Nefrotiskt syndrom

Nefrotiskt syndrom
Latin: syndroma nephroticum
Klassifikation och externa resurser
ICD-10N04
ICD-9581.9
DiseasesDB8905
Medlineplus000490
eMedicinemed/1612  ped/1564
MeSHsvensk engelsk

Nefrotiskt syndrom (ibland förkortat NS) är ett syndrom (en samling symtom) till följd av en förändring i njurarna. Definitionen av nefrotiskt syndrom är att följande symtom föreligger samtidigt:[1]

  • Proteinuri (protein i urinen/"äggvita i urinen"; albuminutsöndring på 3,5g/dygn)
  • Hypoalbuminemi (onormalt låg nivå albumin i blodet)
  • Ödem (vätskeansamling, exempelvis i benen) eller ascites
  • Hyperlipidemi (hög fetthalt i blodet)

Möjliga komplikationer (följder) är njursvikt, blodpropp och/eller undernäring.[1]

Förekomst

Omkring 3 per 100 000 vuxna drabbas varje år. Tillståndet är vanligare hos barn.[2]

Orsak

Gemensamt för alla orsaker till nefrotiskt syndrom är att en förändring på glomeruli skett, vilket gjort det mer genomsläppligt för proteiner.[3] Normal mängd protein/albumin i urinen är under 0,3 gram per dygn, men vid nefrotiskt syndrom har glomeruliförändringen lett till att albuminhalten i urinen är över 3,5 gram per dygn.[1]

Den glomerulära förändringen kan exempelvis orsakas av diabetes, cancer, hepatit B, hepatit C, HIV, glomerulonefrit, SLE, amyloidos, glomerulär skada som följd av NSAID-användning eller tungmetaller.[3]

Diagnos och behandling

Vid misstanke om nefrotiskt syndrom mäts mängden albumin i urinen. För att mäta njurfunktion och bedöma risken för blodpropp eller infektion mäter man även mängden albumin, kreatinin, urea, kolesterol, triglycerider och antikroppar i blodet. För att utreda bakomliggande orsak utförs ofta njurbiopsi (vävnadsprov) och ultraljud.[3]

Primär behandling utgörs av att behandla bakomliggande orsak.[1] I övrigt behandlas symtomen på följande vis:[3]

Referenser

  1. ^ [a b c d] Dreja, K. & Jönsson, A. (2014) s. 474
  2. ^ ”Nefrotiskt syndrom – Njurförbundet”. njurforbundet.se. http://njurforbundet.se/sjukdom-behandling/nefrotiskt-syndrom/. Läst 21 augusti 2018. 
  3. ^ [a b c d] ”Nefrotiskt syndrom”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3643. Läst 21 augusti 2018. 

Källhänvisningar

  • Dreja, K. & Jönsson, A. (2016) Njursjukdomar. I Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & kirurgi (s. 457-482). Studentlitteratur: Lund. ISBN 978-91-44-08886-0

Media som används på denna webbplats

Diabetic glomerulosclerosis (1) HE.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. KGH antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC-BY-SA-3.0
Histopathological image of diabetic glomerulosclerosis with nephrotic syndrome. H&E stain.