Neologism

Neologism (grekiska neos "ny", "nymodig" och logos "ord", "lära") eller nyord (av ny och ord) är ett nybildat språkligt uttryck eller ett gammalt ord/uttryck använt i ny betydelse.

Bakgrund

Ordet var ursprungligen en beteckning för ord inom medeltidslatinet som inte härstammade från Romarriket. Numera kan neologismer vara helt nya konstruktioner eller blandningar av arvord och lånord från samtliga språk. Ordet "nyord" har funnits i svensk skrift sedan 1914.[1] Den alternativa benämningen neologism är hämtad från den protestantiska, av upplysningstidens tankar påverkade teologin neologi från slutet av 1700-talet.[2]

Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett ord är ett lånord eller neologism. Detta gäller till exempel onomatopoetiska ord: Gök till exempel hette på gammal svenska gucku. På franska heter det coucou, på tyska Kuckuk, på engelska cuckoo, på latin cuculus. Alla dessa ord, inkl. svenska gök, är härmningar av gökens läte.

Neologismer kan vara ett delsymtom vid diagnos av schizofreni.[3]

Orsaker, syften och funktioner

Neologismers orsaker, syften och funktioner[4]
OrsakSyfteFunktion
Luckor i språketBeteckna ny företeelseVerbalisering
Generalisera/differentiera
Uttrycka sig neutraltInformera
Uttrycka en värderingUttrycka sig
Skapa associationerEstetisk eller manipulativ
Ge komisk effekt
VarieraEstetisk
Få ett formellt och lätthanterligt ordKommunikativ, manipulativ
Markera identitetSocial
Luckor hos sändare
eller mottagare
Kompensera egna lexikala luckorKommunikativ
Kompensera mottagarens lexikala luckor
Förlaga på annat språkÖversättningSamtliga funktioner (indirekt)

Se även

Referenser

  1. ^ ”nyord”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/nyord. Läst 4 januari 2018. 
  2. ^ ”neologi”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/neologi. Läst 4 januari 2018. 
  3. ^ Schizofreni : kliniska riktlinjer för utredning och behandling (2. uppl). Svenska psykiatriska föreningen. 2009. sid. 12. ISBN 978-91-7205-664-0. OCLC 480923488. http://www.svenskpsykiatri.se/wp-content/uploads/2017/02/SPF-kliniska-riktlinjer-om-Schizofreni.pdf. Läst 26 oktober 2020 
  4. ^ Källa: Lars-Erik Edlund och Birgitta Hene, Lånord i svenskan, TABLÅ 6

Externa länkar