New England (dominion)
| New England | ||||
| Dominion of New England in America (Engelska) | ||||
| ||||
Vapen | ||||
| Huvudstad | Boston | |||
| Språk | engelska | |||
| Religion | protestantisk kristendom | |||
| Statsskick | monarki | |||
| Bildades | 1686 | |||
| Upphörde | 1689 | |||
New England (engelska: Dominion of New England in America) var åren 1686–1689 en administrativ union av engelska besittningar i Nordamerika.[1] Den var centralstyrd, influerad av Vicekungadömet Nya Spanien, och blev impopulär, då de enskilda provinsernas traditionella rättigheter hotades.
Området var stort, från Delawarefloden i syd till Penobscotbukten i norr, och bestod av Maine, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode Island, Connecticut, New York och New Jersey, vilket gjorde det svårt att styra. Viceguvernör Sir Edmund Andros [2] var impopulär, och sågs av många som ett hot. När nyheterna om Ärorika revolutionen i England nått Boston 1689, fick man höra att kung Jakob II av England fått sparken, delvis på grund av sina band till katolicismen. Antikatolska puritaner började revoltera mot Edmund Andros, och arresterade honom och hans officerare. Vid Leislerupproret i New York avsattes guvernören, Francis Nicholson, i vad som ledde till etniska stridigheter mellan nyanlända engelsmän, och nederländare som bott där sedan länge. Därefter återfick provinserna sina gamla rättigheter.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 27 april 2013.
Fotnoter
- ^ ”Dominion of New England” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_L-M.html#Dominion. Läst 9 november 2015.
- ^ ”Londen den 15 Junij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 7. 5 juli 1686.
Media som används på denna webbplats
Seal of the Dominion of New England from 1686 to 1689, which was ordered by King James II of England. The inscription around the edge is an abbreviation for Iacobus Secundus Dei Gratia Magnae Britanniae, Franciae et Hiberniae Rex, Fidei Defensor ("James the Second, by the grace of God, of Great Britain, France and Ireland, King, Defender of the Faith"), the monarch's full title, an inscription which was also on the Great Seal of the Realm. The motto of the dominion was Nunquam libertas gratior extat, taken from a Claudian quote of Nunquam libertas gratior extat Quam sub rege pio ("Never does liberty appear in a more gracious form than under a pious king").