Nederländerna

Nederländerna
Nederland
FlaggaStatsvapen
ValspråkJe maintiendrai
(franska för "Jag skall stå fast")
Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe[1]
läge
HuvudstadAmsterdam (formell), Haag (administrativ) 1
Största stadAmsterdam (cirka 918 000 inv.)
Officiellt språkNederländska2
StatsskickKonstitutionell monarki
 - KungWillem-Alexander
 - PremiärministerMark Rutte
NationalförsamlingGeneralstaterna
 - ÖverhusFörsta kammaren
 - UnderhusAndra kammaren
SjälvständighetSpansk-nederländska kriget (av Spanien
 - Deklarerad26 juli 1581 
 - Erkänd30 januari 1648 
Yta
 - Totalt41 543 km²[2] (134:e)
 - Vatten (%)18,41 %
Demografi
 - 2019 års uppskattning17 424 978[3] (64:e)
 - Befolkningstäthet520 inv./km² (26:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 1,291 biljoner USD[4] (28:e)
 - Per capita 72 973 USD[4] (13:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 1,080 biljoner USD[4] (17:e)
 - Per capita 61 098 USD[4] (11:e)
Ginikoefficient (2021) 26,4[5] 
HDI (2021) 0,941[6] (10:e)
ValutaEuro3 (EUR)
TidszonCET (UTC+1)
 - SommartidCEST (UTC+2)
Topografi
 - Högsta punktMount Scenery (i Nederländska Antillerna),
887 m ö.h.
Vaalserberg (i det egentliga Nederländerna),
322 m ö.h.
 - Största sjöIJsselmeer, 1250 km²
NationaldagKoningsdag (normalt 27 april)
Befrielsedagen 5 maj
NationalitetsmärkeNL
LandskodNL[7], NLD[7], 528[7]
Toppdomän.nl
Landsnummer31
1Amsterdam omnämns som huvudstad i landets konstitution, medan Haag är säte för kungen och regeringen.
2 I Nederländerna är västfrisiska ett officiellt minoritetsspråk. förutom i Friesland där det är ett officiellt språk).
3Före 2002: Gulden.

Nederländerna (nederländska: Nederland, IPA/ˈne:dərlɑnt/, frisiska: Nederlân), traditionellt ofta kallat Holland, är ett land i Västeuropa.[8] Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.

Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade).

Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Namnet Holland

Nederländerna brukar i vardagligt tal ofta benämnas Holland, vilket är en vanlig traditionell synonym för landet världen runt.[8][9] Namnet används numera främst informellt men har historiskt använts som formellt namn för landet av flera olika länder. I Sverige har såväl namnet Nederländerna[10] som Holland[11] använts i officiella sammanhang.

Historiskt syftar namnet Holland på den historiska regionen vid samma namn som är uppdelad i de nederländska provinserna Nord- och Sydholland. Då dessa tidigare var de mest utvecklade och i egenskap av kustprovinser hade mer kontakt med andra länder kom nederländare att kallas för holländare i andra länder.

Användandet av Holland som synonym för Nederländerna kan uppfattas som exkluderande och nedsättande, i synnerhet för personer som inte bor i Nord- eller Sydholland.[12] Den nederländska regeringen arbetar aktivt för att användandet av ordet Holland ska avvecklas internationellt.[13] 2019 valde landet att tävla i Eurovision Song Contest 2020 under namnet Nederländerna istället för Holland.[13]

Historia

Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.

Nederländerna har en historia förknippad med slavhandel. Det nederländska kabinettet bad om ursäkt för sin inblandning i slaveriet den 19 december 2022, samtidigt i landet och i de berörda f.d. kolonierna. Man kommer att satsa 200 miljoner euro på medvetandegörande och information samt 27 miljoner euro på ett museum.[14]

Under Napoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.

Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i Nato.

När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.

Geografi

Karta över Nederländerna.

Med en storlek på 41 543 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Schweiz men mindre än Danmark.

Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.

Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den cirka 30 kilometer långa skyddsvallen Afsluitdijk.

Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig åt genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.

Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.

Politik och styre

Nederländerna var en republik från 1581 till 1806. Därefter, fram till 1810, blev det den franska lydstaten kungariket Holland, som ockuperades av Frankrike mellan 1810 och 1813. Sedan 1815 har landet varit en konstitutionell monarki med namnet Kungariket Nederländerna. Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.

Statschef är sedan 30 april 2013 kung Willem-Alexander. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen. Premiärministern (nederländska: Minister President) leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.

Nederländernas lagstiftande församling, Generalstaterna, består av två kammare. Val till de 150 platserna i Generalstaternas andra kammare äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktiga senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster eller 0,67 procent brukar räcka för en parlamentsplats. En följd av detta är att Nederländernas parlament ofta har innehållit ganska många partier; sedan valet 2021 sitter sjutton partier i parlamentet.

Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en konsociationell demokrati. Under 2000-talet skakades landet dock av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortuyn 2002) som fick det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.

Efter rekordlånga förhandlingar tillträdde i oktober 2017 fyrpartiregeringen Mark Rutte III. Regeringen fortsatte regera efter parlamentsvalet 2021.

Resultat av valet till andra kammaren, den 22 november 2023:[15]
PartinamnMandatRöstandel
Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD)2415,3%
Demokraterna 66 (D66)96,3%
Frihetspartiet (PVV)3723,5%
Kristdemokratisk appell (CDA)53,3%
Socialistpartiet (SP)53,1%
GrönVänster/Arbetarpartiet2515,8%
Forum för demokrati (FvD)32,2%
Partiet för djuren (PvdD)32,3%
Kristliga Unionen (CU)32,0%
Volt (VOLT)21,7%
JA21 (JA21)10,7
Reformerta samhällspartiet (SGP)32,1 %
Tänk (Denk)32,4%
50PLUS (50+)00,5
BondeMedborgarRörelsen (BBB)74,6%
Tillsammans (BIJ1)00,4%
Nya Sociala kontrakt [NSC]2012,8%

Administrativ indelning

Provinser

Karta över Nederländernas provinser och Bonaire, Sint Eustatius och Saba.

Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):

FlaggaProvinsHuvudstadStörsta stadArea[16]
(km²)
Befolkning[17]
31-09-2013
Densitet
(per km²)
DrentheAssenAssen2 639489 155185
FlevolandLelystadAlmere1 415399 825282
FrieslandLeeuwardenLeeuwarden3 340646 401194
GelderlandArnhemNijmegen4 9702 019 196406
GroningenGroningenGroningen2 325582 908251
LimburgMaastrichtMaastricht2 1501 120 332521
Noord-Brabant's-HertogenboschEindhoven4 9142 478 687504
Noord-HollandHaarlemAmsterdam2 6652 737 5401 027
OverijsselZwolleEnschede3 3241 139 462343
UtrechtUtrechtUtrecht1 3831 251 266905
ZeelandMiddelburgMiddelburg1 784380 864213
Zuid-HollandHaagRotterdam2 8083 572 4091 272
Total33 71816 818 045499

Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under 1900-talet. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 355 (fr.o.m. 2019); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna.

De karibiska öarna Bonaire, Sint Eustatius och Saba har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna.

FlaggaNamnHuvudstadStörsta stadArea[18]
(km²)
Befolkning[19]
31-12-2012
Densitet
(per km²)
BonaireBonaireKralendijkKralendijk28817 40860
Sint EustatiusSint EustatiusOranjestadOranjestad213 897186
Saba (ö)SabaThe BottomThe Bottom131 991153
Total32223 29672

Största städer

 
Största städer i Nederländerna
[20]
RankProvinsBefolkningRankProvinsBefolkning
Amsterdam
Amsterdam
Rotterdam
Rotterdam
1AmsterdamNordholland825 08011EnschedeOverijssel158 308Haag
Haag
Utrecht
Utrecht
2RotterdamSydholland625 47212ApeldoornGelderland158 226
3HaagSydholland515 07613HaarlemNordholland157 058
4UtrechtUtrecht335 08914AmersfoortUtrecht152 752
5EindhovenNoord-Brabant223 87615ArnhemGelderland152 506
6TilburgNoord-Brabant211 72616ZaanstadNordholland151 495
7GroningenGroningen200 21017's-HertogenboschNoord-Brabant150 954
8AlmereFlevoland197 31818HaarlemmermeerNordholland144 090
9BredaNoord-Brabant181 77519ZoetermeerSydholland124 089
10NijmegenGelderland170 94320ZwolleOverijssel124 032

Försvar

Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.

