Neil deGrasse Tyson

Neil deGrasse Tyson
Neil deGrasse Tyson, 20 juni 2017.
Född	5 oktober 1958[1][2][3] (65 år) Bronx, New York, USA
Medborgare i	USA[4]
Utbildad vid	Harvard University Columbia University, filosofie doktor, 1991 University of Texas at Austin Bronx High School of Science Harvard College
Sysselsättning	Astrofysiker, vetenskapskommunikatör
Arbetsgivare	Hayden Planetarium The Planetary Society Public Broadcasting System University of Maryland Princeton University (1991–1994)
Föräldrar	Sunchita Tyson
Utmärkelser
Isaac Asimov Science Award (2009)[5] Knight Innovation Award (2015) Public Welfare-medaljen (2015)[6] Dwight Nicholson Medal for Outreach (2017)[7] Stephen Hawking Medal For Science Communication (2017) Hubbard-medaljen (2017) Carl Sandburg Literary Award (2018)[8] NASA Distinguished Public Service Medal Science Writing Award Fellow of the Committee for Skeptical Inquiry
Namnteckning
Webbplats	haydenplanetarium.org/tyson
Redigera Wikidata

Neil deGrasse Tyson, född 5 oktober 1958 i Bronx i New York, är en amerikansk astrofysiker och direktör för Hayden Planetarium på Rose Center for Earth and Space i New York. Centret är en del av American Museum of Natural History, där Tyson grundade institutionen för astrofysik 1997 och har varit forskarassistent på avdelningen sedan 2003. Han är också känd för sin popularisering av astronomi och vetenskap; han har skrivit ett tiotal populärvetenskapliga böcker och är känd som programledaren för Cosmos: A Spacetime Odyssey. Tyson är uttalad agnostiker.

Tyson föddes som andra barnet av tre i New York. Föräldrarna var Cyril deGrasse Tyson och Sunchita Feliciano Tyson. Han gick i skola vid Bronx High School of Science mellan åren 1972 och 1976 där han var lagkapten i brottning och chefredaktör för skolans Physical Science Journal. Hans intresse för astronomi började redan tidigt ta form, något han kom att febrilt studera senare i livet. Som femtonåring erhöll han viss berömmelse genom att hålla föreläsningar i astronomi.

Astronomen Carl Sagan försökte förmå Tyson att komma till Cornell University för att studera.^[9] Tyson valde emellertid att studera vid Harvard University, där han koncentrerade sig på fysik. Till en början deltog han i rodd, men återvände under senare år till brottning. Tyson tog examen från Harvard 1980. Han studerade därefter vid University of Texas at Austin där hans fokus var astronomi. Under sin universitetstid var han även aktiv inom dans, däribland jazzdans, balett och tiodans, inom vilken han 1985 vann en guldmedalj.

Han påbörjade sin doktorsavhandling vid samma skola, men flyttade 1988 till Columbia University då hans doktorandkommitté upplöstes.^[10] 1991 fick han en filosofie doktorsexamen i astrofysik.

Tyson har skrivit en mängd populära böcker om astronomi. 1995 började han skriva krönikan Universe åt tidskriften Natural History. I ett nummer 2002 myntade Tyson uttrycket "Manhattanhenge" som referens till de två dagar per år solnedgången obehindrat kan ses längs tvärgatorna i Manhattan.

2001 utnämndes han av dåvarande amerikanska presidenten George W. Bush som ledamot i Commission on the Future of the United States Aerospace Industry och 2004 på President's Commission on Implementation of United States Space Exploration Policy. Den sistnämnda kallas även "Moon, Mars and Beyond" kommissionen. Kort därefter tilldelades han NASA Distinguished Public Service Medal vilket är det mest prestigefyllda priset som Nasa tilldelar civila personer.^[11]

2004 var han programledare för PBSserien Origins.^[12] och stod även som medförfattare med Donald Goldsmith till den tillhörande boken Origins: Fourteen Billion Years Of Cosmic Evolution.^[13] Tyson har också varit programledare för tv-programmet NOVA scienceNOW på den amerikanska public service-kanalen PBS.

Som direktör för Hayden Planetarium hade Tyson en stor roll i Plutos omgradering från planet till dvärgplanet. Han förklarade att det var vettigare att gruppera planeter efter egenskaper än att lära sig namnen som en ramsa. Enligt uttalanden på program såsom The Colbert Report, The Daily Show och BBC Horizon resulterade detta i en stor mängd hatbrev, många av dem från barn.^[14] 2006 bekräftade Internationella Astronomiska Unionen (IAU) detta synsätt och Pluto klassificerades officiellt om som dvärgplanet.

Tyson har varit vicepresident, president och ordförande i The Planetary Society. Han är även programledare på PBS-programmet NOVA scienceNOW.^[15] På symposiet Beyond Belief i november 2006 var han en av talarna. Tyson, som är välkänd för sin färgstarka personlighet, gladlynthet och stora vördnad för universums storlek, blev 2007 vanligt återkommande kommentator i The History Channels populära TV-serie The Universe.

I maj 2009 påbörjade han en entimmes radioprogram kallat Star Talk. Han delar där programledartiteln med komikern Lynne Koplitz. Programmet syndikerades på söndagseftermiddagar på stationen KTLK AM in Los Angeles and WHFS i Washington D.C. Projektet avslutades efter 13 veckor, men återuppstod i december 2010, då med Koplitz ersatt av Chuck Nice och Leighann Lord.

