Ngũgĩ wa Thiong'o

Ngũgĩ wa Thiong'o
Ngũgĩ wa Thiong'o vid Festivaletteratura 2012 i Mantua, Italien.
Ngũgĩ wa Thiong'o vid Festivaletteratura 2012 i Mantua, Italien.
Född5 januari 1938
Kamiriithu nära Limuru, Centralprovinsen, Kenya
Yrkedramatiker[1], romanförfattare, essäist[2], universitetslärare[3], filosof[4] och författare[5]
NationalitetKenya Kenyan
SpråkKikuyu, engelska
Noterbara verkOm icke vetekornet
Webbplatshttps://ngugiwathiongo.com

Ngũgĩ wa Thiong'o, född 5 januari 1938 i Kamiriithu nära Limuru, är en kenyansk författare. Han skrev under namnet James Ngugi till mars 1970, (namnet James gavs han i den koloniala missionsskolan) då han återtog sitt kikuyunamn Ngũgĩ wa Thiong'o.

Biografi

Hans far hade fyra hustrur och Ngũgĩ har 27 syskon. Under sin studietid vid Makerere University i Kampala i Uganda skrev han sina första verk. När han senare studerade i Leeds blev han förtrogen med Marx och Fanons verk och blev övertygad marxist. 1972 erbjöds han att leda den litteraturvetenskapliga institutionen vid universitetet i Nairobi.

Sedan 1982 har han bott i Storbritannien och USA, ursprungligen i exil från Moiregimens förtryck. Ngugi förstår och talar hjälpligt svenska efter att ha varit bosatt i Stockholm och deltagit i en filmkurs på Dramatiska Institutet 1985/86. Han har en son i Sverige som föddes 1985 och som vuxit upp med sin svenska mamma. Ngugi har av denna orsak besökt Sverige många gånger under årens lopp, senast hösten 2016 då han deltog i Stockholm Literature. Sedan dess ägnar han också mer av sin tid åt film. [6]

Författarkarriär

Under studietiden på Makerere University i Uganda, skrev han sina två första romaner och sin första pjäs, The Black Hermit. Weep Not, Child var den första romanen av en östafrikansk författare och väckte internationellt uppseende.[källa behövs] I Leeds skrev han sin tredje roman Om icke vetekornet (A Grain of Wheat), som utgavs 1967 och fick lysande recensioner.

Thiong'o skriver sedan 1978 endast skönlitteratur på sitt modersmål, kikuyu. Ngugi kritiserade de rika markägarna och politikerna, som förtryckte de fattiga för att få egna fördelar. Han ville nu nå bönderna och arbetarna och övergick därför till att skriva på kikuyu. Efter uruppförandet av pjäsen Ngaahika Ndeenda på kulturcentret i Kamiriithu fängslades Ngugi utan rättegång. Han skildrade sitt år i fängelse i Detained: a Writer's Prison Diary (1981).

1986 publicerades romanen Matigari ma njiruungi i Kenya, men upplagan drogs in av regeringen året därpå. 2006 utkom hans första bok på nästan två decennier, Wizard of the Crow, översatt till engelska från kikuyu av Thiong'o själv.

Ngugi är en av Afrikas främsta författare och han har under åren i exil även varit professor i komparativ litteratur på Yale University, New York University och under de senaste 15 åren.[källa behövs] på UCI, University of California, Irvine. Han har också arbetat aktivt i den Londonbaserade "Committee for the Release of Political Prisoners in Kenya". Ngugi har även blivit hedersdoktor vid tolv olika lärosäten på flera kontinenter. Frågan om språk som kultur- och identitetsbärare har alltid varit Ngugis drivkraft och hans kamp för alla språks lika värde och författares ansvar att skriva på sitt eget språk har varit av stor vikt för nya unga författare, både i afrikanska länder och på andra kontinenter.

Bibliografi

  • 1963 – The Black Hermit
  • 1964 – Weep Not, Child (Upp genom mörkret, översättning: Jan Ristarp, 1981)
  • 1965 – The River Between (Floden mellan bergen, översättning: Philippa Wiking, 1971)
  • 1967 – A Grain of Wheat (Om icke vetekornet, översättning: Torsten Hansson, 1982)
  • 1970 – This Time Tomorrow
  • 1972 – Homecoming: Essays on African and Caribbean Literature, Culture, and Politics
  • 1974 – A Meeting in the Dark
  • 1976 – Secret Lives, and Other Stories
  • 1976 – The Trial of Dedan Kimathi
  • 1977 – Ngaahika Ndeenda: Ithaako ria ngerekano (Jag gifter mig när jag vill, översättning: Torsten Hansson, 1984)
  • 1977 – Petals of Blood (En blomma av blod, översättning: Jan Ristarp, 1981)
  • 1980 – Caitaani mutharaba-Ini (Djävulen på korset, översättning: Alexander Muigai, 1982)
  • 1981 – Writers in Politics: Essays
  • 1981 – Education for a National Culture
  • 1981 – Detained: A Writer’s Prison Diary
  • 1982 – Caitaani mutharaba-Ini
  • 1983 – Barrel of a Pen: Resistance to Repression in Neo-Colonial Kenya
  • 1986 – Decolonising the Mind: The Politics of Language in African Literature
  • 1986 – Mother, Sing For Me
  • 1986 – Writing against Neo-Colonialism
  • 1986 – Njamba Nene na Mbaathi i Mathagu
  • 1986 – Matigari ma Njiruungi
  • 1988 – Njamba Nene na Chibu King’ang’i
  • 1989 – Matigari
  • 1990 – Bathitoora ya Njamba Nene
  • 1993 – Moving the Centre: The Struggle for Cultural Freedom
  • 1998 – Penpoints, Gunpoints and Dreams: The Performance of Literature and Power in Post-Colonial Africa
  • 2004 – Mũrogi wa Kagogo
  • 2006 – Wizard of the Crow
  • 2009 – Something Torn and New: An African Renaissance
  • 2010 – Dreams in a Time of War: a Childhood Memoir (Drömmar i krigets skugga: Minnen från en barndom, översättning: Jan Ristarp, 2012)
  • 2012 – In the House of the Interpreter: A Memoir
  • 2013 – In the Name of the Mother: Reflections on Writers and Empire
  • 2014 – Globalectics: Theory and the Politics of Knowing
  • 2016 – Birth of a Dream Weaver: A Writer’s Awakening
  • 2016 – Secure the Base, Making Africa Visible in the Globe (Se Afrika, översättning: Pär Svensson, 2017)
  • 2016 – Ituika ria murungaru kana kiria gitumaga andu mathii (Den upprätta revolutionen eller Varför människan går på två ben, översättning: Jan Ristarp, 2016)

Referenser

Noter

  1. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ hämtat från: persiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia härlett från: Kategori:Kenyanska filosofer, läst: 26 juni 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Ngũgĩ wa Thiong'o, Världslitteratur.se

Källor

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats