Nicolas Mahut

Nicolas Mahut
NationalitetFrankrike Frankrike
Födelsedatum21 januari 1982
FödelseortAngers, Frankrike
BorBoulogne-Billancourt, Frankrike
Längd191 cm
Vikt80 kg
Karriär
Professionell sedan2000
SpelarHögerhänt, enhandsfattad backhand
Prispengar11 291 571 dollar
Singel
Karriärfacit181–225
Singeltitlar4
Högsta singelranking37 (5 maj 2014)
Grand Slam-resultat
Australiska öppnaTredje omgången (2012)
Franska öppna mästerskapenTredje omgången (2012, 2015, 2019)
WimbledonFjärde omgången (2016)
US OpenTredje omgången (2016, 2017)
Dubbel
Karriärfacit463–290
Dubbeltitlar30
Högsta dubbelranking1 (6 juni 2016)
Grand Slam-dubbelresultat
Australiska öppnaMästare (2019)
Franska öppna mästerskapenMästare (2018)
WimbledonMästare (2016)
US OpenMästare (2015)
Grand Slam-mixed dubbelresultat
Australiska öppnaFörsta omgången (2017, 2019)
Franska öppna mästerskapenAndra omgången (2010)
WimbledonAndra omgången (2018)

Nicolas Mahut, född 21 januari 1982 i Angers i Frankrike, är en fransk högerhänt tennisspelare bosatt i Boulogne-Billancourt i Frankrike. Han är en bra serve- och volleyspelare och en dubbelexpert och har vunnit många dubbelturneringar med partnern Julien Benneteau. Hans bästa placering i singel är 37, detta nådde han den 5 maj 2014. I dubbel har Mahut varit den högst rankade spelaren, en prestation han nådde den 6 juni 2016. Han har klarat en karriär-Grand Slam, alltså vunnit Australiska öppna, Franska öppna, Wimbledon och US Open.

Mahut var finalist i tävlingen Queen's Club Championships 2007, där han mötte Andy Roddick. Mahut hade en matchboll i andra setets tie-break, men förlorade sedan. Mahut besegrade både femteseedade Ivan Ljubičić och förstaseedade Rafael Nadal i raka set.

Mahut spelade den längsta tennismatchen i historien, när John Isner vann över Mahut under Wimbledonmästerskapen 2010. Matchen varade i 11 timmar och 5 minuter, varav det avgörande setet tog 8 timmar och 11 minuter.[1]

Karriär

Juniorkarriär

Mahut under Wimbledonmästerskapen 2009.

1998 var Mahut fransk mästare för 15- och 16-åringar och 17- och 18-åringar. 1999 vann han även turneringen Orange Bowl i dubbel. Mahut vann pojksingeln i Wimbledon 2000 och pojkdubbeln i Australian Open tillsammans med Tommy Robredo.

2003-2005

2003 nådde Mahut top 100 i ATP-tourens singelranking. Han vann också dubbeln i Open de Moselle i Metz, Frankrike tillsammans med Julien Benneteau. År 2004 gjorde Mahut bra resultat i dubbel, där han förlorade semifinalen i BNP Paribas Open med Benneteau, men vann Open de Moselle tillsammans med Arnaud Clement. Tillsammans med Benneteau nådde han även dubbelfinalen i US Open.

2005 vann Mahut dubbeln i Challenger de Grenoble och Open d'Orléans tillsammans med dubbelpartnern Julien Benneteau. Han var finalist Orléans Open och Ford challenger i Cherbourg-Octeville i singeltävlingen. Mahut förlorade även dubbelfinalen, med partnern Gilles Müller, i Pozoblanco, Spanien.

2007

2007 var Mahut finalist i Queen's Club Championships, men förlorade i tre set över den före detta världsettan Andy Roddick. Mahut hade matchboll för att ta sin första singeltitel på ATP-touren men förlorade till slut med 6-4, 6-7, 6-7. Under vägen till finalen besegrade han spanjoren Rafael Nadal och i semifinalen besegrade han landsmannen Arnaud Clément. Mahut vann över Clément i Wimbledon samma år i fyra set innan han förlorade andra omgången mot en annan landsman, Richard Gasquet. Han nådde även sin andra tourfinal i Newport, Rhode Island, men förlorade med 4–6, 4–6 mot Fabrice Santoro. Mahut and Julien Benneteau nådde semifinalen i US Open, där de bland annat slog ut de regerande mästarna Martin Damm och Leander Paes i första omgången. Semifinalen förlorade de med 3–6, 6–1, 5–7 mot turneringsvinnarna Simon Aspelin och Julian Knowle.

