Ni (personligt pronomen)

Ni är ett personligt pronomen i andra person pluralis inom svenska språket.

Historia

Ni utvecklades från "I", där föregående plurala verbändelse -n så småningom smälte samman med pronomenet. År 1875 genomfördes Ni-reformen,[1] en ambition att få tilltal med titlar ersatta med pronomenet Ni. Före den så kallade du-reformen under sent 1960-tal/tidigt 1970-tal var därför ni eller Ni (eller dialektalt I) i vissa delar av Sverige och i vissa sociala sammanhang det vanliga tilltalsordet, även i singularis till främmande personer som man inte kände till titeln på.

Störst genomslag fick Ni i studentkretsar och i konversation mellan unga människor av olika kön. Ni användes dock främst av den som hade högre social status, gentemot den som hade lägre social status.[2] Användandet av ni har efter du-reformen haft olika status i Sverige. Möjligen inspirerat av språk som tyska och franska där man niar personer man inte känner så väl, har niandet åter blivit vanligare på 2000-talet och används av vissa i ett försök att vara artig, även om det av andra ses som motsatsen.[2][3]

Referenser

  1. ^ ”1860–1899”. Kommun och politik. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809071656/https://www.lerum.se/globalassets/documents/forvaltningssidorna/kommun-och-politik/lerums-historia/kronologiskt-register/1860-1899.pdf?epslanguage=sv. Läst 12 maj 2016. 
  2. ^ [a b] Artiga eller oartiga artighetsfraser
  3. ^ Magdalena Ribbing (3 september 2012) Niandeprotest?, Dagens Nyheter, läst 13 januari 2022