Polisen

Ekonomi och transporter

Ekonomi

Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4 procent av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.

Som en av initiativtagarna till euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.

Kommunikationer

Resandet på de nederländska vägarna har ökat kontinuerligt sedan 1950-talet och överstiger nu 200 miljarder personkilometer per år,[21] varav tre fjärdedelar görs med bil.[22]

Nederländerna är ledande i västvärlden på cykling. Ungefär hälften av antalet av alla resor i Nederländerna görs med bil, 25 procent med cykel, 20 procent till fots och 5 procent med kollektivtrafik.[22][23]

Med ett vägnät på 139 295 km, vilket inkluderar 2 758 km motorvägar,[24] har Nederländerna ett av de tätaste vägnäten i världen, mycket tätare än de ytstora länderna Tyskland och Frankrike, men inte så tätt som Belgien.[25]

Järnvägsnätet är 3 013 km långt och också ganska tätt.[26] Nätet används främst för persontrafik och når alla större städer. Det främsta järnvägsföretaget är Nederlandse Spoorwegen.

En fietsstraat är en cykelgata där cyklister har prioritet och bilar är "gäster" och måste ge företräde.

Rotterdam är den största hamnen i Europa. Floderna Meuse och Rhen ger utmärkt tillgång till flodhamnar i Tyskland, Frankrike och Basel i Schweiz. 2013 var Rotterdam världens åttonde största containerhamn med 440 miljoner ton gods per år.[27]

Amsterdam-Schiphols flygplats strax sydväst om Amsterdam är den största i Nederländerna och den femte mest trafikerade flygplatsen i Europa när det gäller passagerare.

Som en del av sitt engagemang för en hållbar miljö inledde den nederländska regeringen en plan för att skapa över 200 laddningsstationer för elbilar över hela landet år 2015. Lanseringen kommer att genomföras av Schweiz-baserade kraft- och automationsföretaget ABB och holländska start Fastned, och syftar till att ge åtminstone en station inom 50 kilometers radie från varje hem i Nederländerna.[28]

Demografi

Nederländernas befolkningspyramid
(i % av total folkmängd)
%MänÅlderKvinnor%
0,36  85+  1,05
0,60  80-84  1,18
1,14  75-79  1,74
1,55  70-74  1,95
1,93  65-69  2,13
2,30  60-64  2,33
2,77  55-59  2,69
3,73  50-54  3,60
3,65  45-49  3,54
3,93  40-44  3,81
4,27  35-39  4,08
4,25  30-34  4,05
3,63  25-29  3,54
3,04  20-24  2,93
2,96  15-19  2,83
3,11  10-14  2,97
3,20  05-09  3,06
3,11  00-04  2,98
                                               
Källa: International Data Base (2000)

Nederländerna är det mest tätbefolkade landet i Europa undantaget mikrostater som Monaco, och ett av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.

Språk

Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. De hör till den västgermanska språkgrenen (tillsammans med engelskan och tyskan). Frisiska talas bara i den norra provinsen Friesland, och det är det språk som är närmast besläktat med engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av lågsaxiska i de norra och östra delarna; det har inte samma status som frisiska men det är erkänt som regionalt språk. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter av lågfrankiska, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. I Limburg talas limburgiska, som också är erkänt som regionalt språk.

Religion

De huvudsakliga religionerna är katolicism (18 procent år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15 procent). Omkring 63 procent av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Protestantiska kyrkan i Nederländerna, PKN). År 2006 beräknades nästan 6 procent av befolkningen vara muslimer, och mer än 1 procent hinduer.