2008

Efter ett utmärkt 2007 fick Mahut uppleva ett mindre lyckat 2008, då han inte lyckades nå någon final i ATP-touren och förlorade första rundan i Wimbledon, Franska öppna och US Open. I Australian Open lyckades han nå andra omgången. Utanför ATP-touren lyckades Mahut vinna en titel på challengernivå. Det var en tävling i Orléans där han vann över belgaren Christophe Rochus i finalen med 5-7, 6-1, 7-6.

2009

Skador och några dåliga resultat i slutet av 2008 gjorde att Mahut under 2009 låg utanför top-100. Detta innebar ännu ett tungt år för Mahut som skulle behöva kvala för att delta i de större tävlingarna. Efter att förlorat i kvalet till Franska öppna återvände han till Queen's Club Championships, där han nådde åttondelsfinal. Efter att ha förlorat första omgången i Wimbledon nådde Mahut två semifinaler i rad på challengernivå. De förlorade han mot Olivier Rochus i Manchester och mot Feliciano López i Segovia. I slutet av året hade Mahut åkt ur top-200.

2010

Efter en vinst på challengernivå i Cherbourg, Frankrike klättrade Mahut upp till top-200 igen. Mahut fick senare ett wildcard till Franska öppna, där han vann första omgången mot tysken Mischa Zverev med 6-1, 6-2, 6-4. Detta innebar att han nådde andra omgången i Franska Öppna för första gången i karriären. I andra omgången förlorade han i fyra set mot semifinalisten Jürgen Melzer från Österrike. Under Queens's Club Championschip förlorade Mahut i andra omgången mot Marin Čilić. Detta innebar att han för första gången sedan 2004 misslyckades att nå åttondelsfinal i tävlingen.

Mahut lyckades senare kvala sig in i Wimbledon, där han senare föll mot amerikanen John Isner i fem set. Matchen blev historiens längsta match någonsin. Efter Wimbledon fick Mahut ett wildcard till en tävling i Newport, där han nådde andra omgången där han förlorade i två raka set mot Frank Dancevic.

2020

I februari 2020 vann Mahut och Pierre-Hugues Herbert sin första titel för året då de vann Rotterdam Open efter att ha besegrat Henri Kontinen och Jan-Lennard Struff i finalen.[2] Under samma månad vann han även Open 13 tillsammans med Vasek Pospisil efter att ha besegrat Wesley Koolhof och Nikola Mektić i finalen.[3]

Längsta matchen i historien

I vad som skulle bli längsta matchen i tennishistorien under Wimbledon 2010 mötte den medellånga Mahut den 208 cm långa John Isner. Matchen spelades mellan 22 och 24 juni. Isner servade bra, och slog rekordet i antal serve-ess under en match, som skrevs till 113. Mahut tog det förra rekordet på 78 serve-ess och servade 103 serve-ess, vilket idag är det näst bästa rekordet efter Isners. Matchen tog 11 timmar och 5 minuter och resultatet skrevs till 6–4, 3–6, 6–7(7), 7–6(3), 70–68.

Rekord

  • Följande tennisrekord har Mahut tagit.
TävlingÅrRekordDelas med
Wimbledon2010Flest vunna poäng under en match (502)innehar rekordet ensam
Flest game förlorade i en match (92)innehar rekordet ensam
Längsta singelmatchen någonsin (11 timmar, 5 minuter)John Isner
Längsta spelet under dag (7 timmar, 6 minuter)John Isner
Flest game under en dag (118)John Isner

Titlar och finaler

Grand Slam

Dubbel: 7 (4 titlar, 3 andraplatser)

