Namnsdag
Namnsdag är en tradition i många europeiska och latinamerikanska länder då man firar den dag på året som är förknippad med en persons förnamn.
Traditionen härstammar från grekisk-ortodoxa och romersk-katolska helgonkalendrar, där troende firade de helgons festdag som de hade fått sitt namn efter.
Traditionellt användes namnsdagar för att lättare komma ihåg när olika händelser på året skulle infalla. Exempelvis använde sig jordbrukare av detta för att veta vid vilka namn olika potatissorter skulle sättas, rågen skördas eller höet tas in. Denna typ av traditionella namnsdagar lever kvar i exempelvis brittsommar, Mårtensafton och Annadagen.
I många länder idag är inte namnsdagar direkt förknippade med kristendom,[1][2] utan namnsdagen är istället den dag som almanackans namnlängd tillägnar en persons namn. Vilka namn som tillägnas vilka dagar skiljer sig inte bara åt mellan länder, utan kan även skilja sig åt i olika kalendrar. I vissa kalendrar tillägnas varje dag ett flertal namn.
Namnsdagsfirandet spred sig med den katolska kyrkan och kom till Norden främst via Tyskland. I Sverige finns uppgifter om borgerligt namnsdagsfirande i högreståndskretsar redan på 1600-talet. På 1700-talet kom seden till Finland, först till städerna i sydvästra Finland via tyska handelsmannafamiljer. Namnsdagsfirandet är betydligt äldre än födelsedagsfirandet och har varit en viktig dag speciellt för barnen. Firandet hade många drag som senare kom att förknippas med födelsedagarna.[3]
I dag är det vanligare att fira sin namnsdag i katolska och ortodoxa länder i södra och östra Europa än i protestantiska länder i norr.
Se även
- Namnsdagar i Sverige
- Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning
- Lista över namnsdagar i Sverige i alfabetisk ordning
Referenser
- ^ Sophie Koulomzin (1980), Many Worlds: A Russian Life, St Vladimir's Seminary Press, ISBN 978-0-913836-72-9, https://books.google.com/?id=fUXi5H0zsf0C&pg=PA29&dq=Namesdays
- ^ Anne R. Kaplan, Marjorie A. Hoover, Willard Burgess Moore (1986), The Minnesota Ethnic Food Book, Minnesota Historical Society, ISBN 978-0-87351-198-8, https://books.google.com/?id=qdyDscbzvV0C&pg=PA173&dq=Namesdays
- ^ Bergman, Anne; Ekrem, Carola (1 februari 2020). ”Stora finlandssvenska festboken”. Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 375-381. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken. Läst 13 april 2021.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
The picture shows two pages from a Swedish almanac from 1712. In the top left corner is the word "Februarius". At the bottom of the right page, the 30th day of that month is mentioned.
The two words to the right of the number "30" are:
- "Tillökad", that is, "added".
- "Snöö", that is, "snow". It was customary to include weather forecasts for the entire year in almanacs.
By the rest of the dates, the Swedish name day names are listed. To the right of February 14 it says Valentin, Swedish for en:Saint Valentine.