Nedre Norrlands militärområde

Nedre Norrlands militärområde
(Milo NN)
Vapen för Nedre Norrlands militärområde tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnNedre Norrlands militärområde
Datum1942–1993
LandSverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypMilitärområde
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
Del avFörsvarsstaben
FöregångareII. arméfördelningen
EfterföljareNorra militärområdet
StorlekStab
HögkvarterÖstersunds garnison
FörläggningsortÖstersund
Befälhavare
MilitärbefälhavareLars-Olof Strandberg [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Kommandotecken

Nedre Norrlands militärområde (Milo NN), ursprungligen II. militärområdet, var ett militärområde inom svenska Försvarsmakten som verkade åren 1942–1993. Förbandsledningen var förlagd i Östersunds garnison i Östersund.[1][2]

Historik

Nedre Norrlands militärområde grundades genom försvarsbeslutet 1942 som II.militärområdet, och ledes av en militärbefälhavare vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. År 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Nedre Norrlands militärområde. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ansvar för den samlade operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften.

Nedre Norrlands militärområdes stab var belägen i Östersund och ingick i Östersunds garnison. Den 1 juli 1993 slogs Nedre Norrlands militärområde och Övre Norrlands militärområde (Milo ÖN) ihop och bildade Norra militärområdet (Milo N) och täckte då i praktiken hela Norrland.

Försvarsområden

Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Jämtlands län och Västernorrlands län. Åren 1942–1966 samt 1982–1993 omfattade det även Gävleborgs län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick åren 1973–1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i regel i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente.

Fo 21

  • Fo 21 – Gävle försvarsområde 1942–1966 (Överfördes 1966 till Östra militärområdet)
  • Fo 21 – Gävleborgs försvarsområde, 1982–1997 (Överfördes 1982 från Östra militärområdet)

Fo 22

Fo 23

Fo 24

Fo 25

Ingående enheter

Från 1942 till den 30 juni 1993 ingick nedanstående förband, staber och skolor i Nedre Norrlands militärområde. Åren 1942–1966 var endast arméstridskrafterna underställda militärbefälhavaren, då de marina och flygvapenförbanden var underställda marinkommandon samt flygeskadrar. År 1966 upplöstes marinkommandona samt flygeskadrarna och samtliga förband i Nedre Norrland underställdes militärbefälhavaren. Militärområdena omfattade då samtliga försvarsgrenar.

Organisation 1945

Organisation 1955

Organisation 1964

Organisation 1971

Organisation 1987

Organisation 1993

Förläggningar och övningsplatser

När militärområdesstaben bildades den 1 oktober 1942, övertogs den stabsbyggnad som II.   arméfördelningen var grupperade till på Storgatan 47. Åren 1944–1945 uppfördes en ny stabsbyggnad på Kyrkgatan 47, där militärområdesstaben kunde flytta in sommaren 1945.[6] I april 1968 påbörjades "Stabsbyggnad A 2" på Kyrkgatan 76 och togs i besittning ett år senare. Senare kom huset att kallas "Västerhus". Kyrkgatan 47 kom därmed att kallas för "Österhus".[7] Efter att staben upplöstes och avvecklades, kom de båda byggnaderna att omvandlas till kontor.[1]

Förbandschefer

Militärbefälhavare

Milostabschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
II. militärområdet1942-10-01–1966-09-30
Nedre Norrlands militärområde1966-10-01–1993-06-30
Beteckningar
II. Milo1942-10-01–1966-09-30
Milo NN1966-10-01–1993-06-30
Förläggningsort
Östersunds garnison (F)1942-10-01–1993-06-30

Galleri

  • Stabsbyggnaden "Österhus" på Kyrkgatan 53.
    Stabsbyggnaden "Österhus" på Kyrkgatan 53.
  • Portalen till stabsbyggnad på Kyrkgatan 53, Österhus, är utförd av den kände skulptören professor Bror Marklund.[10]
    Portalen till stabsbyggnad på Kyrkgatan 53, Österhus, är utförd av den kände skulptören professor Bror Marklund.[10]
  • Vy över de två stabsbyggnaderna på Kyrkgatan.
    Vy över de två stabsbyggnaderna på Kyrkgatan.
  • Stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76, "Västerhus".
    Stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76, "Västerhus".
  • Entréparti till stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76.
    Entréparti till stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76.
  • Baksidan av stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76.
    Baksidan av stabsbyggnaden på Kyrkgatan 76.

