Nasser Moghadam

Nasser Moghadam
Född24 juni 1921
Teheran, Iran
Död11 april 1979 (57 år)
Teheran, Iran
Medborgare iIran
SysselsättningPolitiker
Redigera Wikidata

Nasser Moghadam (persiska: ناصر مقدم), född 1921 i Teheran, Persien, död (avrättad) 11 april 1979 i Teheran, var en iransk generallöjtnant och den fjärde och sista chefen för Irans säkerhetstjänst SAVAK under Mohammad Reza Pahlavis styre.

Roll i den iranska revolutionen

Nasser Moghadam tjänstgjorde mellan den 6 juni 1978 och den 12 februari 1979 som chef för Irans säkerhetstjänst SAVAK. Han hade goda kontakter med oppositionen och hos det shiitiska prästerskapet. Han efterträdde general Nematollah Nassiri som arresterades på order av Mohammad Reza Pahlavi i ett försök att blidka den islamistiska och vänsterradikala oppositionen.

Moghadams huvudsakliga uppdrag var att upprätthålla ordning och säkerhet i landet och att försvara landets civila regering. Men från och med den 27 januari 1979 tillmötesgick han i stället revolutionärernas krav och träffade Mehdi Bazargan och Ezzatollah Sahabi under påtryckningar från general Robert E. Huyser, biträdande överbefälhavare för USA:s styrkor i Europa.[1] Bazargan och Sahabi var medlemmar i Ayatollah Khomeinis revolutionära råd och på så sätt medverkade Moghadam till monarkins kollaps och banade vägen för islamisternas seger. Den 1 februari närvarade Moghadam på Mehrabads flygplats och tog emot Khomeini som återvände från exil.[2] Den 11 februari drog Moghadam tillsammans med tjugotvå andra högre militärledare, formellt tillbaka sitt stöd för Bakhtiar, vilket resulterade i monarkins kollaps och revolutionens seger.[3]

Redan i december 1979 hävdade shahen att mötet mellan Huyser, Moghadam, Bazargan och Sahabi var organiserat av general Abbas Gharabaghi och utpekade Moghadam och Gharabaghi tillsammans med general Hosein Fardust som landsförrädare.[4][5]

Avrättning

Efter att Moghadam avgått och revolutionen segrat den 12 februari 1979 tog Mehdi Bazargans ombud kontakt med Moghadam och erbjöd honom att medverka i bildandet av en ny säkerhetstjänst, där han skulle inneha en ledande befattning, ett förslag som Moghadam accepterade.[6] Efter att Nassiri avrättats den 15 februari gick Moghadam dock under jorden av rädsla för att arresteras. Han ämnade att lämna landet men greps och fördes till revolutionsdomstolen i Teheran. Under tiden i fängelset hoppades han på att bli frisläppt med stöd från Mehdi Bazargan.[7] Moghadam avrättades den 11 april genom arkebusering på order av Ayatolla Sadeq Khalkhali, chef för den islamiska revolutionsdomstolen.

Referenser

  1. ^ Torbat, Akbar E. (2020). Politics of Oil and Nuclear Technology in Iran. Palgrave Macmillan. sid. 136 
  2. ^ Bayandor, Darioush (2019). The Shah, the Islamic Revolution and the United States. Palgrave Macmillan. sid. 377 
  3. ^ Thurgood, Liz (12 februari 1979). ”Bakhtiar quits after losing army backing”. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/1979/feb/12/iran.lizthurgood. ”The final vestiges of the Shah's authority collapsed as the Iranian army withdrew its support from the Prime Minister, and its troops from the streets.” 
  4. ^ Barany, Zoltan (2016). How Armies Respond to Revolutions and Why. Princeton: Princeton University Press. sid. 68 
  5. ^ Buchan, James (2012). Days of God: The Revolution in Iran and Its Consequences. New York: Simon & Shuster. sid. 217 
  6. ^ Mehrju, Habibollah (2013). Ākharin vahshatāfarin bar asās-e zendegi-ye Nāser Moqaddam (Den siste skräckspridaren. På basis av Naser Moghadams liv). Teheran: Centret för dokument av den islamiska revolutionen. sid. 95 
  7. ^ Mehrju, Habibollah (2013). Ākharin vahshatāfarin bar asās-e zendegi-ye Nāser Moqaddam (Den siste skräckspridaren. På basis av Naser Moghadams liv). Teheran: Centret för dokument av den islamiska revolutionen. sid. 97 
Pahlavidynastin
Kungar
Reza Shah (1925–1941) • Mohammad Reza Shah (1941–1979)
Drottningar
Tadj ol-Molouk (1925-1941) • Fawzia av Egypten (1941-1948) • Soraya Esfandiary (1951-1958) • Shahbanou Farah Pahlavi (1959-1979)
Tronarvingar
Mohammad Reza (1926–1941) • Reza II (1967–1979) • Noor Icke-officiell
Släktmedlemmar
Framstående ämbetsmän
Historiska händelser
Officiella politiska partier
Nygrundade institutioner

Media som används på denna webbplats

Imperial Coat of Arms of Iran.svg
Imperial Coat of Arms of Iran under the Pahlavi Dynasty, used from 1925 to 1979. The shield is composed of the Lion and the Sun symbol in first quarter , in the second quarter the Faravahar representing Zoroastrianism, in the third quarter the curved blade of a Imam Ali "Zulfiqar" sword representing Shia Islam, and the Simurgh in the fourth quarter. Overall in the center is a circle depicting Mount Damavand with a rising sun, the symbol of the Pahlavi dynasty. The shield is crowned by the Pahlavi crown and surrounded by the chain of the Order of Pahlavi. Two lions rampant regardant, holding scimitars supports the coat of arms on either side. Under the whole device is the motto: "Mara dad farmud va Khod Davar Ast" ("Justice He bids me do, as He will judge me" or, alternatively, "He gave me power to command, and He is the judge"). Some of the colours were changed in 1971.