ResultatÅrMästerskapUnderlagMedspelareMotståndareResultat
Tvåa2013Franska öppnaGrusFrankrike Michaël LlodraUSA Bob Bryan
USA Mike Bryan
4–6, 6–4, 6–7(3–7)
Tvåa2015Australiska öppnaHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertItalien Simone Bolelli
Italien Fabio Fognini
4–6, 4–6
Vinnare2015US OpenHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertStorbritannien Jamie Murray
Australien John Peers
6–4, 6–4
Vinnare2016WimbledonGräsFrankrike Pierre-Hugues HerbertFrankrike Julien Benneteau
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
6–4, 7–6(7–1), 6–3
Vinnare2018Franska öppnaGrusFrankrike Pierre-Hugues HerbertÖsterrike Oliver Marach
Kroatien Mate Pavić
6–3, 7–6(7–4)
Vinnare2019Australiska öppnaHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertFinland Henri Kontinen
Australien John Peers
6–4, 7–6(7–1)
Tvåa2019WimbledonGräsFrankrike Édouard Roger-VasselinColombia Robert Farah
Colombia Juan Sebastián Cabal
7–6(7–5), 6–7(5–7), 6–7(6–8), 7–6(7–5), 3–6

ATP World Tour Finals

Dubbel: 2 (1 titel, 1 andraplats)

ResultatÅrMästerskapUnderlagMedspelareMotståndareResultat
Tvåa2018ATP World Tour Finals, LondonHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertUSA Mike Bryan
USA Jack Sock
7–5, 1–6, [11–13]
Vinnare2019ATP World Tour Finals, LondonHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertSydafrika Raven Klaasen
Nya Zeeland Michael Venus
6–3, 6–4

Masters 1000

Dubbel: 10 (7 titlar, 3 andraplatser)

ResultatÅrMästerskapUnderlagMedspelareMotståndareResultat
Tvåa2011Paris MastersHard court (i)Frankrike Julien BenneteauIndien Rohan Bopanna
Pakistan Aisam-ul-Haq Qureshi
2–6, 4–6
Vinnare2016Indian Wells MastersHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertKanada Vasek Pospisil
USA Jack Sock
6–3, 7–6(7–5)
Vinnare2016Miami OpenHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertSydafrika Raven Klaasen
USA Rajeev Ram
5–7, 6–1, [10–7]
Vinnare2016Monte Carlo MastersGrusFrankrike Pierre-Hugues HerbertStorbritannien Jamie Murray
Brasilien Bruno Soares
4–6, 6–0, [10–6]
Tvåa2016Paris MastersHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertFinland Henri Kontinen
Australien John Peers
4–6, 6–3, [6–10]
Tvåa2017Madrid OpenGrusFrankrike Édouard Roger-VasselinPolen Łukasz Kubot
Brasilien Marcelo Melo
5–7, 3–6
Vinnare2017Italian OpenGrusFrankrike Pierre-Hugues HerbertKroatien Ivan Dodig
Spanien Marcel Granollers
4–6, 6–4, [10–3]
Vinnare2017Canadian OpenHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertIndien Rohan Bopanna
Kroatien Ivan Dodig
6–4, 3–6, [10–6]
Vinnare2017Cincinnati MastersHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertStorbritannien Jamie Murray
Brasilien Bruno Soares
7–6(8–6), 6–4
Vinnare2019Paris MastersHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertRyssland Karen Khachanov
Ryssland Andrey Rublev
6–4, 6–1

ATP-finaler i kronologisk ordning

Singel: 6 (4 titlar, 2 andraplatser)

Teckenförklaring
Grand Slam turneringar (0–0)
ATP World Tour Finals (0–0)
ATP World Tour Masters 1000 (0–0)
ATP World Tour 500 Series (0–0)
ATP World Tour 250 Series (4–2)
Finaler efter underlag
Hard court (0–0)
Grus (0–0)
Gräs (4–2)
ResultatV–F   Datum   TurneringKategoriUnderlagMotståndareResultat
Tvåa0–1Juni 2007Queen's Club Championships, StorbritannienInternationalGräsUSA Andy Roddick6–4, 6–7(7–9), 6–7(2–7)
Tvåa0–2Juli 2007Hall of Fame Open, USAInternationalGräsFrankrike Fabrice Santoro4–6, 4–6
Vinnare1–2Juni 2013Rosmalen Championships, Nederländerna250 SeriesGräsSchweiz Stan Wawrinka6–3, 6–4
Vinnare2–2Juli 2013Hall of Fame Open, USA250 SeriesGräsAustralien Lleyton Hewitt5–7, 7–5, 6–3
Vinnare3–2Juni 2015Rosmalen Championships, Nederländerna (2)250 SeriesGräsBelgien David Goffin7–6(7–1), 6–1
Vinnare4–2Juni 2016Rosmalen Championships, Nederländerna (3)250 SeriesGräsLuxemburg Gilles Müller6–4, 6–4