Tyson anser att intelligent design motarbetar vetenskapliga rön.^[16][17][18] I en podcastintervju kallad "Point of Inquiry" anger Tyson att han är agnostiker.^[19] Han har skrivit och talat mycket om sina åsikter om religion, andlighet och religiösa och andliga idéer inom vetenskapen, däribland uppsatserna "The Perimeter of Ignorance"^[20] och "Holy Wars",^[18] som båda publicerades i tidskriften Natural History samt i en workshop kallad Beyond Belief.^[21][22][23]

Tyson bodde nära World Trade Center och bevittnade själv 11 september-attackerna. Han skrev ett vida spritt brev om vad han såg.^[24]

Tyson har samarbetat med evolutionsbiologen Richard Dawkins och med honom hållit konferenser om religion och vetenskap.^[25] Tillfrågad om han personligen tror på en högre makt, svarade Tyson:

• Merlin's Tour of the Universe (första utgåvan 1989/andra utgåvan 1998)
• Universe Down to Earth (1994)
• Just Visiting This Planet (1998)
• One Universe: At Home in the Cosmos (2000)
• Cosmic Horizons: Astronomy at the Cutting Edge (2000)
• City of Stars: A New Yorker's Guide to the Cosmos (2002)
• My Favorite Universe (föreläsningsserie, 12 delar) (2003)
• Origins: Fourteen Billion Years of Cosmic Evolution (med Donald Goldsmith) (första utgåvan 2004/ny utgåva 2014)
• The Sky Is Not the Limit: Adventures of an Urban Astrophysicist (första utgåvan 2004/ny utgåva 2014)
• Death by Black Hole: And Other Cosmic Quandaries (första utgåvan 2007/andra utgåvan 2014)
• The Pluto Files: The Rise and Fall of America's Favorite Planet (2009)
• Space Chronicles: Facing the Ultimate Frontier (2012)
• Welcome to the Universe: An Astrophysical Tour (med Michael A. Strauss och J. Richard Gott) (2016)
• Astrofysik i ljusets hastighet (originaltitel: Astrophysics for People in a Hurry) (2017)^[27][28]
• Accessory to War: The Unspoken Alliance Between Astrophysics and the Military (med Avis Lang) (2018)^[29]

• 2001 Medal of Excellence, Columbia University, New York City
• 2004 NASA Distinguished Public Service Medal
• 2007 Vinnare av Klopsteg Memorial Award
• 2009 Douglas S. Morrow Public Outreach Award från Space Foundation
• 2009 Isaac Asimov Awards från American Humanist Association ^[30]
• Asteroiden 13123 Tyson^[31]

• 1997 York College, City University of New York
• 2000 Ramapo College, Mahwah, New Jersey
• 2000 Dominican College, Orangeburg, New York
• 2001 University of Richmond, Richmond, Virginia
• 2002 Bloomfield College, Bloomfield, New Jersey
• 2003 Northeastern University, Boston, Massachusetts
• 2004 College of Staten Island, City University of New York
• 2006 Pace University, New York City
• 2007 Williams College, Williamstown, Massachusetts
• 2008 University of Pennsylvania, Philadelphia, Pennsylvania
• 2010 University of Alabama in Huntsville, Huntsville, Alabama
• 2010 Rensselaer Polytechnic Institute, Troy, New York
• 2010 Eastern Connecticut State University, Willimantic, Connecticut

• 2000 Sexigaste levande astrofysiker, People Magazine
• 2001 Asteroid: 13123 Tyson av IAU.
• 2001 The Tech 100 - av redaktörer för Crain's Magazine utsedd som en av de 100 mest inflytelserika teknologerna i New York.
• 2004 50 Most Important African-Americans in Research Science.^[32]
• 2007 Harvard 100: Most Influential Harvard Alumni Magazine, Cambridge. Massachusetts
• 2007 The Time 100 - av redaktörer för Time Magazine utsedd som en av de 100 mest inflytelserika personerna i världen.^[33]
• 2008 Discover Magazine valde Tyson om en av de 50 bästa hjärnorna inom vetenskap.^[34]

• Wikiquote har citat av eller om Neil deGrasse Tyson.

  Citat
• Wikimedia Commons har media som rör Neil deGrasse Tyson.
  Bilder & media
• Official website
• PBS NOVA scienceNOW with Neil deGrasse Tyson
• Global Ideas från Neil deGrasse Tyson
• Star Talk Radio Show hosted by Neil deGrasse Tyson
• Video: 2007 intervju med Neil deGrasse Tyson - The Alcove with Mark Molaro
• Biografi på Planetary Society
• Neil DeGrasse Tyson, CV på AMNH
• NOVA interview Nov. 2, 2007 En konversation med Neil deGrasse Tyson på Nova
• Audio: Neil deGrasse Tyson - The Sky Is Not the Limit från Point of Inquiry, 18 augusti 2006
• Video: Från 'Beyond Belief'-diskussionen discussion, där Tyson skämtsamt kritiserar Dawkins
• Video: Tyson examines George W. Bush's record on Science via Fora.tv (Los Angeles Public Library, Feb. 4, 2009)
• 2011 Interview on the Geek's Guide to the Galaxy Podcast
• 2009 podcast interview at The Bat Segundo Show
• Space Foundation's Douglas S. Morrow Public Outreach Award