådespelare)

För andra betydelser, se Nils Personne.
Nils Personne
Född15 januari 1850
Stockholm
Död15 juni 1928 (78 år)
Aktiva år1876-1927
MakaAmanda Janson

Nils Personne.
Nils Personne som Mascarille i De löjliga preciöserna. 1908.

Nils Edvard Personne, född 15 januari 1850 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm, död 15 juni 1928 i Oscars församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare och regissör. Han var gift med skådespelaren Amanda Janson och kusin till biskop John Personne.

Biografi

Personne kom i kontakt med skådespeleriet i samband med juridiska studier vid Uppsala universitet 1869–1876,[2] där han flitigt deltog i studentspexen på Stockholms nation. Han scendebuterade 1876 i Herr Perrichons resa på Dramaten, och engagerades året efter till den fasta ensemblen. Perioden 1885-1892 var han även teaterns huvudregissör. I samband med att Svenska riksdagen drog in hela anslaget till Dramaten och Operan 1888 kom han att bli medlem i den association som tog över driften av Dramaten och blev chef för verksamheten vid Dramaten 1898. Han var dessförinnan rektor för Dramatens elevskola 1890-1898.

Efter slitningar med personalen på Dramaten 1904 lämnade Personne teatern och gav gästspel i Göteborg och hos Albert Ranft på Svenska teatern i Stockholm. Han var därefter anställd på Svenska teatern åren 1905–1907, innan hösten 1907 återvände till Dramatens skådespelarensemble. 1910 blev han lärare vid Dramatens elevskola.

Personne blev 1927 filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola. Hans teaterhistoriska forskningar har resulterat i Svenska teatern (åtta band, 1913–1927), en omfattande beskrivning av den svenska teatern fram till 1842. Personne var även 1917–1922 ordförande i Svenska teaterförbundet.

Personne testamenterade 300.000 kronor till olika ändamål, bland annat 100.000 kronor till Nationalmuseum och Stockholms högskola.[2]

Bland Personnes roller märks Majtreja i Vasantasena, Polonius i Hamlet, narren i Kung Lear, Malvolio i Trettondagsafton, Benedikt i Mycket väsen för ingenting, Orgon i Tartuffe, Mascarille i De löjliga preciöserna, Scapin i Scapins skälmstycken, Figaro i Figaros bröllop, Fregattkaptenen, Sjövall i Ett resande teatersällskap, byråchefen i Kronans kaka, Stensgård och Hejre i De ungas förbund, Duval i Duvals skilsmässa, greve Arcieri i Stulen lycka, Cyrano de Bergerac och hertigen i Den gröna fracken.[2]

Nils Personne är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3] Han har fått en gata uppkallad efter sig, Personnevägen i Hägersten i Stockholm.

Bibliografi

  • Bombi Bombini Bombombidini den ädle röfvarhöfdingen eller röfvarbandet i Mantuccis urskog : historisk-romantisk tragedi i fem akter. Leipzig. 1877. Libris 9658575 
  • Johan Jolin : Några ord till hundraårsminnet. [Stockholm]. 1919. Libris 2961717 
  • Klostersystern : Romantisk opera i 4 akter / af N.P. ; musiken af ovanligt många ; för stor orkester arrangerad af Erico Compoclinco ; första gången uppförd i Sällskapet P.B. våren 1895. Stockholm. 1895. Libris 10025144 
  • Svenska teatern : några anteckningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913-1927. Libris 1781271 
  • 1, Under gustavianska tidehvarfvet jämte en återblick på dess tidigare öden. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1913. Libris 1781272 
  • 2, Från Gustaf III :s död till Karl XIV Johans ankomst till Sverige : 1792-1810. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1914. Libris 1781273 
  • 3, Under Karl Johanstiden  : 1810-1818. 1915. Libris 1781275 
  • 4, Under Karl Johanstiden  : 1818-1827. 1916. Libris 1781276 
  • 5, Under Karl Johanstiden  : 1827-1832. 1919. Libris 1781277 
  • 6, Under Karl Johanstiden  : 1832-1835. 1925. Libris 1781278 
  • 7, Under Karl Johanstiden  : 1835-1838. 1925. Libris 1781279 
  • 8, Under Karl Johanstiden  : 1838-1842. 1927. Libris 1781274 

Översättningar

  • Schiller, Friedrich von (1893). Kabal och kärlek : sorgespel i 5 akter afdelade i tablåer. Stockholm: H. Geber. Libris 1626063 
  • Kleist, Heinrich von (1895). Den sönderslagna krukan : lustspel i en akt. Stockholm: Looström & K. Libris 1623882 
  • Molière (2000). Skapäng. Stockholm: Kungliga Dramatiska teatern. Libris 8418506 

