Neonisotoper
Fördelningen av de naturliga neonisotoperna.
| Neon-20 (90,48 %) |
| Neon-21 (0,27 %) |
| Neon-22 (9,25 %) |
Neonisotoper är isotoper av grundämnet neon (Ne), det vill säga atomer och kärnor med 10 protoner och olika antal neutroner.
Isotoper
Neon har 19 kända isotoper, varav 3 är stabila (20Ne, 21Ne och 22Ne). De utgör 90,5 %, 0,25 % respektive 9,25 % av det naturligt förekommande neonet.[1]
Utöver de tre stabila isotoperna, är åtminstone sexton instabila isotoper kända. De är alla kortlivade. Den mest långlivade är 24Ne med en halveringstid på 3,38 minuter. Alla andra radioisotoper har halveringstider under en minut, de flesta av dem under en sekund. Den mest kortlivade neonisotopen är 16Ne med en halveringstid på 9 × 10−21 sekunder. Den sistnämnda sönderfaller genom dubbel protonemission till 14O. De övriga lättare isotoperna sönderfaller antingen genom positronemission (β+), elektroninfångning (till i dessa två fall en fluorisotop) eller positronemission och protonemission (till syre) eller positronemission och alfaemission. Tyngre isotoper sönderfaller alla till natriumisotoper genom β-sönderfall – ibland också tillsammans med neutronemission.
Tabell
| Nuklid | Z | N | Massa (u) | Halveringstid | ST (%) | SE (MeV) | SP | Spinn | Förekomst (%) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 16,025761(22) | 9 × 10−21 s | 2p | 0,08 | 14 | |||||
| 17,017672(29) | 109,2 ms | β+ + p (96 %) | 13,93 | 16O | |||||
| β+ + α (2,7 %) | 8,71 | 13 | |||||||
| β+ (1,3 %) | 14,53 | 17F | |||||||
| 18,0057082(3) | 1,672 s | ε | 4,446 | 18 | |||||
| 2p | 16O | ||||||||
| 19,0018802(3) | 17,296 s | β+ | 3,238 | 19 | |||||
| 19,9924401754(19) | 90,48 | ||||||||
| 20,99384668(4) | 0,27 | ||||||||
| 21,991385114(19) | 9,25 | ||||||||
| 22,99446690(11) | 37,24 s | β− | 4,376 | 23Na | |||||
| 23,9936108(4) | 3,38 min | β− | 2,47 | 24 | |||||
| 24,997737(28) | 602 ms | β− | 7,3 | 25 | |||||
| 26,000461(29) | 197 ms | β− (99,87 %) | 7,33 | 26 | |||||
| β− + n (0,13 %) | 25 | ||||||||
| 27,00759(12) | 32 ms | β− (98 %) | 12,67 | 27 | |||||
| β− + n (2 %) | 5,92 | 26 | |||||||
| 28,01207(16) | 18,3 ms | β− (78 %) | 12,31 | 28 | |||||
| β− + n (22 %) | 8,79 | 27 | |||||||
| 29,01939(29) | 15,6 ms | β− | 29 | ||||||
| 30,02480(61) | 5,8 ms | β− | 30 | ||||||
| 31,03311(97)# | 3,4 ms | β− (> 99,9 %) | 31 | ||||||
| β− + n (< 0,1 %) | 30 | ||||||||
| 32,04002(86)# | 3,5 ms | β− + n | 31 | ||||||
| β− | 22 | ||||||||
| 33,04938(86)# | 260 ns | n | |||||||
| 34,05703(87)# | 60 ns | β− (> 99,9 %) | |||||||
| β− + n (< 0,1 %) | |||||||||
- Anmärkningar
- Stabila isotoper anges i fetstil.
- Värden markerade med # härrör inte enbart från experimentella data, men åtminstone delvis från systematiska trender.
- Osäkerheter anges i kort form i parentes efter värdet. Osäkerhetsvärden anger en standardavvikelse, utom isotopsammansättningen och standardatommassa från IUPAC, som använder expanderade osäkerhet.
- Nuklidmassor är givna av IUPAP Commission on Symbols, Units, Nomenclature, Atomic Masses and Fundamental Constants (SUNAMCO).
- Isotopförekomster är givna av IUPAC Commission on Isotopic Abundances and Atomic Weights.
Källor
- ^ ”Isotopes of neon” (på engelska). www.webelements.com. http://www.webelements.com/neon/isotopes.html. Läst 8 juli 2009.
- Isotopmassor:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics 729: sid. 3–128. doi:. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
- Isotopsammansättning och standardatommassa:
- J. R. de Laeter, J. K. Böhlke, P. De Bièvre, H. Hidaka, H. S. Peiser, K. J. R. Rosman and P. D. P. Taylor (2003). ”Atomic weights of the elements. Review 2000 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 75 (6): sid. 683–800. doi:. http://www.iupac.org/publications/pac/75/6/0683/pdf/.
- M. E. Wieser (2006). ”Atomic weights of the elements 2005 (IUPAC Technical Report)”. Pure and Applied Chemistry 78 (11): sid. 2051–2066. doi:. http://iupac.org/publications/pac/78/11/2051/pdf/.
- Spinn och isomerdata:
- G. Audi, A. H. Wapstra, C. Thibault, J. Blachot and O. Bersillon (2003). ”The NUBASE evaluation of nuclear and decay properties”. Nuclear Physics A 729: sid. 3–128. doi:. http://www.nndc.bnl.gov/amdc/nubase/Nubase2003.pdf.
- National Nuclear Data Center. ”NuDat 2.1 database”. Brookhaven National Laboratory. http://www.nndc.bnl.gov/nudat2/. Läst 1 september 2005.
- N. E. Holden (2004). ”Table of the Isotopes, Section 11”. i D. R. Lide. CRC Handbook of Chemistry and Physics (85th). CRC Press. ISBN 978-0-8493-0485-9
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. 
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Two asterisks, in a series with same canvas size
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Single asterisk, in a series with same canvas size