Nidhögg
Nidhögg eller Nidhugg (fornvästnordiska: Níðhǫggr, av nid i betydelsen "hat, ondska" med mera och "hugg") är i nordisk mytologi en drake som lever vid Yggdrasils rötter intill älven Vergelmer och gnager på dess rötter. Nidhögg symboliserar på så sätt ondskan i världsalltet som ständigt gnager på livsträdet. Enligt myten vistas Nidhögg också i Hels rike där han suger blodet ur de dödas kroppar. Nidhögg ligger också i ständig konflikt med örnen Hräsvelg (ibland ersatt med tuppen Gullinkambe) som sitter i Yggdrasils topp, medan ekorren Ratatosk springer dem emellan med bud. Nidhögg ligger tillsammans med sju andra drakar – Gravvitner, Moin, Goin, Gravvollud, Ovner, Svavner och Grabak (eller Gråbak) – som alla gnager på världsträdet.
Nidhögg gnager på Yggdrasils rötter i denna illustration från en isländsk skrift från 1700-talet.
Nidhöggs roll som ondskans och undergångens symbol återkommer i Valans sista spådom i Voluspá. När asarnas rike har störtats skapas i ett tydligt återfödelsetema återigen ett rike där Balder och Höder skall regera. Men när detta rike vuxit fram spår Valan i en syn att "Dunklets drake" skall skådas i fjärran, och att han bär lik i sina fjädrar. Nidhögg sveper över slätten och det står klart att även denna nya värld ska gå under och att gudarnas barn ska möta sin egen Ragnarök.
Referenser
- Poetiska Eddan, Voluspá
- Poetiska Eddan, Sången om Grimner
- Prosaiska Eddan
Media som används på denna webbplats
An amulet, "silver strongly gilt", representing the hammer of Thor. Found in 1877 in Skåne, Sweden.
The runestone U . The inscription reads × iokeR × auk × fastkeR × auk × au(r)(i)(k)r × litu * rita * sten × yftiR × borkeR × faþur sin frehn selfr * hiok × aurikr × yfti : sin * faþur * runi * þisa * roþi ' sa ' kuni. In English "Jógeirr and Fastgeirr and Auðríkr/Eyríkr had the stone erected in memory of Borggeirr, their acclaimed father. Auðríkr/Eyríkr cut these runes himself in memory of his father. Interpret, he who can."