Natanael Beskow

Natanael Beskow
Natanael Beskow 1936.
Född	Fredrik Natanael Beskow 9 mars 1865[1][2][3] Hallingebergs församling[4][5][1], Sverige
Död	8 oktober 1953 (88 år) Danderyds församling[1], Sverige
Begravd	Djursholms begravningsplats[6]
Nationalitet	Svensk
Medborgare i	Sverige[7]
Sysselsättning	Predikant, författare, konstnär, rektor
Maka	Elsa Beskow (g. 1897–)[1][8]
Barn	Börje Beskow Gunnar Beskow (f. 1901)[4] Bo Beskow (f. 1906)[4]
Föräldrar	Fritz Beskow
Släktingar	Gustaf Emanuel Beskow (farbror) Elisabeth Beskow (kusin)
Redigera Wikidata

Fredrik Natanael Beskow, född 9 mars 1865 på Rispetorps gård i Hallingebergs socken, Småland, död 8 oktober 1953 i Danderyd, Stockholms län, var en svensk predikant, författare, konstnär och rektor. Han var son till kyrkoherden Fritz Beskow och Lotten Dahl samt brorson till Gustaf Emanuel Beskow, Stockholm stadsmissions förste föreståndare, och svåger till Kina-missionären Erik Folke. År 1897 gifte han sig med Elsa Maartman och fick sex söner, bland andra konstnären och författaren Bo Beskow, undervisningsrådet Börje Beskow och professor Gunnar Beskow. Beskow ligger begraven på Djursholms begravningsplats.

Biografi

Beskow, som gick i Beskowska skolan i Stockholm, blev student 1883 och avlade teologisk-filosofisk examen år 1884. Han studerade vid Konsthögskolan i Stockholm mellan åren 1888 och 1892 och arbetade som konstnär, men tog även praktisk teologisk examen 1895 och blev 1896 predikant i Djursholm. Eftersom han inte helhjärtat kunde stämma in i kyrkans bekännelse, lät han aldrig prästviga sig, men kom dock att fortsätta som regelbunden predikant i Djursholms kapell. Han var rektor vid Djursholms samskola 1897–1909 och grundade 1912 tillsammans med Ebba Pauli Sveriges första s.k. hemgård, Birkagården, vars föreståndare han var 1912–1946. Han var rektor för Birkagårdens folkhögskola 1916–1930. Beskow blev teologie hedersdoktor vid Lunds universitet 1918 och åren 1918-1943 var han ordförande i Förbundet för Kristet Samhällsliv som han grundade. Beskow anlitades mycket som förhandlingsledare; han var som sådan framstående. Han engagerade sig mycket i frågan om kvinnors rösträtt.

Han var radikalpacifist och nominerades till Nobels fredspris 1947, men erhöll det ej.

Han var en uppskattad predikant och gav ut många predikosamlingar. Även som psalmdiktare gjorde Beskow en uppmärksammad insats. Dels som ordförande i den kommitté som ställde samman Missionssånger (sångbok utgiven av Studentmissionsföreningen i Uppsala 1887), dels och framför allt som ledamot av psalmbokskommittéerna 1919 samt 1934–1936. Beskow var ofta anlitad gästföreläsare vid Kvinnliga Medborgarskolan i Fogelstad. Han var en av de svenska författare som under sin samtid skrev om armeniernas situation i det osmanska riket och om det armeniska folkmordet under första världskriget. Som konstnär är han representerad vid Kalmar konstmuseum^[9] och Alingsås museum^[10].

Psalmer (urval)

Natanael Beskow finns representerad i 1986 års psalmbok med originaltexter till sju verk (nr 26, 92, 95, 162, 314, 380 och 508) och med bearbetningar av fem verk (nr 79, 191, 195, 427, 634) därtill har han förekommit i de båda tidigare psalmböckerna för svenska kyrkan (1921 och 1937) och i frikyrkliga såsom Psalmer & Sånger 1987 och Lova Herren 1988.

Texterna blir fria för publicering år 2023.

