Nils Alwall

Nils Alwall
Född7 oktober 1904
Kiaby
Död2 februari 1986 (81 år)
Lund
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragLäkare
Känd förUppfinnare av dialysmaskin

Nils Alwall, född 7 oktober 1904 i Kiaby, död 2 februari 1986 i Lund, var en svensk läkare och uppfinnare som var en betydelsefull pionjär inom dialys.[1]

Nils Alwall studerade medicin vid Lunds universitet och var vice ordförande i Lunds studentkår 1932. Han studerade fysiologi och farmakologi innan han blev underläkare i invärtes medicin i Lund. År 1935 blev hans doktorsavhandling klar.[2] Han var professor i medicin, särskilt njursjukdomar, vid Lunds universitet åren 1957 till 1971.

Han var från 1941 gift med Ellen Alwall, född Alströmer. De fick barnen Anders, Margaretha och Patrik. Nils Alwall är gravsatt i minneslundenNorra kyrkogården i Lund.[3]

Dialys och Gambro

Första gången som Alwalls konstgjorda njure användes för dialys på en patient var 3–4 september 1946. Då hade han tidigare genomfört dialyskaniner. Nederländaren Willem Johan Kolff anses förvisso ha konstruerat den allra första artificiella njuren 1943, som dock inte var konstruerad på ett sätt som gjorde den kliniskt användbar.

Alwalls uppfinning låg till grund för företaget Gambro som bildades i Lund 1964 och som 1967 lanserade sin första konstgjorda njure. Alwall och entreprenören Holger Crafoord, som tidigare arbetat åt Ruben Rausing och på så sätt skaffat sig ett kapital, stod bakom Gambros grundande. Gambro har därefter också utvecklat andra medicinska teknologier, bland annat för att behandla blod utanför kroppen blodkomponentteknologier som separerar blodet i olika beståndsdelar som sedan kan användas i vården av cancerpatienter.[4]

År 2009 namngavs en byggnad vid Universitetssjukhuset i Lund efter Alwall. Den tidigare barnkliniken, där bland annat njurkliniken håller till, fick då namnet Alwallhuset.[5]

Källor

Noter

  1. ^ Lunds universitet, medicinska fakulteten: Nils Alwall, den konstgjorda njuren och Gambro Arkiverad 19 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Über die Wirkung der Dinitrophenole auf die tierischen Oxydationsprozesse: Nebst einem Sonderkapitel über die Einwirkung der cH auf die Gewebsoxydation in Vitro, ein Beitrag zur Methodik der Mikrorespirometer- und Methylenblauversuche, Libris 1350746
  3. ^ ”Alwall, Nils”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/1d25ad40-93a6-40ca-92a8-711338327cf8. Läst 17 januari 2024. 
  4. ^ Företagsamheten.se: Nils Alwall och Holger Crafoord Arkiverad 25 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Hedrar Nils Alwalls och Marcus Lindes minne, Pressmeddelande från Universitetssjukhuset i Lund, 2009-10-19

Externa länkar