Natriumnitrit
| Natriumnitrit | |
  | |
| Systematiskt namn | Natriumnitrit |
|---|---|
| Kemisk formel | NaNO2 |
| Molmassa | 68,9953 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 7632-00-0 |
| SMILES | [Na+].O=N[O-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,168 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 820 g/l (20 °C) |
| Smältpunkt | 271 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 |
3 3 1 OX |
| LD50 | 85 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Natriumnitrit är en oorganisk förening med den kemiska formeln NaNO2. Den utgörs av ett vitt till gulaktigt kristallint pulver, som är mycket lösligt i vatten och hygroskopiskt.
Framställning
Saltet framställs genom behandling av natriumhydroxid med blandningar av kvävedioxid och kväveoxid.
2 NaOH + NO2 + NO → 2 NaNO2 + H2O
Processen är känslig för närvaro av syre, vilket kan leda till bildning av varierande mängder av natriumnitrat.
Användning
Den huvudsakliga användningen av natriumnitrit är för industriell produktion av organiska kväveföreningar. Andra användningsområden finns inom fotografering och som en elektrolyt i processer för elektrokemisk slipning.
Natriumnitrit tillsätts i små mängder via saltlaken för en produkt. Som livsmedelstillsats har natriumnitrit E-nummer E 250 och tillsätts i charkuterivaror och färdiglagade portioner (Findus, Dafgård, Felix, Billys). Det är ett omdiskuterat ämne där djurförsök har visat att natriumnitrit ökar risken för cancer. Det tillåts därför inte av Krav.[1][2][3][4][5][6]
Syftet med att tillsätta natriumnitrit i livsmedel är att bevara färg samt för att förhindra tillväxt av bakterier - då främst Clostridium botulinum vilken bildar botulinum toxin (botox) som kan orsaka den allvarliga sjukdomen botulism.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 februari 2012.
Noter
- ^ ”E 250 - Natriumnitrit (konserveringsmedel)”. Äkta Vara. Arkiverad från originalet den 14 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170114200411/http://aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27734. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”E250, ett tillsatsämne att se upp med”. Träningsläxa. Arkiverad från originalet den 19 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170119004203/http://traningslara.se/e250-ett-tillsatsamne-att-se-upp-med-del-1/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Frågor och svar om nitrit”. KRAV. Arkiverad från originalet den 22 december 2016. https://web.archive.org/web/20161222083154/http://www.krav.se/fragor-och-svar-om-nitrit. Läst 16 januari 2017.
- ^ Tia Jumbe (25 juni 2012). ”Därför ska du skära ner på korven”. Råd & Rön. http://www.radron.se/artiklar/skar-ner-pa-korven/. Läst 16 januari 2017.
- ^ ”Nitrat, nitrit och nitrosaminer”. Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/nitrat-nitrit-och-nitrosaminer/. Läst 16 januari 2017.
- ^ Oskar Forsberg (19 juli 2012). ”Så farlig är korven”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15139952.ab. Läst 16 januari 2017.
Media som används på denna webbplats
The "fire diamond" as defined by NFPA 704. It is a blank template, so as to facilitate populating it using CSS.
Symbol of pollutants to the environment, according to the directive 67/548/EWG of 'European Chemicals Bureau (European Chemicals Agency).
Författare/Upphovsman: Speedpera, Licens: CC BY 4.0
Unit cell of sodium nitrite. Created with VESTA. Source of crystal structure: T. Gohda, M. Ichikawa (1996-11). "The Refinement of the Structure of Ferroelectric Sodium Nitrite". Journal of the Korean Physical Society 29: 551–554.