Dubbel: 46 (30 titlar, 16 andraplatser)

Teckenförklaring
Grand Slam turneringar (4–3)
ATP World Tour Finals (1–1)
ATP World Tour Masters 1000 (7–3)
ATP World Tour 500 Series (7–0)
ATP World Tour 250 Series (11–9)
Finaler efter underlag
Hard court (23–10)
Grus (3–2)
Gräs (4–3)
Matta (0–1)
ResultatV–F   Datum   TurneringKategoriUnderlagMedspelareMotståndareResultat
Vinnare1–0Oktober 2003Open de Moselle,
Frankrike
InternationalHard court (i)Frankrike Julien BenneteauFrankrike Michaël Llodra
Frankrike Fabrice Santoro
7–6(7–2), 6–3
Tvåa1–1Oktober 2003Grand Prix de Tennis de Lyon,
Frankrike
InternationalMatta (i)Frankrike Julien BenneteauIsrael Jonathan Erlich
Israel Andy Ram
1–6, 3–6
Tvåa1–2Juli 2004Hall of Fame Open,
USA
InternationalGräsFrankrike Grégory CarrazAustralien Jordan Kerr
USA Jim Thomas
3–6, 7–6(7–5), 3–6
Vinnare2–2Oktober 2004Open de Moselle,
Frankrike (2)
InternationalHard court (i)Frankrike Arnaud ClémentKroatien Ivan Ljubičić
Italien Uros Vico
6–2, 7–6(10–8)
Tvåa2–3September 2007Thailand Open,
Thailand
InternationalHard court (i)Frankrike Michaël LlodraThailand Sanchai Ratiwatana
Thailand Sonchat Ratiwatana
6–3, 5–7, [7–10]
Vinnare3–3Oktober 2009Grand Prix de Tennis de Lyon,
Frankrike
250 SeriesHard court (i)Frankrike Julien BenneteauFrankrike Arnaud Clément
Frankrike Sébastien Grosjean
6–4, 7–6(8–6)
Tvåa3–4November 2011Paris Masters,
Frankrike
Masters 1000Hard court (i)Frankrike Julien BenneteauIndien Rohan Bopanna
Pakistan Aisam-ul-Haq Qureshi
2–6, 4–6
Vinnare4–4Februari 2012Open Sud de France,
Frankrike (2)
250 SeriesHard court (i)Frankrike Édouard Roger-VasselinAustralien Paul Hanley
Storbritannien Jamie Murray
6–4, 7–6(7–4)
Vinnare5–4Februari 2012Open 13,
Frankrike
250 SeriesHard court (i)Frankrike Édouard Roger-VasselinTyskland Dustin Brown
Frankrike Jo-Wilfried Tsonga
3–6, 6–3, [10–6]
Vinnare6–4September 2012Moselle Open,
Frankrike (3)
250 SeriesHard court (i)Frankrike Édouard Roger-VasselinSverige Johan Brunström
Danmark Frederik Nielsen
7–6(7–3), 6–4
Tvåa6–5Juni 2013Franska öppna,
Frankrike
Grand SlamGrusFrankrike Michaël LlodraUSA Bob Bryan
USA Mike Bryan
4–6, 6–4, 6–7(4–7)
Vinnare7–5Juli 2013Hall of Fame Open,
USA
250 SeriesGräsFrankrike Édouard Roger-VasselinUSA Tim Smyczek
USA Rhyne Williams
6–7(4–7), 6–2, [10–5]
Tvåa7–6September 2013Moselle Open,
Frankrike
250 SeriesHard court (i)Frankrike Jo-Wilfried TsongaSverige Johan Brunström
Sydafrika Raven Klaasen
4–6, 6–7(5–7)
Tvåa7–7Februari 2014Open Sud de France,
Frankrike
250 SeriesHard court (i)Frankrike Marc GicquelRyssland Nikolay Davydenko
Uzbekistan Denis Istomin
4–6, 6–1, [7–10]
Vinnare8–7Februari 2014Rotterdam Open,
Nederländerna
500 SeriesHard court (i)Frankrike Michaël LlodraNederländerna Jean-Julien Rojer
Rumänien Horia Tecău
6–2, 7–6(7–4)
Tvåa8–8Januari 2015Australiska öppna,
Australien
Grand SlamHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertItalien Simone Bolelli
Italien Fabio Fognini
4–6, 4–6
Tvåa8–9Juni 2015Rosmalen Championships,
Nederländerna
250 SeriesGräsFrankrike Pierre-Hugues HerbertKroatien Ivo Karlović
Polen Łukasz Kubot
2–6, 6–7(9–11)
Vinnare9–9Juni 2015Queen's Club Championships,
Storbritannien
500 SeriesGräsFrankrike Pierre-Hugues HerbertPolen Marcin Matkowski
Serbien Nenad Zimonjić
6–2, 6–2
Vinnare10–9September 2015US Open,
USA
Grand SlamHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertStorbritannien Jamie Murray
Australien John Peers
6–4, 6–4
Tvåa10–10September 2015Moselle Open,
Frankrike
250 SeriesHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertPolen Łukasz Kubot
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
6–2, 3–6, [7–10]
Vinnare11–10Februari 2016Rotterdam Open,
Nederländerna (2)
500 SeriesHard court (i)Kanada Vasek PospisilTyskland Philipp Petzschner
Österrike Alexander Peya
7–6(7–2), 6–4
Vinnare12–10Mars 2016Indian Wells Masters,
USA
Masters 1000Hard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertKanada Vasek Pospisil
USA Jack Sock
6–3, 7–6(7–5)
Vinnare13–10April 2016Miami Open,
USA
