Nanny Palmkvist

Nanny Palmkvist
Nanny Palmkvist med sin fosterdotter Maj fotograferad av Nelly Gunnarsson runt 1906
FöddJohanna Nanny Palmkvist
18 augusti 1862[1]
Harlösa församling[1], Sverige
Död10 april 1940[1] (77 år)
Gudmuntorps församling[1], Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningFolkskollärare[2]
Befattning
Suppleant, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[2]
Redigera Wikidata

Johanna "Nanny" Palmkvist, född den 18 augusti 1862 i Torrlösa socken utanför Svalöv[3], död 10 april 1940 i Gudmuntorps socken[4], var en svensk folkskollärare och pionjär i skolans värld. Hon var på många sätt före sin tid och efterlyste en skola som var anpassad efter varje barn och dess förutsättningar.[5] Hon har även fått Nanny Palmkvistskolan namngiven efter sig där hennes tankar och visioner om undervisning hålls vid liv.[6] Palmkvist har publicerat flera skrifter, både i eget namn och under pseudonymen Alf som hon även använde när hon skrev i dagspressen.[3]

Biografi

Engagemang för kvinnors rättigheter

Nanny Palmkvist.
Foto: Nelly Gunnarsson.

Palmkvist var under flera decennier engagerad i rörelsen för kvinnlig rösträtt och deltog på möten och i kampanjer på flera orter i södra Sverige. År 1894 gav hon ut skriften Öppet bref till Sveriges kvinnor, om behofvet af en allmän svensk kvinnoförening. I skriften argumenterade hon för vikten av att införa kvinnlig rösträtt, att kvinnor skulle ha tillgång till hela arbetsmarknaden på samma villkor som män och för lika lön mellan könen.[3] Skriften fick fina rekommendationer i veckotidningen Idun:

Vi kunna därför med full trygghet rekommendera fröken Nanny Palmkvists lilla skrift och till denna vår rekommendation foga den önskan, att rätt många bland Sveriges tänkande kvinnor må besjälas af samma entusiasm för kvinnornas sak, som så helt gripit författarinnan.
– Idun, 1895, nr3[7]

Hennes engagemang blev också partipolitiskt och hon var med och bildade Helsingborgs socialdemokratiska kvinnoklubb och var med i dess första styrelse[3].

I skolans värld

Palmkvist var verksam som lärare i Helsingborg under 40 år. Hon började dock sin lärargärning i Landskrona bara 17 år gammal. Under sin tid som lärare i Helsingborg arbetade hon på flera skolor och gick i pension 1922. År 1907 fick hon tillåtelse att använda en ny metod för välskrivning som hon tyckte var friare och bättre; hon fortsatte med den även efter försökstidens slut.[5]

I skriften Framtidens folkskola från 1908 skrev hon om begreppet ”sol i skolan”. För henne stod detta för arbetsglädje och ”icke arbetets möda och tristhet som släcker flamman i frågande barnaögon”. Hon slog även fast att ”skolan ska giva lyckomöjligheter. Ty lycka är att ha funnit sin rätta plats i livet, den rätta användningen för sina anlag och krafter”. Hon skrev också att ”Varje barn föds med sina anlag. Det är dess rätt att få dessa anlag utvecklade”.

Hon lyfte även fram vikten av att låta barnet tänka fritt. ”Därav följer undersökning. Giv barnet tillfälle att praktiskt omsätta sina tankar. På den vägen lär barnet verkligen något”[8].

Läsesalong Tysta Marie

Tysta Marie, 1901. Från vänster: Froyk, artist Nils Selander, Palmqvist (fader till Nanny Palmqvist), fröken Hjertstrand, i fonden: ingeniör Froyk och agent Olofsson, en kort tid innehavare. Foto: Alfred B. Nilson.

Hösten 1892 startade Palmkvist tillsammans med husföreståndarinnan Wilhelmina Hjertstand en kombinerad läsesalong, matsal och pensionat vid namn Tysta Marie på Södra Storgatan 22 i Helsingborg. Ett år senare flyttade verksamheten till rymligare lokaler på Järnvägsgatan 3 med utsikt över hamn och sund. Det fanns ett stort urval av huvudsakligen skönlitteratur men också uppslagsverk, tidskrifter och dagstidningar. Läsesalongen var öppen från klockan nio på morgonen till klockan tio på kvällen och entrén var 10 öre.[9] Det stadsbibliotek som hade öppnat i Helsingborg 1860 tog ut en årsavgift på 1 kr för boklån, och var vid den här tiden inte någon kommunal verksamhet[3].