Teater

Roller

ÅrRollProduktionRegiTeater
1876Robert SavaryHerr Perrichons resa
Eugène Labiche		Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1889En för bägge och bägge för en
Emma Gad		Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1891Ferapont Iljitj BezpandinArvskiftet
Ivan Turgenjev		Kungliga Dramatiska Teatern[6]
1898Greve SkyttGurli
Petrus Holmiensis		Dramatiska Teatern[7]
1899HallerstedtDamen från Ostende
Oscar Blumenthal och Gustav Kadelburg		Dramatiska Teatern[8]
1901Cyrano de BergeracCyrano de Bergerac
Edmond Rostand		Dramatiska Teatern[9]
BellacSällskap där man har tråkigt
Édouard Pailleron		Dramatiska Teatern[10]
Greve SkyttGurli
Henrik Christiernson		Dramatiska Teatern[11]
1902BenediktMycket väsen för ingenting
William Shakespeare		Dramatiska Teatern[12]
LefèbvreMadame Sans-Gêne
Victorien Sardou och Émile Moreau		Dramatiska Teatern[13]
CabriacHistoriska slottet
Alexandre Bisson		Dramatiska Teatern[14]
1903Winkler d.äGuld och gröna skogar
Tor Hedberg		Dramatiska Teatern[15]
1904FromontFregattkaptenen
Frans Hedberg		Dramatiska Teatern[16]
FigaroFigaros bröllop
Pierre Augustin Caron de Beaumarchais		Svenska teatern, Stockholm[17]
1905MarkgrevenLivets dal
Max Dreyer		Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[18]
1906Claus, narr hos ärkebiskopenGillets hemlighet
August Strindberg		Karl HedbergSvenska teatern, Stockholm[19]
Livet på landet
Fritz Reuter		Svenska teatern, Stockholm[20]
1907Henrik IV
William Shakespeare		Svenska teatern, Stockholm[21]
Husarfeber
Gustav Kadelburg		Svenska teatern, Stockholm[22]
1908MascarilleDe löjliga preciöserna
Molière		Emil GrandinsonDramaten
DustererSamvetets mask
Ludwig Anzengruber		Gustaf LindenDramaten
FrazerSyndafloden
Henning Berger		Gustaf LindenDramaten
1909Herr DuvalDuvals skilsmässa
Alexander Bisson och Antony Mars		Dramaten[23]
1910PerrichonHerr Perrichons resa
Eugène Labiche		Dramaten
1919Grefven af CavershamEn idealisk äkta man
Oscar Wilde		Karl HedbergDramaten
1920LindgrenParadsängen
Gunnar Heiberg		Karl HedbergDramaten
OktavioDet röda bandet
Carl Mathern och Toni Impekoven		Karl HedbergDramaten
1921TruffaldinoTurandot
Carlo Gozzi		Olof MolanderDramaten
Albert LetouraelResan till Le Havre
Louis Verneuil		Tor HedbergDramaten
1922Henri DuvalDuvals skilsmässa
Alexandre Bisson och Antony Mars		Gustaf LindenDramaten
Storfursten Fjodor MichailowischStorfursten
Sacha Guitry		Olof MolanderDramaten
1923Grosshandlare FriisKära släkten
Gustav Esmann		Tor HedbergDramaten[24]
Earlen av LoamDen beundrandsvärde Crichton
J. M. Barrie		Karl HedbergDramaten

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok, Malmö 1937
  3. ^ Hitta graven
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 20 november 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-11-20/3622/2. Läst 17 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och musik”. Aftonbladet: s. 3. 8 april 1891. Läst 9 november 2015. 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 3. 19 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-19/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  8. ^ ”Damen från Ostende”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA10S6%3a019. Läst 24 oktober 2015. 
  9. ^ ”Cyrano de Bergerac”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S14%3a028. Läst 24 oktober 2015. 
  10. ^ ”Sällskap där man har tråkigt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA12S5%3a009&pos=46. Läst 23 oktober 2015. 
  11. ^ ”Gurli”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S27%3a053. Läst 24 oktober 2015. 
  12. ^ ”Mycket väsen för ingenting”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA14S22%3a042&pos=36. Läst 23 oktober 2015. 
  13. ^ ”Madame Sans-Gêne”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S23%3a045&pos=30. Läst 23 oktober 2015. 
  14. ^ ”Historiska slottet”. Musikverket. 8 mars 1902. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA13S17%3a033. Läst 23 oktober 2015. 
  15. ^ ”Guld och gröna skogar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S6%3a012. Läst 24 oktober 2015. 
  16. ^ ”Fregattkaptenen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Catalog&id=HelledayA15S5%3a009. Läst 24 oktober 2015. 
  17. ^ Frithiof Hellberg (1904). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 17 (44): sid. 545. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1904/pdf/1904_44.pdf. Läst 17 november 2015. 
  18. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (43): sid. 547. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_43.pdf. Läst 18 november 2015. 
  19. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  20. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 augusti 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-08-31/13061A/3. Läst 7 augusti 2015. 
  21. ^ ”'Henrik IV' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-15/13195a/2. Läst 5 augusti 2015. 
  22. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 maj 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-05-01/13298A/3. Läst 26 juli 2015. 
  23. ^ Ariel (1909). Johan Nordling. red. ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Johan Nordling) 22 (18): sid. 220. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1909/pdf/1909_18.pdf. Läst 7 augusti 2015. 
  24. ^ Bo Bergman (14 januari 1923). ”'Kära släkten' på Mindre Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-01-14/12/7. Läst 24 mars 2015. 

Källor

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Nils Personne som Mascarille.jpg
Nils Personne som Mascarille i De löjliga preciöserna
Nils personne.jpg
Swedish actor Nils Personne (1850-1928).
Nils Personne.jpg
Skådespelaren Nils Personne.