Ngorongoro
| Ngorongoro naturskyddsområde | |
.jpg) | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 3°11′13.992″S 35°32′26.988″Ö / 3.18722000°S 35.54083000°Ö |
| Plats | Intill Serengeti |
| Land |  Tanzania |
| Region* | Afrika |
| Data | |
| Typ | Kultur- och naturarv |
| Kriterier | iv, vii, viii, ix, x |
| Referens | 39 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1979 (3:e mötet) |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Ngorongoro är ett naturskyddsområde i norra Tanzania som gränsar till Serengeti nationalpark i väster och Östafrikanska riftsystemet i öster och upptar en yta på 8 094 km2. 1979 upptogs naturskyddsområdet på Unescos världsarvslista.[1]
Geografi
Ngorongorokratern, som är världens största hela kaldera, har en diameter på 16–19 km (264 km2). Runt kratern finns en 400–600 meter hög kant. Kratern utgör bara en liten del av det totala naturskyddsområdet (8 094 km2). Inom området finns även Empakaaikratern.[1]
Flera viktiga paleontologiska och arkeologiska fyndplatser finns i Ngorongoro. I Olduvairavinen har tidiga fynd av Homo habilis och Australopithecus. Laetoli där 3,6 miljoner år gamla fossila mänskliga fotspår, som är det första direkta bevisen på mänsklig upprätt gång, upptäcktes av Mary Leakey.[2][3]
Galleri
Kranium av Paranthropus boisei funnet i Olduvai
Avgjutning av fotavtrycken från Laetoli
Topografisk karta över Ngorongoro
Ngorongoro-kratern från ovan
Historia
Ngorongoro naturskyddsområde skapades 1959 genom ett avtal med massajerna som ett område separerat från Serengeti nationalpark. Massajerna fick fortsätta leva och bo i naturskyddsområdet, men fick inte tillgång till Serengeti. Massajerna ansåg sig lurade av avtalet. Nu får massajerna endast bo i en del av området. 1979 fick området världsarvsstatus.[1]
Djurliv
I Ngorongorokratern finns en mycket tät koncentration av djurarter där gnuer dominerar. Afrikanska bufflar, grantgaseller, thomsongaseller, zebror, vårtsvin och babianer är vanliga arter i kratern medan elefanterna stannar i skogen runt kratern medan giraffen saknas. I naturskyddsområdet finns mindre populationer av flodhästar, vattenbockar, buskbockar, rörbockar och koantiloper. På grund av den stora tillgången på bytesdjur finns även många rovdjur som hyenor, lejon, leopard och servaler. Den utrotningshotade svarta noshörningen kan ses i kratern, men antalet individer har minskat drastiskt sedan 1960-talet då det fanns drygt 100 djur.[1][2]
Dessutom finns många fågelarter (350-500, uppgifterna varierar). I den sodarika Makatsjön finns både mindre och större flamingo, småsnäppor, tibetpipare, krokodilväktare, skäggtärnor, nilgäss och kapänder med flera.[2]
Galleri
Zebra och gnu
Mindre flamingo och en schakal
Strimmig gnu
Referenser
- ^ [a b c d] ”Ngorongoro Conservation Area”. UNESCO World Heritage Convention. http://whc.unesco.org/en/list/39. Läst 23 september 2012.
- ^ [a b c] ”Ngorongoro – naturskyddsområde i norra Tanzania”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604191403/http://www.nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/jourhavandebiolog/ekosystem/ngorongoro.4.18fc9baff6275048180006396.html. Läst 23 september 2012.
- ^ ”Laetoli Footprints Preserve Earliest Direct Evidence of Human-Like Bipedal Biomechanics”. PLOS ONE. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2842428/. Läst 23 september 2012.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ngorongoro.
| |||||
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Nicor, Licens: CC BY-SA 3.0
Blue Wildbeests in Ngorongoro
Författare/Upphovsman: Bamse, Licens: CC BY-SA 3.0
Map of National Parks and major protected areas in Tanzania.
Ngorongoro’s caldera is 22.5 kilometers (14 miles) across at its widest point and is 610 meters (2,000 feet) deep. Its floor is very level, holding a lake fed by streams running down the caldera wall. It is part of the Ngorongoro Conservation Area and is home to over 75,000 animals. The lakes south of the crater are Lake Eyasi and Lake Manyara, also part of the conservation area.
Orientation: North toward the top, Mercator projection
Image Data: shaded and colored SRTM elevation model. The shade image was derived by computing topographic slope in the northwest-southeast direction, so that northwest slopes appear bright and southeast slopes appear dark. Color coding is directly related to topographic height, with green at the lower elevations, rising through yellow and tan, to white at the highest elevations.
Date Acquired: February 2000
Författare/Upphovsman: Monica Storm, Licens: CC BY-SA 4.0
Ngorongoro-kratern från ovan
Författare/Upphovsman: Tim Evanson, Licens: CC BY-SA 2.0
Cast of the "Laetoli footprints" -- the earliest known human footprints in the world, on display in the Hall of Human Origins in the Smithsonian Museum of Natural History in Washington, D.C. These footprints are those of Australopithecus afarensis. The entire footprint trail is 88 feet long and includes impressions left by two individuals. They were made 3.6 million years ago in Laetoli, Tanzania, when A. afarensis walked through wet volcanic ash. Paleontologist Mary Leakey found them in 1976, but they were not identified until Paul Abell did so in 1978. There are 70 footprints in total.
.JPG)
Författare/Upphovsman: Guérin Nicolas (messages), Licens: CC BY-SA 3.0
Muséum d'Anthropologie, campus universitaire d'Irchel, Université de Zurich (Suisse) : Paranthropus boisei, numéro identification OH 5 (Olduvai, Tanzanie)
Författare/Upphovsman: Harvey Barrison from Massapequa, NY, USA, Licens: CC BY-SA 2.0
The Ngorongoro Conservation Area (NCA) is a conservation area and a UNESCO World Heritage Site. The main feature of the NCA is its large, unbroken, unflooded volcanic caldera. A dominant feature of the Ngorongoro Caldera is Lake Magadi, a shallow soda lake that supports large flocks of flamingo.
Författare/Upphovsman: Vincenzo Gianferrari Pini, Licens: CC BY-SA 2.5 it
An African wolf, Lesser Flamingos, a Black-winged Stilt, and a Hippopotamus in a lake in Ngorongoro Crater