Masters 1000Hard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertSydafrika Raven Klaasen
USA Rajeev Ram
5–7, 6–1, [10–7]
Vinnare14–10April 2016Monte Carlo Masters,
Monaco
Masters 1000GrusFrankrike Pierre-Hugues HerbertStorbritannien Jamie Murray
Brasilien Bruno Soares
4–6, 6–0, [10–6]
Vinnare15–10Juni 2016Queen's Club Championships,
Storbritannien (2)
500 SeriesGräsFrankrike Pierre-Hugues HerbertAustralien Chris Guccione
Brasilien André Sá
6–3, 7–6(7–5)
Vinnare16–10Juli 2016Wimbledon,
Storbritannien
Grand SlamGräsFrankrike Pierre-Hugues HerbertFrankrike Julien Benneteau
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
6–4, 7–6(7–1), 6–3
Tvåa16–11Oktober 2016European Open,
Belgien
250 SeriesHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertKanada Daniel Nestor
Frankrike Édouard Roger-Vasselin
4–6, 4–6
Tvåa16–12November 2016Paris Masters,
Frankrike
Masters 1000Hard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertFinland Henri Kontinen
Australien John Peers
4–6, 6–3, [6–10]
Vinnare17–12Februari 2017Open 13,
Frankrike (2)
250 SeriesHard court(i)Frankrike Julien BenneteauNederländerna Robin Haase
Storbritannien Dominic Inglot
6–4, 6–7(9–11), [10–5]
Tvåa17–13Maj 2017Madrid Open,
Spanien
Masters 1000GrusFrankrike Édouard Roger-VasselinPolen Łukasz Kubot
Brasilien Marcelo Melo
5–7, 3–6
Vinnare18–13Maj 2017Italian Open,
Italien
Masters 1000GrusFrankrike Pierre-Hugues HerbertKroatien Ivan Dodig
Spanien Marcel Granollers
4–6, 6–4, [10–3]
Vinnare19–13Augusti 2017Canadian Open,
Kanada
Masters 1000Hard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertIndien Rohan Bopanna
Kroatien Ivan Dodig
6–4, 3–6, [10–6]
Vinnare20–13Augusti 2017Cincinnati Masters,
USA
Masters 1000Hard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertStorbritannien Jamie Murray
Brasilien Bruno Soares
7–6(8–6), 6–4
Vinnare21–13Februari 2018Rotterdam Open,
Nederländerna (3)
500 SeriesHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertÖsterrike Oliver Marach
Kroatien Mate Pavić
2–6, 6–2, [10–7]
Vinnare22–13Juni 2018Franska öppna,
Frankrike
Grand SlamGrusFrankrike Pierre-Hugues HerbertÖsterrike Oliver Marach
Kroatien Mate Pavić
6–3, 7–6(7–4)
Vinnare23–13September 2018Moselle Open,
Frankrike (4)
250 SeriesHard court (i)Frankrike Édouard Roger-VasselinStorbritannien Ken Skupski
Storbritannien Neal Skupski
6–1, 7–5
Vinnare24–13Oktober 2018European Open,
Belgien
250 SeriesHard court (i)Frankrike Édouard Roger-VasselinBrasilien Marcelo Demoliner
Mexiko Santiago González
6–4, 7–5
Tvåa24–14November 2018ATP Finals,
Storbritannien
Tour FinalsHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertUSA Mike Bryan
USA Jack Sock
7–5, 1–6, [11–13]
Vinnare25–14Januari 2019Australiska öppna,
Australien
Grand SlamHard courtFrankrike Pierre-Hugues HerbertFinland Henri Kontinen
Australien John Peers
6–4, 7–6(7–1)
Tvåa25–15Juli 2019Wimbledon,
Storbritannien
Grand SlamGräsFrankrike Édouard Roger-VasselinColombia Juan Sebastián Cabal
Colombia Robert Farah
7–6(7–5), 6–7(5–7), 6–7(6–8), 7–6(7–5), 3–6
Tvåa25–16September 2019Moselle Open,
Frankrike
250 SeriesHard court (i)Frankrike Édouard Roger-VasselinSverige Robert Lindstedt
Tyskland Jan-Lennard Struff
6–2, 6–7(1–7), [4–10]
Vinnare26–16Oktober 2019Japan Open,
Japan
500 SeriesHard courtFrankrike Édouard Roger-VasselinKroatien Nikola Mektić
Kroatien Franko Škugor
7–6(9–7), 6–4
Vinnare27–16November 2019Paris Masters,
Frankrike
Masters 1000Hard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertRyssland Karen Khachanov
Ryssland Andrey Rublev
6–4, 6–1
Vinnare28–16November 2019ATP Finals,
Storbritannien
Tour FinalsHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertSydafrika Raven Klaasen
Nya Zeeland Michael Venus
6–3, 6–4
Vinnare29–16Februari 2020Rotterdam Open,
Nederländerna (4)
500 SeriesHard court (i)Frankrike Pierre-Hugues HerbertFinland Henri Kontinen
Tyskland Jan-Lennard Struff
7–6(7–5), 4–6, [10–7]
Vinnare30–16Februari 2020Open 13,
Frankrike (3)
250 SeriesHard court (i)Kanada Vasek PospisilNederländerna Wesley Koolhof
Kroatien Nikola Mektić
6–3, 6–4

