Nils G:son Friberg

Nils G:son Friberg
Född14 november 1893[1][2]
Jakob och Johannes[2], Sverige
Död4 april 1955[2] (61 år)
Lidingö församling[2], Sverige
BegravdLidingö församlings kyrkogård
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Tekniska högskolan
SysselsättningArkitekt[1]
FöräldrarGustaf Petterson[3]
Redigera Wikidata

Nils Gustafsson Friberg, född 14 november 1893 i Jakob och Johannes församling, Stockholms stad, död 4 april 1955 i Lidingö församling, Stockholms län,[4] var en svensk arkitekt. Han var son till arkitekten Gustaf Petterson.

Biografi

Efter studentexamen vid Östra real 1912 studerade Friberg vid Kungliga tekniska högskolan 1912–1916 och vid Kungliga Konsthögskolan 1917–1919, varefter följde studieresor i Europa.

Han var anställd hos Ivar Callmander 1916–1917. Mellan 1918 och 1935 arbetade han för Ragnar Östberg, 1920–194 i Stockholms stadshusnämnd regi. Från 1935 drev han egen verksamhet, ofta i samarbete med Ernst Hawerman under namnet Hawerman & Friberg. Hawerman hade också praktiserat hos Östberg.

Friberg är begravd på Lidingö kyrkogård.[5]

Verk i urval

Brunkebergs hotell, 1953.
  • Ombyggnad av Brunkebergs hotell för Telegrafstyrelsen, Stockholm 1923 (tillsammans med Figge Wetterqvist) (rivet)
  • Nybyggnad för Telegrafstyrelsen vid Beridarebansgatan, Stockholm 1932. (rivet)
  • Telegraf och telefonstation , Ljusdal 1934.
  • Hyreshus kv. Gjutformen 2, Sankt Eriksgatan 1- Norr Mälarstrand 82, Stockholm 1924–1925.
  • Monumentet, ungkarlshotell, Östgötagatan 56-60, Stockholm 1946–1947.
  • Collijns konfektionsfabrik, Krukmakargatan 15-23, Stockholm 1942, tillsammans med Ernst Hawerman.
  • Patent- och Registreringsverkets byggnad, Valhallavägen 136, Stockholm 1946–1947, tillsammans med Ernst Hawerman.
  • Ombyggnad av Värmlands nation, Uppsala 1955–1956, tillsammans med Ernst Hawerman.
  • Kv. Klerken 4 i Malmö 1949, tillsammans med Ernst Hawerman.

Bilder, verk i urval

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, läst: 13 maj 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Friberg, Nils Gustafsson (18931114-105) DA, DOR 52-60 (sida: 1200)?
  5. ^ FinnGraven

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Patent o Registreringsverket 2014e.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Patent- och registreringsverket, Valhallavägen Stockholm
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Stockholm 02.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Drottning Kristinas väg 47-51 Stockholm

Ursprungligen IVA:s försöksstation

Jur. bet: Forskningen 1, Byggår: 1943

Arkitekt: Nils G:son Friberg & Ernst Hawerman
Brunkebergstorg 2, 1953.JPG
Brunkebergstorg 2, nyrestaurerade Telegrafhuset. Vy över torgets norra del , Fotonummer SvD 21187
Nils Gson Friberg.jpg
Nils G:son Friberg
Gjutformen 2, 2014.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Gjutformen 2, Norr Mälarstrand 82, Sankt Eriksgatan 1, Nybyggnadsår 1924 - 1925, Andersson A. & Bergman A. (Byggherre), Nils G:son Friberg (Arkitekt)
Tandläkarhögskolan i Malmö.jpg
Författare/Upphovsman: Jorchr, Licens: CC BY 3.0
Tandläkarhögskolan i Malmö