Nils Forsberg
- För andra betydelser, se Nils Forsberg (olika betydelser).
| Nils Forsberg | |
 | |
| Född | 17 december 1842 Kätteryd, Riseberga, Skåne |
|---|---|
| Död | 8 november 1934 Helsingborg |
| Nationalitet | Svensk |
| Konstnärskap | |
| Fält | Måleri |
| Utbildning | Slöjdskolan |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Nils Forsberg, född 17 december 1842 i Kätteryd, Riseberga i Skåne, död 8 november 1934 i Helsingborg[2], var en svensk konstnär. Han var kusin till Svante Forsberg.
Biografi
Nils Forsberg föddes i ett fattigt hem utanför byn Riseberga, som son till torparen Ola Forsberg och Kristina Persdotter. Han började redan vid unga år arbeta som vallpojke hos bönderna i trakten. Tidigt hade han ett stort intresse för det konstnärliga och när hans föräldrar beslutade att han skulle sättas i lära hos en skomakare rymde han hemifrån och begav sig till Helsingborg där han hamnade som lärling hos en målare (konstnär). Här målade han sin första målning – en kopia av Westins altartavla i Riseberga kyrka.
Från Helsingborg gav sig Forsberg 1861 av till Göteborg där han fick undervisning i Slöjdskolan (nuvarande HDK). En privatperson försåg Forsberg med ett stipendium på 300 kronor vilket gjorde det möjligt för den unge konstnären att resa till Paris. Denna resa var bara tänkt att vara i ett par veckor men han blev kvar i 35 år, mellan 1867 och 1902, där han bland annat var elev till målaren Léon Bonnat. Under sin tid i Bonnats skola stiftade han bekantskap med den samtida svenska konstnären Gustaf Cederström. Under Paris-tiden gjorde han också bekantskap med den mycket yngre skånska konstnären Jonas Åkesson, som senare skulle bli en av Skånes främsta porträttmålare. Jonas Åkessons målningar finns i många slott, herrgårdar och styrelserum i Skåne. Tiden innan Forsberg själv slog igenom som konstnär försörjde han sig bland annat som yrkesmålare, fotograf och genom att kopiera redan kända målningar.
Forsberg deltog som sjukvårdssoldat i fransk–tyska kriget 1870–1871. Här fick han inspriation till sitt mest berömda verk "En hjältes död". Bilden inspirerades av en menig soldat, som ensam höll stånd mot tyskarna precis utanför Paris tills förstärkning anlände. Soldaten, som var svårt sårad, fördes till sjukhuset som en hjälte men avled senare av sina sår. Målningen som var tänkt som en protest mot kriget men uppfattades som en patriotisk skildring av en hjälte belönades med guldmedalj på Parissalongen 1888[3] och en andra medalj på Världsutställningen i Paris 1889.
Sin första egentliga framgång som konstnär fick Forsberg med "Akrobatfamilj inför cirkusdirektören" 1878. Denna målning hänger nu på Göteborgs museum[4]. På Världsutställningen i Paris 1900 ställde Forsberg ut sin största målning "Gustaf Adolf före slaget vid Lützen" även denna målning finns idag på Göteborgs museum. Efter att återvänt till Sverige 1902 målade Forsberg mestadels porträtt. Forsberg har även målat altartavlan i Kattarps kyrka som han donerade dit 1911. Den 14 mars 1929, vid 86 års ålder, erhöll Forsberg en statspension på 4 000 kronor.[5] Forsberg finns representerad vid Norrköpings konstmuseum[6] och Nationalmuseum[7] i Stockholm.
Forsbergs gravvård återfinns på Pålsjö kyrkogård i Helsingborg. Forsbergs son hette även han Nils och verkade också som konstnär. Utgav 1929 genom Albert Bonniers Förlag självbiografi Mitt Liv tillsammans med författaren Georg L. Dahlin (J. L. Kessel).
Bildgalleri
Porträtt av Nils Forsberg (utfört 1889 av Akseli Gallen-Kallela)
En kommunard (1871)
I Paris-ateljén (c:a 1886-88)
En hjältes död, (1888). Nationalmuseum, Stockholm.
Gustaf II Adolf före slaget vid Lützen (1900)
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Forsberg, 2. Nils, 1904–1926.
- Bo Alvberger, "En hjältes comeback" i Konstperspektiv 2/2013.
- Bra Böckers Lexikon, band 8, tredje upplagan
Noter
- ^ ”Göteborg Konstmuseums webbplats”. Arkiverad från originalet den 24 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110224050914/http://www.konstmuseum.goteborg.se/. Läst 14 juni 2010.