I slutet av 1890-talet drev Tysta Marie även en hushållsskola med undervisning i ”vanlig och vegetarisk matlagning” men år 1908 bestämde sig Palmkvist för att lägga ner hela verksamheten. Hon lämnar över till Anna och Emma Pehrsson, som under ett par år driver verksamheten vidare på Drottninggatan 70, men efter år 1911 finns inga spår av Tysta Marie i Helsingborg.[9]

Pionjär som cyklist

I början av 1890-talet väckte Palmkvist stor uppmärksamhet genom att vara pionjär som kvinnlig cyklist och 1892 publicerade tidskriften Idun hennes reseberättelse från en cykelfärd från Helsingborg till Jönköping.[10]

Bibliografi

Nanny Palmkvistskolan

År 1995 invigdes Nanny Palmkvistskolan som ligger centralt i Helsingborg. Antje Sigelius som var rektor vid starten planerade skolan med ledorden integration, arbetslag, småskalighet, flexibilitet och ekologiskt tänkande.[11] Skolan är inspirerad av folkskolläraren Nanny Palmkvist som redan 1908 tänkte sig framtidens skola som en skola fylld av glädje, nyfikenhet och möjligheter.[8]

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Palmqvist, Johanna Nanny, läst: 20 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] läs online, core.ac.uk .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e] ”Nanny Palmkvist | Helsingborgs stadslexikon”. stadslexikon.helsingborg.se. https://stadslexikon.helsingborg.se/nanny-palmkvist/?highlight=Nanny. Läst 22 mars 2017. 
  4. ^ Sveriges dödbok 1860–2016, Version 7.00, Sveriges Släktforskarförbund: Palmqvist, Johanna Nanny (18620818) SCB, SvBef1900, FB?
  5. ^ [a b] Pettersson, Åse (2014). Kunskap, Glädje och lite ris... Helsingborgs Folkskola 175 år. Läst 21 mars 2017 
  6. ^ ”Genuin arbetsglädje får alla på skolan att trivas”. http://www.enterprisemagazine.se/nyheter/artikel/genuin-arbetsgladje-far-alla-pa-skolan-att-trivas. Läst 21 mars 2017. 
  7. ^ ”Idun, 1895, nr3”. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1895/pdf/1895_3.pdf. Läst 21 mars 2017. 
  8. ^ [a b] ”Nanny Palmkvist-andan”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170321171120/http://www.helsingborg.se/myransforskola/myrans-forskola-i-helsingborg/om-oss/. Läst 21 mars 2017. 
  9. ^ [a b] ”Tysta Marie | Helsingborgs stadslexikon”. stadslexikon.helsingborg.se. https://stadslexikon.helsingborg.se/Tysta-Marie/. Läst 22 mars 2017. 
  10. ^ Nanny Palmkvist (1892). Från velocipeden. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1892/pdf/1892_45.pdf. 
  11. ^ Pettersson, Åse (2014). Kunskap, glädje och lite ris... Helsingborgs Folkskola 175 år. Läst 21 mars 2017 

Vidare läsning

Media som används på denna webbplats

Nanny Palmkvist och fosterdotter Maj.jpg
Författare/Upphovsman: Nelly Gunnarsson, Licens: CC0
Lärarinnan Nanny Palmkvist med sin fosterdotter Maj.
Tysta Marie.jpg
Författare/Upphovsman: Alfred B. Nilson, Licens: CC0
Fotografi föreställande caféinteriör, Tysta Marie eller Tysta Maria. Personerna från vänster: Froyk, artist Nils Selander, Palmqvist (fader till Nanny Palmqvist), fröken Hjertstrand, i fonden, ingeniör Froyk och agent Olofsson, en kort tid innehavare.
Nanny Palmkvist.jpg
Författare/Upphovsman: Nelly Gunnarsson, Licens: CC0
Fotografi av Nanny Palmkvist sittande vid ett en skrivbord.