Nias, Indonesien

Nias
(Tanö Niha)
Ö
LandIndonesien Indonesien
ProvinsSumatera Utara
DistriktNias, Södra Nias,
Norra Nias, Västra Nias
Koordinater01°06′N 97°32′Ö / 1.100°N 97.533°Ö / 1.100; 97.533
Högsta punkt800 m ö.h.
Area5 121,3 km²
Folkmängd788 132 (2014)
Befolkningstäthet154 invånare/km²
Geonames1214404
Befolkningen på Nias på väg att resa ett megalitiskt monument (1915). Det sägs att det tog 525 människor tre dagar att resa stenen i byn Bawemataloeo. (P. Boomgaard, 2001)

Nias (indonesiska: Pulau Nias; nias: Tanö Niha), är en ö sydväst om Sumatra, Indonesien.

Ön har en yta på 5121 kvadratkilometer. Kusten är svårtillgänglig. Ön är delvis vulkanisk och de högsta topparna når en höjd av 800 meter över havet. På Nias finns kol, järn och kopparförekomster. Huvudort är Gunungsitoli.

Kultur

En dansare håller ett balato-svärd i en krigsdans.

Förfäderna till befolkningen på Nias var austromelanesoiderna som kom från Hoabinth i nuvarande Vietnam, ungefär 10000 f.Kr. Senare invandrade austronesier från Taiwan som var mer avancerade och tog över i området.[1]

Även om ökedjan vid Nias varit isolerad från omvärlden har befolkningen på ön under långa tider idkat handel med andra öar och andra kulturer och även haft kontakt med fastlandet.

Det finns historiker och arkeologer som menar att den lokala kulturen på Nias tillhör de mycket få kvarvarande stenålderskulturerna. Detta är omtvistat, men faktum kvarstår att Nias relativa isolering från omvärlden gjort att en unik kultur kunnat bibehållas.

Nias är välkänt för sin mångfald av festivaler. De mest kända är Krigsdansen, som regelbundet uppförs för turisternas skull, och Stenhoppningen, en manbarhetsrit där unga män hoppar mellan stentorn. I gången tid var stenarna täckta med spikar och spetsad bambu.

I huvudorten Gunungsitoli finns Nias enda museum, “Museum Pusaka Nias”[2] med över 6000 historiska föremål.

Den dominerande religionen på ön är protestantistisk kristendom. Drygt 80 procent av befolkningen är protestanter, återstoden är jämnt fördelad mellan muslimer (mestadels immigranter från andra delar av Indonesien) och katoliker. Det hindrar dock inte att gamla traditioner och ritualer lever kvar från urbefolkningens historia.

Ett traditionellt hus av typen omo sebua.

Det traditionella huset på Nias, en omo sebua, byggs stående på massiva pelare av järnträ, med spetsiga tak. Dessa hus står emot jordbävningar bra och var också ett bra skydd under tider med stamkrig. Vid jordbävningen i mars 2005, som hade sitt epicentrum mellan Nias och grannön Simeulue, raserades de flesta moderna byggnaderna, medan de traditionella husen stod kvar.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Nias, 31 januari 2015.

Noter

  1. ^ Mahardika Satria Hadi, Anton William (15 mars 2014). ”The First True Inhabitants of Nias” (på engelska). http://en.tempo.co/read/news/2014/03/15/114562364/The-First-True-Inhabitants-of-Nias. Läst 17 mars 2015. 
  2. ^ ”Museum Pusaka Nias” (på engelska). Arkiverad från originalet den 30 december 2015. https://web.archive.org/web/20151230071112/http://www.museum.pusaka-nias.org/. Läst 17 mars 2015. 

Tryckta källor

  • Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1073 
  • B. Dawson, J. Gillow (1994) (på engelska). The Traditional Architecture of Indonesia. Thames and Hudson Ltd. ISBN 0-500-34132-X 

Media som används på denna webbplats

Flag of Indonesia.svg
bendera Indonesia
Omo Sebua, South Nias, Indonesia.jpg
Författare/Upphovsman: monica renata from jakarta, Licens: CC BY 2.0
Omo Sebua means the big house. This is a traditional house from South Nias. It was king of Tano Niha who live there.
COLLECTIE TROPENMUSEUM 'Het verslepen van de steen 'Darodaro' voor de gestorven Saoenigeho van Bawamataloea Nias TMnr 1000095b.jpg
(c) Tropenmuseum, part of the National Museum of World Cultures, CC BY-SA 3.0
Repronegative. Big stones (megaliths), some nicely decorated, were a part of the culture of Nias island off the western coast of Sumatra, Indonesia. There were big stone statues, stone seats for the chieftains and stone tables where justice was done. There were also big stones needed to commemorate of important deceased people. When such a stone was erected, a ritual feast was to be given. All this to enable a nobleman to join his godly ancestors in the afterlife. On the photo such a stone is hauled upwards. The story has it that it took 525 people three days to erect this stone in the village of Bawemataloeo. (P. Boomgaard, 2001)
Tari Perang Nias.jpg
Författare/Upphovsman: Doni Ismanto, Licens: CC BY 2.0
Tari Perang, Nias, Indonesia
Nias Topography.png
Författare/Upphovsman: Sadalmelik, Licens: CC BY-SA 3.0
Topographic map of Nias, Indonesia. Created with GMT from SRTM data.