- ^ Forsberg, Nils i Vem var det? (1944)
- ^ Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
- ^ Göteborgs konstmuseum
- ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 87. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 1 april 2020
- ^ Nationalmuseum
Vidare läsning
- Sven Sandström: Nils Forsberg i Svenskt biografiskt lexikon (1964-1966)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nils Forsberg.- Forsberg, Nils i Libris
|
Media som används på denna webbplats
Från mars till maj år 1871 styrdes Paris av en revolutionär stadsstyrelse – kommunen. Dess anhängare kallades kommunarder. Majoriteten var radikaldemokratiska småborgare och arbetare. De genomförde flera genomgripande samhällsreformer såsom skilsmässa mellan kyrka och stat, fri skolgång för alla och förbud mot nattarbete. Nils Forsberg, som upplevde Pariskommunen på plats, porträtterade kommunarden Lambert. Efter kommunens fall arresterades ca 38,000 kommunarder, 7,500 av dem skickades till Nya Kaledonien för tvångsarbete. Tusentals avrättades. Lamberts öde är okänt.
Motivet med den döende soldaten som får den sista smörjelsen låg nära tillhands för Nils Forsberg. Under det fransk-tyska kriget 1870–71 arbetade han som sjukvårdare. Modell till soldaten var en av alla skadade som Forsberg mötte under belägringen av Paris. Scenen utspelas i kyrkan Notre Dame som fungerade som fältsjukhus. Målningen gjorde stor succé på Salongen i Paris 1888. Den gjorde Forsberg berömd. Grosshandlaren August Röhss köpte målningen och lät den turnera Sverige runt innan han skänkte den till Nationalmuseum 1889.
Författare/Upphovsman:
Image scanned from the book "Svenskt Porträttgalleri XX - Arkitekter, Bildhuggare, Målare m.fl. " ("Swedish Portrait Gallery XX - Architects, Sculptors, Painters, ") published 1901
Målningen utfördes omkring 1886-88 som protest mot Konstakademien i Stockholm och dess klassicerande ideal. Sonen Nils sitter på en avgjutning av en antik skulptur som fanns i Forsbergs ateljé och återkommer även i andra avbildningar (citerat ur "I konstnärens ateljé", Nationalmusei utställningskatalog nr 539)
Månadens nyförvärv, Februari 2014 Ateljéinteriör av Nils Forsberg
Nationalmuseums målerisamling har utökats med ett ovanligt ateljémotiv av Nils Forsberg (1842–1934). Motivet är en ung målare, konstnärens son och namne, som sitter framför ett staffli med en omkullvält skulptur som podium. Forsbergs bild ingår i en lång tradition av självporträtt och framställningar av konstnärer som till sitt innehåll pendlar mellan självförhävelse och besinning inför döden. Målningen har också uppfattats som ett inlägg i opponenternas kritik av Konstakademien i Stockholm.
Nils Forsbergs liv var fyllt av dramatik. Efter att ha rymt hemifrån och börjat gå i lära hos en målare i Helsingborg, gick vägen via Slöjdföreningens skola i Göteborg till Paris. Året var 1867 och Forsberg skulle inte återvända till hemlandet förrän i början av 1900-talet. I Paris studerade han för Léon Bonnat, en av Frankrikes största konstnärer vid den tiden. Under fransk-tyska kriget tog han värvning som sjukvårdssoldat. Det var upplevelserna därifrån som inspirerade honom till hans största framgång, målningen En hjältes död, som idag finns i Nationalmuseums samlingar. Denna stora komposition belönades år 1888 med Salongens medalj i 1:a klassen.
Nationalmuseums nyförvärv har en helt annan karaktär. Bilden är utförd på en relativt liten duk och ganska enkelt målad. Den har tolkats som en förtäckt kritik av den traditionella konstnärsutbildningen vid 1800-talets slut, så som den bedrevs vid bl.a. Konstakademien i Stockholm. Ynglingen, som anses vara konstnärens son Nils d.y., sitter demonstrativt på en gipsavgjutning av en av den antika konstens mest kända verk, Venus från Milo. Skulpturen får representera de värden som akademierna stod för, medan sonen blir sinnebilden för framtiden.
Forsbergs ateljéinteriör har en lika enkel som genial uppbyggnad med två korsande diagonaler. Den ena har sin början i kraniet och avslutas med en stor vas. Den andra förenar den unge konstnären med skulpturen. Samma föremål markerar dessutom olika plan i rummet, som pekar i olika riktningar.
Den gröna urnan i förgrunden är inte bara en repoussoir för att ge djupverkan i bilden, utan får också symbolisera en ny tid. Den är sannolikt identisk med ett unikt keramiskt arbete, nu i Nationalmuseum (NMK 30/2005), utförd av den svenske konstnären och greven Nils Barck (1863–1930). Barck bodde liksom Forsberg i Paris och uppmärksammades bland annat för sitt innovativa sätt att arbeta med glasyrer. Urnan, som är tillkommen vid sekelskiftet 1900, avslöjar att målningen måste vara tillkommen under samma tid. Denna sena datering gör också att Forsbergs målning inte primärt kan uppfattas som ett inlägg i 1880-talets opponentrörelse utan snarare får ses som ett spefullt och okonventionellt porträtt av konstnärens son.
Nationalmuseums inköp har möjliggjorts genom medel från Magda och Max Ettlers fond. Nationalmuseum har inga egna medel att förvärva konst och konsthantverk för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel.Författare/Upphovsman: Classicartworks, Licens: CC BY-SA 4.0
Oljeskiss till målningen "Gustaf II Adolf före slaget vid Lützen (1900)"