Nils Nilsson (konstnär)

För andra konstnärer med samma namn, se Nils Nilsson.

Nils Nilsson
Född	2 oktober 1901[1][2][3] Haga församling[1][2][4], Sverige
Död	1 december 1949[1][3][5] (48 år) Göteborgs Kristine församling[1][3], Sverige
Medborgare i	Sverige[6]
Utbildad vid	Konsthögskolan Valand
Sysselsättning	Målare[1], konstpedagog, tecknare[1]
Arbetsgivare	Högskolan för design och konsthantverk
Namnteckning
Redigera Wikidata

Nils Helge Reinhold Nilsson, född 2 oktober 1901 i Göteborg, död 1 december 1949 i Göteborg, var en svensk tecknare, målare, skulptör och konstpedagog.

Nils Nilsson växte upp under knappa omständigheter, först i Göteborg och senare i Malmö. Han utbildade sig på kvällstid till ciselör 1918–1919 och studerade därefter måleri för Jules Schyl i Malmö och Fredrik Krebs i Lund. Han kom in på Valands målarskolaa 1922 och var där elev till Tor Bjurström fram till 1927, med avbrott för studier i Paris på Académie Scandinave under den norske målaren Per Krohg 1925–1926. År 1927 bosatte han sig i Malmö och hade samma år en separatutställning i HT-centralen i Göteborg. På somrarna vistades Nils Nilsson ofta i Hovs hallar, utanför Båstad på skånska västkusten, varifrån många av hans målningar härstammar. Han hämtade också inspiration från längre resor till Italien, Frankrike, Spanien och Tyskland.

År 1935 fick Nils Nilson sitt definitiva genombrott efter en separatutställning i Svensk-franska konstgalleriet i Stockholm, senare utvidgad i en i konsthallen i Göteborg. Han bodde då i Malmö och anlitades genom Axel Romdahls försorg att utföra sin första monumentalmålning, en fresk för Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg. År 1938 flyttade han till Göteborg för att tillträda tjänsten som lärare och föreståndare för Valands målarskola. Han innehade denna tjänst till 1947.

Nils Nilsson räknas till gruppen Göteborgskoloristerna. Han var medlem i det konstnärsägda galleriet Färg och Form och var 1940 en av stiftarna av konsttidskriften Paletten.

Nilsson är representerad bland annat på Göteborgs konstmuseum,^[7] Kalmar Konstmuseum,^[8] Moderna Museet,^[9] Nationalmuseum, Stockholm,^[10] Norrköpings konstmuseum,^[11] Bohusläns museum,^[12] och Malmö museum.^[13]

Nils Nilsson är begravd på Örgryte nya kyrkogård.^[14]

• Dansen (1935), fresk, dåvarande Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg.
• Under bron (1940), fresk, dåvarande Turitzhuset, Gamlestadsvägen 4 i Göteborg
• Lek och allvar (1949), fresk, Skanskvarnsskolan i Stockholm
• Altartavla till Oxelösunds kapell

• Tore Ahnoff
• Arne Andersson
• Maj Arnell
• Bængt Dimming
• Brita Hansson
• Olle Langert
• Arne Malmborg
• Liliane Nystroem
• Leo Reis
• Brita Rothlin-Zachrisson
• Olle Skagerfors
• Sven Svensson
• Per Olof Zachrisson

• Axel Romdahl, Bertil Sundborg, Sten Karling och Sten Anjou: Göteborgskoloristerna, Stockholm 1948
• Kjell Hjern: Nils Nilsson - en minnesbok, Rundqvist, Göteborg 1950
• Jeff Werner: Nils Nilsson, doktorsavhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet 1997, ISBN 91-628-2701-4

• Sammanfattning av Jeff Werner: Nils Nilsson, doktorsavhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet 1997 ISBN 91-628-2701-4

• Elisabeth Lidén: Nils H R Nilsson i Svenskt biografiskt lexikon (1987–1989)

• Nilsson, Nils i Libris