Utbildning

Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.

Kultur

Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den nederländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda nederländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M.C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd nederländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.

Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.

Under stormaktstiden blomstrade även nederländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de nederländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna.

Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande nederländsk by finns i Shenyang, Kina.

Helgdagar

  • 1 januari - Nyårsdagen - Nieuwjaar
  • mars/april - Påsk - Pasen, omfattar två helgdagar.
  • 27 april - Koningsdag - Nationaldagen (årsdagen av kungen).
  • 4 maj - Dodenherdenking - En minnesdag för de som dog under andra världskriget och på senare tid även för de som dött i krig i allmänhet.
  • 5 maj - Bevrijdingsdag - Befrielsedagen, som firas till minne av den tyska kapitulationen under andra världskriget.
  • 40 dagar efter påsk - Himmelfärdsdagen - Hemelvaartsdag
  • Sju veckor efter påsk - Pingst - Pinksteren, som har två helgdagar.
  • 5 december - Sankt Nikolaus afton - Sinterklaas. En föregångare till jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter.
  • 25 december och 26 december - Jul - Kerstmis med Första och Andra juldagen, Eerste kerstdag och Tweede kerstdag.

Sport

Fotboll är den mest populära sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling.

Framgångsrika nederländska skridskoåkare är Ard Schenk, Gianni Romme, Jochem Uytdehaage, Yvonne van Gennip och Marianne Timmer vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiva kan nämnas Ireen Wust, Patrick Roest, Kjeld Nuis och Sven Kramer.

Den mest kände nederländske cyklisten är Joop Zoetemelk som vunnit såväl VM som Tour de France. Bland dagens aktiva kan nämnas Dylan Groenewegen, Tom Dumoulin, Steven Kruijswijk och Mathieu van der Poel.

Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna i K-1. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande är Peter Aerts, Remy Bonjasky, Ernesto Hoost, Semmy Schilt samt Badr Hari. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna, här är några exempel: Edwin van der Sar (slutat), Ruud Gullit (slutat), Dennis Bergkamp (slutat), Patrick Kluivert (slutat), Marco van Basten (tränare sc Heerenveen), Edgar Davids (slutat), Jaap Stam (slutat), Clarence Seedorf (slutat), Johan Cruijff (slutat), Robin van Persie (slutat), Wesley Sneijder (slutat), Jasper Cillessen (målvakt), Virgil van Dijk (back), Frenkie de Jong (mittfältare) och Klaas-Jan Huntelaar (anfallare).

Internationella rankningar

OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201913 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 20194 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 20188 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201810 av 189