• Ack saliga dag, som i hoppet vi bidar i 1986 års psalmbok som nr 314, skriven 1887
• Den dag du gav oss, Gud, är gången i Herren Lever 1977 som nr 885 samt 1986 års psalmbok som nr 191 bearbetad 1936 från Johan Alfred Eklunds översättning
• Ditt verk är stort, men jag är svag i 1986 års psalmbok som nr 95 skriven 1885
• Du härlige som gick på jorden i Psalmer och Sånger 1987 som nr 671
• En dag skall uppgå för vår syn i 1986 års psalmbok som nr 634 Växelsångens körsekvenser översatta 1920
• Fader, du som livet tänder i 1986 års psalmbok som nr 380 skriven 1919
• Gud är din Fader, tro honom blott i Psalmer och Sånger 1987 som nr 622
• Gud är mitt ibland oss i 1986 års psalmbok som nr 79 bearbetad 1934
• Kärlek av höjden i 1986 års psalmbok som nr 92 skriven 1885
• Liv av liv i Psalmer och Sånger 1987 som nr 681
• Nu kommer kväll med vilans bud i 1986 års psalmbok som nr 508 skriven 1922
• O Gud, vår hjälp i gångna år i 1986 års psalmbok som nr 195 översatt Isaac Watts text 1934
• Ringen, I klockor i 1986 års psalmbok som nr 427 bearbetad 1936 från Emilia Ahnfelt-Laurin, samt ändrad till Ring, alla klockor i Psalmer och Sånger 1987 som nr 493
• Som sol om våren stiger i 1986 års psalmbok som nr 162 skriven 1919
• Tränger i dolda djupen ner i 1986 års psalmbok som nr 26 skriven 1919
• Vad är all lust på jorden i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 som nr 563 och Lova Herren 1988 som nr 747
• Väldigt går ett rop över land, över hav i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 som nr 603 och Nya psalmer 1921 som nr 543

Skrifter (urval)

• Predikningar, 1901;
• Till de unga, 1904, femte upplagan 1920;
• För det dagliga livet, två delar 1904-1906;
• Det kristna livet, 1908
• Ett är nödvändigt, 1913
• Enhet i mångfald, 1916
• Predikningar och föredrag i Birkagården 17-18, 1918
• Fader vår, 1919
• Predikningar 1919-1920, 1920
• På salighetens berg, 1921
• Ett martyrfolk i det tjugonde århundradet (Om armeniska folkmordet), 1921
• Jesu liknelser, 1922
• Evigheten och ögonblicket, 1924
• Kristus och människan, 1926
• I Palestina och Syrien, 1926
• Predikningar 1925-1926, 1926
• Sanningens väg, 1929
• Inför Människosonen, 1930
• Arbetarrörelsens bildningsideal, 1930
• Guds rike, 1931
• Evigt liv, 1932
• Armeniska flyktingar av idag, 1936
• Nutidsmänniskan och religionen, 1935
• I passionstiden, 1937
• Den kristna människan i världskrisen, 1937
• Vägen, 1939
• Är kristendomen räddningen?, 1939
• Han som kommer, 1940
• Ljuset lyser i mörkret, 1942
• Den heliga striden, 1943
• Kristet samhällsliv - idé och handlingsprogram, 1943
• »... så ock på jorden», 1944
• Psalmer och andra dikter, 1944
• Kunskapsbildning och själsbildning, 1947 (särtryck av artikel införd i tidskriften Studiekamraten).
• Gudomligt och mänskligt, 1950
• Tillkomme ditt rike, 1952
• En dag har börjat, 1954

Referenser

• Natanael Beskow, Till frågan om kvinnans politiska rösträtt, Tidskriften Dagny 1903:4 s 91
• Natanael och Elsa Beskow. Studier och minnesbilder (1954)
• Öyvind Sjöholm, Samvetets politik: Natanael Beskow och hans omvärld intill 1921 (1972)
• Natanael Beskow som kristen-social banbrytare. En antologi sammanställd av Sam. Thysell. (1958)
• Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964), sp. 53 ff.
• Hans-Erik Olson, Från hemgård till ungdomsgård (Stockholm 1982)
• Carl-Henric Grenholm, Guds rike är nära, Natanael Beskows socialetik (Skeab Verbum 1982)
• Matts Mattsson, Det goda samhället (RSFHs förlag 1986)
• Carin Deutsch m.fl, Guds rike i politiken (Proprius förlag 1991)
• Fredrik Erixon, Arv i vanhävd, Om frihetliga rötter i arbetarrörelsen (Timbro 1997)
• Anna T Höglund, Krig och kön (Uppsala universitet (2001)
• Stina Hammar, Solägget, Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst (Albert Bonniers förlag 2002)
• Christer Hedin, Ingenting är anstötligare än sanningen, Religion och politik hos Torgny Segerstedt (Molin & Sorgenfrei 2013)

Källor

Noter

Vidare läsning

• Ebba Pauli: Natanael Beskow i Svenskt biografiskt lexikon (1924)
• https://svantelundgren.wordpress.com/2021/08/30/armeniervannen-natanael-beskow/

Externa länkar

• Natanael Beskow i Libris