Referenser

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Flag of Croatia.svg
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of South Africa.svg

Sydafrikas flagga

Färg som används: National flag | South African Government and Pantone Color Picker

     grön rendered as RGB 000 119 073Pantone 3415 C
     gul rendered as RGB 255 184 028Pantone 1235 C
     röd rendered as RGB 224 060 049Pantone 179 C
     blå rendered as RGB 000 020 137Pantone Reflex Blue C
     vit rendered as RGB 255 255 255
     svart rendered as RGB 000 000 000
Flag of Belgium (civil).svg
The civil ensign and flag of Belgium. It is identical to Image:Flag of Belgium.svg except that it has a 2:3 ratio, instead of 13:15.
Flag of Israel.svg
Flag of Israel. Shows a Magen David (“Shield of David”) between two stripes. The Shield of David is a traditional Jewish symbol. The stripes symbolize a Jewish prayer shawl (tallit).
Flag of Thailand.svg
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
  • Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
  • White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
  • Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
Nicolas Mahut at the 2008 Rogers Cup2.jpg
Författare/Upphovsman: ataelw, Licens: CC BY 2.0
Nicolas Mahut practising at the 2008 Rogers Cup
Nicolas Mahut at the 2009 Wimbledon Championships 01.jpg
Författare/Upphovsman: Bruno Girin, Licens: CC BY-SA 2.0
Nicolas Mahut against Kristof Vliegen in the 2009 Wimbledon Championships first round