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Lars-Olof Strandberg blev sista militärbefälhavaren för militärområdet.
  2. ^ Generallöjtnant Lars-Erik Wahlgren hade ett förordnade på två år (1992–1994),[8] men tillträdde aldrig tjänsten. Milo NN lades sedan ner 1993. År 1992 blev istället stabschefen överste 1. graden Lars-Olof Strandberg siste militärbefälhavaren för militärområdet.[9]

Noter

  1. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 86-92
  2. ^ Lindström (2001), s. 9-12
  3. ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1945
  4. ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1955
  5. ^ Arméns indelning i Sveriges statskalender 1964
  6. ^ Westerberg (1993), s. 59
  7. ^ Westerberg (1993), s. 68-69
  8. ^ Spiegelberg, Christina, red (1992). Sveriges statskalender 1992. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 387. Libris 3682771. ISBN 913812694X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59882/1/gupea_2077_59882_1.pdf 
  9. ^ [a b c] Almqvist, Gerd, red (1993). Sveriges statskalender 1993. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. sid. 379. Libris 3682772. ISBN 9138128098. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/59883/1/gupea_2077_59883_1.pdf 
  10. ^ Westerberg (1993), s. 62

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Lindström, Anders, red (2001). Minnesskrift över Norra militärområdesstaben. Boden: Norra militärområdesstaben. Libris 8650515 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Westerberg, Lennart (1993). Militär ledning i nedre Norrland: minnesskrift med anledning av Milo NN upphörande 1993. Östersund: Nedre Norrlands militärområde. Libris 1698050 

Vidare läsning

  • Lindström, Anders, red (2001). Minnesskrift över Norra militärområdesstaben. Boden: Norra militärområdesstaben. Libris 8650515 
  • Westerberg, Lennart (1993). Militär ledning i nedre Norrland: minnesskrift med anledning av Milo NN upphörande 1993. Östersund: Nedre Norrlands militärområde. Libris 1698050 

Externa länkar

Försvarsmaktens regionala högre indelning
2019–
2013–2018
Militärregion Mitt (MR M) • Militärregion Nord (MR N) • Militärregion Syd (MR S) • Militärregion Väst (MR V)
2000–2005
1993–2000
1966–1993
1942–1966
Se även Militärområden

Media som används på denna webbplats

Naval Ensign of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: User: David Newton, Licens: CC BY-SA 3.0
Swedish war flag and naval ensign ↑↑

Adoption: Dates back to the mid-1600s. Described in law on November 6, 1663. Current design: June 22, 1906

Design: Blue with a yellow Scandinavian cross that extends to the edges of the flag. Overall ratio, including the tails, is 1:2
Hemvarnet vapen bra.svg
Författare/Upphovsman: Koyos
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
Östersund, Kyrkgatan, juli 2018 (04).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Östersund, Kyrkgatan, juli 2018 (09).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Östersund, Kyrkgatan, juli 2018 (05).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Östersund, Kyrkgatan, juli 2018 (07).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
AM.019510.jpg
Författare/Upphovsman: Armémuseum, Licens: CC BY 4.0
Kommandotecken för Nedre Norrlands militärområde (Milo NN). Kommandotecknet är maskinsytt. Det är dubbelsidigt med gul botten i sidenkypert. I mitten av duken på båda sidor finns motiv av intarsia med två korslagda svärd. Ovanför svärden finns en romersk tvåa även den i intarsia. Duken är spikad i tre rader om vardera 13 tännlikor i varje rad. Duken är vid stången klädd med sidenrips. Stången är vitmålad av typ standarstång som ej är delbar. På doppskon texten "Andra Militärområdet".
Östersund, Kyrkgatan, juli 2018 (12).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).
Östersund, Kyrkgatan, juli 2018 (01).jpg
Författare/Upphovsman: Joshua06, Licens: CC BY-SA 4.0
i RAÄ:s bebyggelseregister (BBR).