Se även

Referenser

  1. ^ https://www.svd.se/nationalsangens-dramatiska-historia
  2. ^ ”Netherlands”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. Arkiverad från originalet den 21 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200521043249/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/nl.html. Läst 23 maj 2017. 
  3. ^ ”Population; key figures” (på engelska). CBS StatLine. Centraal Bureau voor de Statistiek. 3 oktober 2016. http://statline.cbs.nl/statweb/publication/?vw=t&dm=slen&pa=37296eng&d1=a&d2=0,10,20,30,40,50,60,(l-1),l&hd=160114-1555&la=en&hdr=g1&stb=t. Läst 23 maj 2017. 
  4. ^ [a b c d] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  5. ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322. 
  6. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^ [a b c] läs online, www.iso.org , läst: 21 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] ”Nederländerna”. Nationalencyklopedin. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/nederl%C3%A4nderna. Läst 18 maj 2019. 
  9. ^ ”Netherlands vs. Holland” (på engelska). holland.com. Arkiverad från originalet den 24 november 2020. https://web.archive.org/web/20201124192022/https://www.holland.com/global/tourism/information/general/netherlands-vs-holland.htm. Läst 24 april 2024. 
  10. ^ Kungl. Maj:ts Beskickningar till Främmande Makter i Sveriges statskalender 1905
  11. ^ Nationalitetsbeteckningar på flygplan. Norrköping: Statens Informationsstyrelse. 1940 
  12. ^ ”Holland or the Netherlands?”. Nederländernas ambassad i Stockholm. sweden.nlembassy.org. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151004230555/http://sweden.nlembassy.org/you-and-netherlands/holland-or-the-netherlands.html. Läst 1 oktober 2015. 
  13. ^ [a b] ”Dutch government ditches Holland to rebrand as the Netherlands” (på engelska). the Guardian. 4 oktober 2019. http://www.theguardian.com/world/2019/oct/04/holland-the-netherlands-dutch-government-rebrand. Läst 18 februari 2022. 
  14. ^ ”Kabinet komt op 19 dec met slavernijexcuses, op 8 plekken wereldwijd.” (på nederländska). NOS. 25 november 2022. https://nos.nl/artikel/2453818-kabinet-komt-op-19-december-met-slavernij-excuses-op-acht-plekken-wereldwijd. Läst 25 november 2022. 
  15. ^ ”Kiesraad - verkiezingsuitslagen”. www.verkiezingsuitslagen.nl. https://www.verkiezingsuitslagen.nl/verkiezingen/detail/TK20210317. Läst 7 april 2021. 
  16. ^ ”Regionale Kerncijfers Nederland” (på dutch). Regionale Kerncijfers Nederland. Statistics Netherlands. 2007. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=70072ned&D1=224&D2=5-16&D3=l&HD=081103-1603&HDR=T&STB=G1,G2. Läst 13 oktober 2007. 
  17. ^ ”Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari” (på dutch). Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari. Statistics Netherlands. 2013. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=03759NED&D1=0&D2=129-132&D3=0,5-16,101-902&D4=21-22&HDR=T,G2&STB=G1,G3&VW=T. Läst 31 oktober 2013. 
  18. ^ ”Statistical Info: Area and Climate”. Statistical Info: Area and Climate. http://www.cbs.an/area_climate/area_a1.asp. 
  19. ^ ”Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie” (på dutch). Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie. Central Bureau of Statistics. 2012. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=80539ned&D1=0-1,9-10&D2=a&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&CHARTTYPE=1&VW=T. Läst 18 oktober 2013. 
  20. ^ Statistics Netherlands.
  21. ^ SWOV, Dutch Institute for Road Safety Research (July 2013). "SWOV Fact sheet | Mobility on Dutch roads". Pressmeddelande. Läst 7 July 2014. Arkiverad från originalet den 15 april 2010. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 april 2010. https://web.archive.org/web/20100415044922/http://www.swov.nl/rapport/Factsheets/UK/FS_Mobility.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  22. ^ [a b] Waard, Jan van der; Jorritsma, Peter; Immers, Ben (October 2012). New Drivers in Mobility: What Moves the Dutch in 2012 and Beyond?. Delft, the Netherlands: OECD International Transport Forum. Arkiverad från originalet den 17 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130117223717/http://internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201215.pdf. Läst 7 juli 2014.  Arkiverad 17 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130117223717/http://www.internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201215.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  23. ^ Ministerie van Verkeer en Waterstaat. Cycling in the Netherlands Arkiverad 6 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine. avsnitt 1.1
  24. ^ ”CIA World Factbook | Field listing: Roadways”. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. Arkiverad från originalet den 5 november 2018. https://web.archive.org/web/20181105214809/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2085.html#nl. Läst 7 juli 2014. 
  25. ^ ”Road density (km of road per 100 sq. km of land area) | Data | Table”. data.worldbank.org. The World Bank Group. 2014. http://data.worldbank.org/indicator/IS.ROD.DNST.K2?order=wbapi_data_value_2011%20wbapi_data_value%20wbapi_data_value-last&sort=desc. Läst 7 juli 2014. 
  26. ^ ”CIA World Factbook | Field listing: Railways”. www.cia.gov. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2121.html#nl. Läst 7 juli 2014.  Arkiverad 13 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090513124715/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2121.html. Läst 8 augusti 2015. 
  27. ^ ”Port of Rotterdam Statistics 2013”. Port of Rotterdam. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140815014048/http://www.portofrotterdam.com/en/Port/port-statistics/Documents/Port-statistics-2013/index.html#8. Läst 1 juni 2014. 
  28. ^ Toor, Amar (10 July 2013). ”Every Dutch citizen will live within 31 miles of an electric vehicle charging station by 2015”. The Verge. Vox Media, Inc. http://www.theverge.com/2013/7/10/4509962/netherlands-nationwide-electric-vehicle-charging-network-abb-fastned. Läst 11 juli 2013. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

