Neodym

Neodym
Nummer
60
Tecken
Nd
Grupp
N/A
Period
6
Block
f

Nd

U
PraseodymNeodymPrometium
[Xe] 4f4 6s2
60Nd

Neodymium2.jpg

Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa144,24 u
UtseendeSilvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet6 800 kg/m3 (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 297 K (1 024 °C)
Kokpunkt3 373 K (3 100 °C)
Molvolym20,59 × 10-6 m3/mol
Smältvärme7,14 kJ/mol
Ångbildningsvärme273 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie185 (206) pm
Kovalent radie164 pm
JonisationspotentialFörsta: 533,1 kJ/mol
Andra: 1 040 kJ/mol
Tredje: 2 130 kJ/mol
Fjärde: 3 900 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 4f4 6s2
e per skal2, 8, 18, 22, 8, 2
Electron shell 060 Neodymium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd3
Oxider (basicitet)Nd2O3 (svag bas)
Elektronegativitet1,14 (Paulingskalan)
Diverse
KristallstrukturHexagonal
Ljudhastighet2 330 m/s
Elektrisk konduktivitet1,57·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
NuklidNFt1/2STSE (MeV)SP
140Ndsyntetisk3,37 dagarε0,222140Pr
141Nd{syn.}2,49 timmarε1,823141Pr
142Nd27,13 %
Stabil
143Nd12,18 %
Stabil
144Nd23,8 %2,29·1015 årα1,905140Ce
145Nd8,3 %
Stabil
146Nd17,19 %
Stabil
147Nd{syn.}10,98 dagarβ-0,896147Pm
148Nd5,76 %
Stabil
149Nd{syn.}1,728 timmarβ-1,691149Pm
150Nd5,64 %1,1·1019 årβ-3,367150Sm
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Neodym är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Historia

År 1841 isolerades en jordart (metalloxid) kallad didymia (numera didym) av svensken Carl Gustaf Mosander. Österrikaren Carl Auer von Welsbach kunde 1885 separera ämnet i två oxider, neodyma och praseodyma, genom upprepad fraktionerad kristallisation av didymnitrat. Oren neodymmetall framställdes 1900 av Matignon, och renare metall erhölls 1926 av Sieverts och Roell. Namnet kommer av grekiska neos, ny, och didymos, tvilling.[1]

Egenskaper

Neodym är en silvervit mjuk metall som gulnar i luft och måste förvaras i fotogen. Den oxideras lätt i luft och reagerar långsamt med kallt, och snabbt med varmt vatten och löses lätt i utspädda syror till neodym(III)salter. Neodym saknar känd biologisk roll, men varken metallen eller dess salter är giftiga.[1]

Förekomst och framställning

Neodym förekommer tillsammans med andra lantanoider i monazit och bastnäsit. Halten i jordskorpan är ca 24–40 ppm. Separation kan göras genom jonbyteskromatografi eller vätske-vätske-extraktion. Metallen kan framställas genom elektrolys av neodymklorid.[1] Ca 95 procent av världens neodymutvinning görs i Kina.[2]

Användning

Neodym tillsätts vid glastillverkning för att få en blå-röd färg. Neodymfärgat glas används även i lasrar.

Neodym har även fått användning vid tillverkning av permanentmagneter[3] tillsammans med järn och bor (se neodymmagnet)[4] Dessa är starka och används i elmotorer och hårddiskar.[5]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c] Lennartson, Anders (2011). Periodiska systemet. Lund: Studentlitteratur. Libris 12320904. ISBN 9789144070360 
  2. ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
  3. ^ "Magnetic Copper". bbc.co.uk. Läst 17 mars 2016. (engelska)
  4. ^ "Synthesis of a new lean rare earth permanent magnetic compound superior to Nd2Fe14B". phys.org. Läst 17 mars 2016. (engelska)
  5. ^ "Can Magnets Damage or Wipe a Laptop’s Hard-Drive?". howtogeek.com. Läst 17 mars 2016. (engelska)

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Asterisks one.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Single asterisk, in a series with same canvas size
Asterisks two.svg
Författare/Upphovsman: DePiep, Licens: CC BY-SA 3.0
Two asterisks, in a series with same canvas size
Neodymium spectrum visible.png
Författare/Upphovsman: McZusatz (talk), Licens: CC0
Neodymium spectrum; 400 nm - 700 nm
Electron shell 060 Neodymium - no label.svg
Författare/Upphovsman: commons:User:Pumbaa (original work by commons:User:Greg Robson), Licens: CC BY-SA 2.0 uk
Electron configuration (no language or descriptive labels)
Neodymium2.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY 1.0
Ultrapure neodymium under argon, 5 grams. Original size in cm: 1