Ngawa

Ngawa
Tibetanska : རྔ་བ་བོད་རིགས་ ཆའང་རིགས་རང་སྐྱོང་ཁུལ་ rnga ba bod rigs cha'ang rigs rang skyong khul kinesiska : 阿坝藏族羌族自治州? pinyin: Ābà Zàngzú Qiāngzú zìzhìzhōu
En stupa utanför huvudorten Ngawa.
Typ av område: Provinsnivå   Prefekturnivå    Häradsnivå     Sockennivå  Autonom prefektur
Provins	Sichuan (prefekturer i Sichuan)
Huvudort	Barkam 31°55′N 101°43′Ö / 31.917°N 101.717°Ö / 31.917; 101.717
Areal	84 242 km²
Folkmängd*	898 708 (2010)
Befolkningstäthet	10,7 inv./km²
BNP	9 758 ¥/inv.
Större kinesiska nationaliteter	Tibetaner (53,72%) Han (24,69%) Qiang (18,28%)
Ordförande	Zhang Dongsheng
Partisekreterare	Shi Jun
Officiell webbplats
Abas läge i Sichuan, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/CN-51_ext.aspx

Ngawa, även känd som Aba, är en autonom prefektur för tibetaner och qiang-folket som är belägen i den kinesiska provinsen Sichuan och delvis i den nordtibetanska kulturregionen Amdo, delvis regionen Gyarong som ofta räknas till Kham.

I Ngawa-prefekturen och i häradet Jiuzhaigou ligger naturreservatet Jiuzhaigou, som är uppfört på Unescos lista över världsarv.

Historia

Mellan 1747-1749 och 1776, utkämpade Qianlong-kejsaren två krig mot tibetanska stammar i området som gjort uppror mot Qingdynastins styre. De två Jinchuan-kampanjerna räknas till de tio segrarna under kejsarens regeringstid.

I maj 2008 drabbades området svårt av Jordbävningen i Sichuan 2008, då epicentrum låg i en av Ngawas härad Wenchuan.

Administrativ indelning

Den autonoma prefekturen Ngawa indelas i 13 härad (县 xiàn).^[1]

Kart
Nr	Namn	Kinesiska	Pinyin	Tibetanska	Wylie	Befolkning (2004 est.)	Yta (km²)	Befolkningstäthet (/km²)
Fylker
1	Barkam	马尔康县	Mǎ'ěrkāng xiàn	འབར་ཁམས་རྫོང་	'bar khams rdzong	50 000	6 639	8
2	Wenchuan	汶川县	Wènchuān xiàn	ཝུན་ཁྲོན་རྫོང་	wun khron rdzong	110 000	4 083	27
3	Li	理县	Lǐ xiàn	ལི་རྫོང་	li rdzong	40 000	4 318	9
4	Mao	茂县	Mào xiàn			110 000	4 075	27
5	Songpan	松潘县	Sōngpān xiàn	ཟུང་ཆུ་རྫོང་	zung chu rdzong	70 000	8 486	8
6	Jiuzhaigou	九寨沟县	Jiǔzhàigōu xiàn			60 000	5 286	11
7	Jinchuan	金川县	Jīnchuān xiàn	ཆུ་ཆེན་རྫོང་	chu chen rdzong	70 000	5 524	13
8	Xiaojin	小金县	Xiǎojīn xiàn	བཙན་ལྷ་རྫོང་	btsan lha rdzong	80 000	5 571	14
9	Heishui	黑水县	Hēishuǐ xiàn	ཁྲོ་ཆུ་རྫོང་	khro chu rdzong	60 000	4 154	14
10	Zamtang	壤塘县	Rǎngtáng xiàn	འཛམ་ཐང་རྫོང་	'dzam thang rdzong	30 000	6 836	4
11	Ngawa	阿坝县	Ābà xiàn	རྔ་བ་རྫོང་	rnga ba rdzong	60 000	10 435	6
12	Zoigê	若尔盖县	Ruò'ěrgài xiàn	མཛོད་དགེ་རྫོང་	mdzod dge rdzong	70 000	10 437	7
13	Hongyuan	红原县	Hóngyuán xiàn	རྐ་ཁོག་རྫོང་	rka khog rdzong	40 000	8 398	5

Källor