OECD Logo.svg
Författare/Upphovsman:
This file was made by User:Sven
Translation

If this image contains text, it can be translated easily into your language. If you need help, contact me

Flexible licenses

If you want to use this picture with another license than stated below, contact me

Contact the author

If you need a really fast answer, mail me. If you need only a fast answer, write me here.

, Licens: CC BY-SA 3.0
The en:OECD logo made with vectors
OSCE logo.svg
Logotypen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa – internationell organisation
Flag of the Council of Europe.svg
Författare/Upphovsman: Council of Europe, Licens: Euroflag
An alteration of the flag of Europe as used by the Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars and a stylised "C" on a blue background. It was created in 1955 by the CoE .
Map provinces Netherlands-en.svg
Författare/Upphovsman: Alphathon, Licens: CC BY-SA 3.0
Map of The Netherlands (including the special municipalities of Saba, Saint Eustatius and Bonaire; the Caribbean Netherlands), showing provinces, large cities, rivers and lakes. English version
Flag of Groningen.svg
Flag of the Province of Groningen, Netherlands. See for a photo of the flag. For colour conversions for Pantone were used coated instead of uncoated colours. The chart used was Commons:Pantone color chart.
Flag of Sint Eustatius.svg
Författare/Upphovsman: User:Andrwsc, Licens: CC BY-SA 4.0
Flag of Sint Eustatius
NL-LimburgVlag.svg
Flag of the Dutch province Limburg
Amsterdam airphoto.jpg

Air photo of the historical centre of Amsterdam. Source: Bureau Monumenten & Archeologie of Amsterdam. Copies are permitted when source is mentioned. Amsterdam aerial view of the old inner city, Western Islands, canal belt, Jordaan, Lastage, the IJ and Noord.
A square in the center of the Hague.jpg
Författare/Upphovsman: N. Winslow, Licens: CC BY-SA 2.5
Het Plein - meaning just 'the square' in the center of the Hague, the Netherlands
Nl-Nederland.ogg
Författare/Upphovsman: GerardM, Licens: CC BY-SA 3.0
Dutch pronunciation of "Nederland"
Royal Coat of Arms of the Netherlands.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 3.0
Royal Coat of Arms of the Netherlands
EU-Netherlands.svg
Författare/Upphovsman: NuclearVacuum, Licens: CC BY-SA 3.0
 
(Dark-Green) the Netherlands.
 
(Light-Green) The rest of the European Union (EU).
 
(Dark-gray) The rest of Europe.
 
(Light-gray) The surrounding region.

See also:

Frisian flag.svg
Flag of the Dutch province of Friesland
Koninkrijk der Nederlanden.png
Map of the Kingdom of the Netherlands. The mainland and all the islands are on the same scale.
Buurkerk en Domtoren.jpg
Författare/Upphovsman: CumulusNL, Licens: CC BY-SA 3.0
Panorama Utrecht met op de voorgrond de Buurkerk en op de achtergrond de Domtoren.
Flag of Zeeland.svg
The flag of Zeeland, a province of the Netherlands.
RotterdamMaasNederland.jpg
Författare/Upphovsman: Massimo Catarinella, Licens: CC BY 3.0
A panorama of the Erasmus Bridge and the River Meuse in the Dutch city of Rotterdam. Visible from left to right in the background are the New Luxor Theatre, the regional headquarters of KPN, Montevideo (highrise) and the World Port Center (highrise).
Flag of Gelderland.svg
Flag of the province of Gelderland in the Netherlands