Nils L. Wallin

Nils L. Wallin
Född11 mars 1924
Östersund[1], Sverige
Död22 november 2002 (78 år)
Florens[1]
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningMusikvetare, filosof[3]
Redigera Wikidata

Nils Lennart Wallin, född 11 mars 1924 i Östersund[4], död 22 november 2002[5] i Florens[6], var en svensk musikchef och musikvetare.

Biografi

Nils L. Wallin fick sin utbildning bland annat vid Schola Cantorum i Basel.[7] Han var kritiker i Aftontidningen 1946–1953. Wallin blev filosofie licentiat vid Uppsala universitet 1953, och filosofie doktor vid Göteborgs universitet 1982 på avhandlingen Den musikaliska hjärnan. Han var rektor för Folkliga musikskolan (Ingesund) i Arvika 1953–1965, direktör för Rikskonserter 1963–1970 samt konserthuschef och verkställand direktör för Konsertföreningen i Stockholm 1970–1976.

Priser och utmärkelser

Bibliografi

  • Merker, Björn (2001). ”Musical responsiveness in the Rett disorder” (på engelska). Rett disorder and the developing brain / [edited by] Alison Kerr and Ingregerd Witt Engerström (Oxford : Oxford University Press, 2001): sid. [327]-338.  Libris 8400200
  • ”Biomusikvetenskap: vad vet man om musiken och hjärnan : en dialog”. Musikens roll i barns utveckling / redaktörer: Georg Matell, Töres Theorell (Stockholm : Institutet för psykosocial medicin (IPM), 2001): sid. 21-26. 2001.  Libris 3333980
  • Brown, Steven (2000). ”An introduction to evolutionary musicology” (på engelska). The origins of music / edited by Nils L. Wallin, Björn Merker, and Steven Brown (Cambridge, Mass. : MIT Press, cop. 2000): sid. [3]-24.  Libris 3015374
  • Florentine Workshops in Biomusicology; Wallin Nils L., Merker Björn, Brown Steven (2000) (på engelska). The origins of music. A Bradford book. Cambridge, Mass.: MIT Press. Libris 4740520. ISBN 0-262-23206-5 (inb.) 
  • Benestad, Finn; Wallin Nils L. (1994). Musik och tanke: huvudlinjer i musikestetikens historia från antiken till vår egen tid ([Ny utg.]). Lund: Studentlitteratur. Libris 7279075. ISBN 91-44-46921-7 
  • En annan historia: en liten Syntagma musicum. Rapport / Musiken år 2002, 99-1573915-X ; 6. [Stockholm]: [Musikaliska akad.]. 1993. Libris 1594190 
  • (på engelska) Biomusicology: neurophysiological, neuropsychological, and evolutionary perspectives on the origins and purposes of music. Publications / issued by the Royal Swedish Academy of Music ; 68. Stuyvesant, N.Y.: Pendragon Press. 1991. Libris 6831069. ISBN 0-945193-20-3 (Pendragon) 
  • (på franska) Des relations entre musique et langage envisagées sous l'aspect biologique. Paris. 1983. Libris 489841 
  • Den musikaliska hjärnan: en kritisk essä om musik och perception i biologisk belysning. Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen, Göteborg, 0348-0879 ; 6Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 34. Stockholm: Musikaliska akad. i samarbete med Musikvetenskapliga inst. i Göteborg. 1982. Libris 7749105. ISBN 91-85428-24-8 
  • Sjostakovitj, Dmitrij; Volkov Solomon, Wallin Nils L. (1980). Vittnesmål: Dimitrij Sjostakovitjs memoarer. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 8349086. ISBN 91-29-53985-4 (inb.) 
  • Vi lär inte musik därför att vi lär oss tala-. [S.l.]. 1980. Libris 2057009 
  • Rowley Gill, red (1979). Musikboken: [en vägvisare i ord och bild till ökad förståelse och upplevelse av musik]. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7234398. ISBN 91-29-52305-2 (inb.) 
  • Benestad, Finn; Wallin Nils L. (1978). Musik och tanke: huvudlinjer i musikestetikens historia från antiken till vår egen tid. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7234150. ISBN 91-29-50581-X (inb.) 
  • Har vi råd med symfoniorkestrar: symfoniorkestern i det moderna systemsamhället. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 15. Stockholm: Sohlman. 1977. Libris 7621601. ISBN 91-7198-039-3 
  • Allmän musikhistoria. Folkliga musikskolans skriftserie, 99-2393223-0 ; 1. [Ingesund]. 1956. Libris 1920451 
  • Facetter: Karl-Birger Blomdahls tredje symfoni. Stockholm. 1952. Libris 1920452 
  • Romantiska symfonier. Gebers musikböcker. Stockholm: Geber. 1947. Libris 551004 

Källor

Noter
  1. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2015868814, läst: 22 februari 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs onlineläs online, läst: 26 mars 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2015868814, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2002
  5. ^ Register till dödsannonser i SvD ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820162459/http://www.abcklubben.se/~m225/litteratur/doed/svdannons02.html. Läst 26 maj 2010. 
  6. ^ Register till nekrologer i SvD [1] Arkiverad 21 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
Tryckta källor
  • Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771–1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 84 (2., reviderad och utökad upplaga). Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademien. ISSN 0347-5158 Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X 
  • Vem är det, svensk biografisk handbok 1993


Auktoritetsdata