Nekrotiserande fasciit
| Nekrotiserande fasciit | |
 Patient med nekrotiserande fasciit. Det vänstra benet uppvisar stark rodnad och nekros. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | M72.6 |
| ICD-9 | 728.86 |
| DiseasesDB | 31119 |
| Medlineplus | 001443 |
| eMedicine | emerg/332 derm/743 |
| MeSH | svensk engelsk |
Nekrotiserande fasciit, sedan 1980-talet känd som "infektion med mördarbakterier" och “köttätande sjukdom”,[1] är en livshotande mjukdelsinfektion med hög dödlighet och morbiditet. Bakteriernas toxiner förstör bindväv och muskelvävnad och infektionen kan inom loppet av några timmar orsaka irreversibla skador och utvecklas till blodförgiftning. För att den drabbade ska överleva måste infekterad vävnad omedelbart avlägsnas kirurgiskt samtidigt som behandling med antibiotika och intravenöst immunoglobulin (IVIG) ges.[1]
Symtom
De första symtomen är svullnad, rodnad och en mycket stark smärta, ofta beskriven som "pain out of proportion", det vill säga att smärtan patienten upplever och visar tecken till inte står i proportion till de i sjukdomens tidiga skede sparsamma yttre kliniska tecknen.[2]
Orsaker
Sjukdomen orsakas ofta av streptokocker, bland annat Streptococcus pyogenes, men också av Staphylococcus aureus, Clostridium perfringens, Bacteroides fragilis, Vibrio vulnificus och Aeromonas hydrophila.
Streptococcus pyogenes kan orsaka en mängd andra sjukdomar som inte leder till nekrotiserande fasciit, exempelvis halsfluss, toxic shock-syndrom, barnsängsfeber, reumatisk feber och akut glomerulonefrit.[3]
Behandling
Nekrotiserande fasciit behandlas med höga doser antibiotika och omedelbar kirurgi.[4] Ofta består behandlingen även av intensivvård och tryckkammarbehandling (HBO).[5]
Incidens
Sjukdomen är mycket ovanlig och beskrevs först 1952.[6] Enligt internationella studier är det frågan om 0,4 fall av sjukdomen per 100 000 invånare och år i västvärlden. Det finns dock tendenser till att sjukdomen ökat.
Referenser
- ^ [a b] ”Sjukdomsinformation om betahemolytiska grupp A-streptokocker (GAS) — Folkhälsomyndigheten”. www.folkhalsomyndigheten.se. http://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/betahemolytiska-grupp-a-streptokocker-gas/. Läst 19 december 2020.
- ^ Mary Mårtensson (29 augusti 2013). ””Svullnad, rodnad och stark smärta de första symptomen” – Så smittar de köttätande bakterierna”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17367083.ab. Läst 13 november 2014.
- ^ https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/betahemolytiska-grupp-a-streptokocker-gas-invasiv/arsrapporter-och-kommentarer/2016/
- ^ A. Jain, A. Varma, P. H. Mangalanandan Kumar, A. Bal (2009). ”Surgical outcome of necrotizing fasciitis in diabetic lower limbs”. Journal of Diabetic Foot Complications 1 (4): sid. 80–84.
- ^ ”Behandling med hyperbar oxygen (HBO)”. Läkemedelsboken. Läkemedelsverket. 25 september 2017. https://lakemedelsboken.se/kapitel/lakemedelsanvandning/behandling_med_hyperbar_oxygen_-hbo-.html?search=hyperbar&%3Biso=false&%3Bimo=false&%3BnplId=null&%3Bid=v1_3. Läst 20 november 2017.
- ^ B. Wilson (april 1952). ”Necrotising Fasciitis”. The American Journal of Surgery 18 (4): sid. 416–31. PMID 14915014.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Piotr Smuszkiewicz, Iwona Trojanowska and Hanna Tomczak, Licens: CC BY 2.0
43-year-old Caucasian male with necrotizing fasciitis. Preoperative photograph on the day of admission. Extensive erythema and necrosis of the left leg.