Nationalsocialistiska tyska studentförbundet

NSDStB:s symbol och logotyp

Nationalsocialistiska tyska studentförbundet (tyska: Nationalsozialistischer Deutscher Studentenbund, akronym: NSDStB), grundat 1926 som en del inom Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP), var verksam inom den högre utbildningen med målet att sprida nazismens ideologi, mål och världsåskådning inom den högre utbildningen och i universitetsmiljön.

Studentförbundet organiserades enligt samma principer (Führerprinzip, Machtdistanz och Kameradschaftshäusern) som övriga NSDAP. Från och med 1930 hade organisationens medlemmar också uniformerats med bruna skjortor med en tydlig swastika.

År 1936 slogs NSDStB ihop med den Tyska studentkåren (DSt) efter mångåriga slitningar organisationerna emellan.

När Nazityskland besegrades i Andra världskriget förklarades samtliga organisationer förknippade med det Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet för kriminella och förbjöds 10 oktober 1945 av det Allierade kontrollrådet.[1][2]

Kampanj mot "otyskheten"

(c) Bundesarchiv, Bild 102-14597 / Georg Pahl / CC-BY-SA 3.0
Bokbränningen på Opernplatz i Berlin 10 maj 1933
Det vida spridda flygbladet från den Tyska studentkåren med de tolv teserna deklarerade, vilken förespråkar bokbål.

I april 1933 tog den Tyska studentkåren, under ledning av Nationalsocialistiska tyska studentförbundet, initiativet till en aktion mot otyskheten, vilken kavlades ut från centralt håll till alla tyska universitetsstäder. Studentkåren presenterade tolv teser, inklusive ett yrkande på censur, någon som sedan en tid praktiserats. Efter att den Tyska studentkåren utropat nationell samling mot "otyskheten" den 6 april 1933 genomförde medlemmar från Tyska studentkåren och Nationalsocialistiska tyska studentförbundet 6 maj en planerad attack mot Institutet för sexualforskning som låg i Berlinstadsdelen Tiergarten. Några dagar senare (10 maj) togs institutets bibliotek och arkiv till Opernplatz där de brändes. Uppemot 20 000 böcker och journaler samt 5 000 bilder förstördes.

Bundes- och reichsführer

NSDStB:s bundes- och reichfürer mellan åren 1926 och 1945
ÅrNamnTituleringNotering
19261928Wilhelm TempelBundesführer
19281932Baldur von SchirachBundesführerFrån år 1931 var han också Reichsjugendführer.
19321933Gerd RühleBundesführer
19331934Oskar StäbelBundesführerSamt till förordnad Führer för den Tyska studentkåren.
19341936Albert DerichsweilerBundesführer
19361945Gustav Adolf ScheelReichsstudentenführerSom Reichsstudentenführer för NSDStB var Scheel också Führer för den Tyska studentkåren (DSt).

Noterbara medlemmar

Se även

Referenser

Fotnoter
Vidare läsning
  • Anselm Faust: Der Nationalsozialistische Deutsche Studentenbund. Studenten und Nationalsozialismus in der Weimarer Republik, 2. Bde. Schwann Düsseldorf 1973 ISBN 3-7895-0153-0 and ISBN 3-7895-0152-2
  • Michael Grüttner: Studenten im Dritten Reich, Schöningh Paderborn 1995 ISBN 3-506-77492-1

Media som används på denna webbplats

Buecherverbrennung-flugblatt.jpg
Flyer or poster issued by the German Student Union (German: Die Deutsche Studentenschaft), distributed in the spring of 1933 to justify the plundering of unwanted literature in Nazi Germany and the subsequent Nazi book burnings. The text expresses the so called "12 Theses against the Un-German Spirit", published on April 12, 1933. Instead of well-founded theses, it contains only the positions and goals of the "Action" or campaign (Aktion wider den undeutschen Geist) and denounces Jewish, social democratic, communist, and liberal ideas as well as their representatives. The "theses" were posted in red Fraktur script at German universities and printed by many newspapers.

English translation:

Against the Un-German Spirit!
1. Language and literature are rooted in the people. The German people bear the responsibility to ensure that their language and literature are a purer and unadulterated expression of their national identity.
2. There is a contradiction today between literature and German national identity. This state of affairs is a disgrace.
3. Purity of language and literature lies with you! Your people have entrusted the language to you for faithful preservation.
4. Our most dangerous adversary is the Jew and those who are subservient to him.
5. The Jew can only think in a Jewish manner. When he writes in German, he lies. The German who writes in German but thinks in an un-German way is a traitor. The student who speaks and writes in an un-German manner is also thoughtless and disloyal to his duty.
6. We want to eradicate lies, we want to brand treason, we want for the student not places of thoughtlessness but of discipline and political education.
7. We want to respect the Jew as a stranger, and we want to take national identity seriously. Therefore, we demand from censorship: Jewish works appear in Hebrew. If they appear in German, they must be labeled as translations. The strictest measures against the misuse of the German script. German script is only available to Germans. The un-German spirit will be eradicated from public libraries.
8. We demand from the German student the will and ability for independent knowledge and decision-making.
9. We demand from the German student the will and ability to preserve the purity of the German language.
10. We demand from the German student the will and ability to overcome Jewish intellectualism and the associated liberal signs of decay in German intellectual life.
11. We demand the selection of students and professors based on the security of thinking in the German spirit.
12. We demand the German university as a stronghold of German national identity and as a battleground fueled by the power of the German spirit.
The German Student Union.
Bundesarchiv Bild 102-14597, Berlin, Opernplatz, Bücherverbrennung.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 102-14597 / Georg Pahl / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Die öffentliche Verbrennung undeutscher Schriften und Bücher auf dem Opernplatz Unter den Linden in Berlin, durch Studenten der Berliner Universitäten!
Die von den Studenten eingesammelten undeutschen Schriften und Bücher, werden öffentlich auf dem Opernplatz in Berlin, ins Feuer geworfen.