Nellie Bly

Nellie Bly
Nellie Bly omkring år 1890.
FöddElizabeth Jane Cochran[1][2]
5 maj 1864[3][4][5]
Cochran's Mills i Armstrong County, Pennsylvania, USA
Död27 januari 1922 (57 år)
New York, USA
BegravdWoodlawn begravningsplats[6]
Andra namnNellie Bly[7]
Medborgare iUSA
SysselsättningFörfattare[8], uppfinnare[9], rösträttsaktivist, resenär[9], journalist, entreprenör
MakeRobert Seaman
(g. 1895–1904, makas/makes död)
Utmärkelser
National Women's Hall of Fame (1998)[10]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Nellie Bly (eg. Elizabeth Jane Cochran eller Cochrane[11]), född 5 maj 1864 i Cochran's Mills i Armstrong County,[12] Pennsylvania, död 27 januari 1922 i New York,[13][11] var en amerikansk undersökande journalist.

Redan som 25-åring genomförde Bly en mycket speciell reportageresa. Hennes uppgift var att försöka slå Phileas Foggs "litterära" rekord på 80 dagar för en jordenruntresa, något hon klarade med marginal på 72 dagar. Dessförinnan hade hon wallraffat sig in i New Yorks mentalvård.[14]

Biografi

Bakgrund och tidig karriär

Elizabeth Cochran föddes 1864, i den lilla byn Cochran's Mills utanför Pittsburgh i Pennsylvania. Hon fick sin första utbildning i hemmet men gick senare i skola i Indiana. 1881 flyttade familjen till Pittsburgh, och det var där hon debuterade i journalistyrket. Sedan Pittsburgh Dispatch 1885 hade publicerat artikeln "What girls are good for", i vilken man ville inskränka kvinnans värld till hushållsarbete och familj, författade den 18-åriga Cochran ett engagerat svarsbrev. Resultatet blev att chefredaktören erbjöd henne arbete[11] och föreslog pseudonymen Nellie Bly, efter en populär sång av Stephen Foster.

Nellie Bly fick göra en artikelserie om kvinnliga arbetare, hon skrev om barnarbete och skilsmässor, innan hon så småningom blev societets- och konstredaktör. 1887 reste hon med sin mor till Mexiko. Hon skickade hem en serie artiklar om de sociala förhållandena där, vilka även samlades i boken Six Months in Mexico.

Wallraff-journalistik

Tillbaka i USA flyttade hon till New York-tidningen New York World, där hon gjorde en serie initierade reportage om mentalvården; genom att spela sinnessjuk blev hon intagen på Blackwell Islands dårhus. Hennes artiklar, som även samlades i boken Ten Days in a Madhouse, ledde snabbt till reformer på hospitalen. Med liknande wallraffande skrev hon även reportage om slumlivet, arbetsförhållandena i fabrikerna och om sol-och-vårares metoder.[15]

Resa jorden runt

I november 1889 fick hon uppdraget att försöka slå Phileas Foggs fiktiva rekord från Jules Vernes roman Jorden runt på 80 dagar. Hon började sin resa den 14 november samma år, och resan väckte internationell uppmärksamhet. The World publicerade dagliga artiklar och anordnade en tävling där läsarna fick gissa hur lång tid Nellie Bly skulle ta på sig. Nästan en miljon tävlingssvar konkurrerade om förstaprisets Europaresa. Nellie Bly färdades med båt och tåg, i rikshor och sampaner, till häst och på åsna. I Frankrike passade hon på att intervjua Jules Verne. Under den sista etappen från San Francisco till New York färdades hon med ett specialtåg, som vid varje station hälsades av blåsorkestrar och fyrverkerier. Hon anlände till en jublande folkmassa i New York 72[12] dagar, 6 timmar och 11 minuter efter starten, och klarade med god marginal det uppsatta målet. Alla äventyren från resan beskrev hon också i en bok.

Vid denna tid var det många som tyckte att kvinnor inte borde resa alls utan sina män, och många höjde på ögonbrynen över att en kvinna gjorde en så äventyrlig resa helt ensam, dessutom bara 25 år gammal. Hon blev därför en viktig förebild för kvinnors förbättrade ställning i samhället.

Giftermål och konkurs

1895 gifte sig Nellie Bly med den nästan 40 år äldre industrimagnaten Robert Seaman. När han avled 1904, försökte hon driva hans företag på egen hand. Hon genomförde långtgående reformer för arbetarna, som fick tillgång till bibliotek, motionsanläggningar, hälsovård och vidareutbildning. Långdragna juridiska processer mot korrumperade anställda slukade dock större delen av hennes förmögenhet, och 1913 gick hon i konkurs.

Hon reste 1914 till Europa och blev där fast under första världskriget. Hon valde då att som frilansande reporter skildra händelserna på östfronten. Från 1919 återkom hon som journalist på tidningen New York Journal, dock utan samma framgångar som i ungdomen. Tre år senare avled hon i lunginflammation.

Betydelse

Än i dag hyllas Nellie Bly av amerikanska journalister som en stor föregångare. I Brooklyn i New York finns nöjesparken Nellie Bly Park, som tagit "Jorden runt på 80 dagar" som sitt tema.

Bly har fått nedslagskratern Bly på planeten Venus uppkallad efter sig.[16]

Referenser

  1. ^ Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 220.[källa från Wikidata]
  2. ^ Nellie Bly (på engelska), National Women's History Museum, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Nellie Bly, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ SNAC, Nellie Bly, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, 106, Nellie Bly, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 1 juli 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ Elizabeth Jane Cochran (Nellie Bly) (på engelska), National Women's Hall of Fame, läs online, läst: 4 september 2019.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] ”Nellie Bly | American journalist | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Nellie-Bly. Läst 28 december 2021. 
  12. ^ [a b] Editors, Biography com. ”Nellie Bly” (på amerikansk engelska). Biography. https://www.biography.com/activist/nellie-bly. Läst 28 december 2021. 
  13. ^ ”Bly, Nellie” (på engelska). Library of Congress Authorities. http://lccn.loc.gov/n50032234. Läst 30 juni 2017. 
  14. ^ Bernard, Diane (28 juli 2019). ”She went undercover to expose an insane asylum’s horrors. Now Nellie Bly is getting her due.” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/history/2019/07/28/she-went-undercover-expose-an-insane-asylums-horrors-now-nellie-bly-is-getting-her-due/. Läst 27 juli 2023. 
  15. ^ Bill DeMain. ”Ten Days in a Madhouse: The Woman Who Got Herself Committed” (på engelska). mental floss. http://mentalfloss.com/article/29734/ten-days-madhouse-woman-who-got-herself-committed. Läst 18 juli 2015. 
  16. ^ ”Bly on Venus” (på engelska). International Astronomical Union. 1 oktober 2006. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/782. Läst 15 oktober 2023. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Nellie Bly 2.jpg
Nellie Bly (Pseudonym of Elizabeth Cochrane Seaman), (1867-1922); head and shoulders