Nancy Eriksson

Nancy Eriksson
Född11 april 1907
Gladsaxe, Danmark
Död12 maj 1984 (77 år)
S:t Johannes församling[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3][1]
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[1][2]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1949–1970)[2]
Suppleant i Europarådets parlamentariska församling (1949–1950)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets (1971–1974)[5]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[1][2]
MakeTorsten Eriksson
(g. 1933–1977)[1][2]
BarnBirgitta Bergmark (f. 1934)[1][2]
Redigera Wikidata

Nancy Margareta Eriksson (i riksdagen kallad Eriksson i Stockholm), ogift Bengtsson, född 11 april 1907 i Gladsaxe i Danmark, död 12 maj 1984 i S:t Johannes församling i Stockholm[6], var en svensk politiker för Socialdemokraterna.

Barndom

28 april 1907 annonserades hon ut i Skånska Dagbladet och hon lämnades av modern Hulda Adolfina Elvira Bondesson[7] till kusken Johan Bengtsson och hans hustru Mathilda Paulina Olsson.[8][9]

Karriär

Nancy Eriksson avlade studentexamen 1927 och blev sjuksköterska 1932. Hon blev invald till riksdagen 1948 och tog därmed inträde som ledamot i andra kammaren från 1949. Hon var riksdagsledamot i andra kammaren för Stockholms stads valkrets 1949–1970 och därefter i enkammarriksdagen 1971–1973 för Stockholms kommuns valkrets. När den svenska regeringsformen efter 150 år skulle skrivas om, motionerade hon att man också skulle formulera hur alternativet "republik" kunde se ut. Hon fick därför mycket uppmärksamhet, även i utländska tidningar, men det fanns även människor som skrek okvädingsord mot henne och porten där hon bodde blev nedklottrad. Motionen antogs av båda kammare.[10]

Nancy Ericsson deltog aktivt i Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbunds kampanj mot det svenska kärnvapenprogrammet och hon skrev den första motionen om atomvapen, som antogs på förbundets kongress i november 1956.[11]

Som ordförande i allmänna beredningsutskottet i riksdagen fick hon frågan om en utbyggnad av Vindelälven på sitt bord. Hon tog utskottet med sig och reste längs den utbyggda Umeälven upp och längs Vindelälven ner. Än en gång blev rubrikerna stora när utskottet avslog utbyggnadsförslaget och med hennes argumentation i kammaren räddades älven från utbyggnad.

Hon var ordförande i Svenska Diabetesförbundet mellan åren 1956 och 1978. En av hennes motioner resulterade i att diabetiker fick bli fast anställda i statlig tjänst. Efter 24 år i riksdagen valdes hon in i Stockholms landsting. Hon lyckades där bland annat få igenom ett förslag som gav alla med barnvagn rätt att åka gratis på bussarna.

Nancy Eriksson blev "kidnappad" av Lasse Holmqvist i tv-serien Här är ditt liv den 31 januari 1981. Han uttryckte i ett intervjuprogram på 1990-talet att avsnittet med Nancy Eriksson var det allra bästa Här är ditt liv-program han gjort.

Familj

Nancy Eriksson gifte sig 1933 med Torsten Eriksson (1906–1977),[6] senare generaldirektör. Makarna fick tre barn, Birgitta Bergmark (1934–1999), Henrik Eriksson (1942–2017) och Hélène Gladsaxe (född 1945).

Nancy Eriksson är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[12]

Bibliografi

  • 1964 - Bara en hemmafru: ett debattinlägg om kvinnan i familjen. Stockholm: Forum. Libris 518161 
  • 1985 - Nancy: Nancy Eriksson minns. Stockholm: Bonnier. Libris 7147126. ISBN 9100467154 

Källor

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Nancy Margareta Eriksson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: NancyEriksson, läst: 22 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 81, omnämnd som: Eriksson i Stockholm, Nancy M, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfMqA, läst: 29 maj 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Eriksson, NANCY MARGARETA, Svenskagravar.se, läs online, läst: 3 april 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Members A-Z since 1949, Europarådets parlamentariska församling, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  7. ^ Församlingsbok, Malmö Caroli (M) AII:55 (1906-1911) uppsl 97
  8. ^ Husförhörslängd, Hyllie/Limhamn (M) AI:15 (1893-1900) sid 432
  9. ^ Eriksson, Nancy Margareta, fru, riksdagsledamot, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1957 / s 267.
  10. ^ Cecilia Åse. Monarkins makt. ISBN 978-91-7037-416-6 
  11. ^ ”Internationell historik”. S-kvinnor. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160813044233/http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/S-kvinnor/S-kvinnor/Var-politik/Internationellt/Historik/. Läst 12 augusti 2016. 
  12. ^ Åstrand, Göran (1998). Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar'. Ordalaget Bokförlag. sid. 117. ISBN 91-973128-2-7 

Vidare läsning

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Nancy Eriksson SPA2.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 4.0
Riksdagsledamot